I går kväll brann det i fastigheten där vi har vårt bussgarage. En grannlokal, ett bilverkstad, började brinna vid 21-tiden. Lyckligtvis, för oss, så finns en annan hyreslokal mellan vår och den nu förstörda bilverkstaden.
Det gjorde att vi i slutänden klarade oss undan med blotta förskräckelsen. Lokalerna runtom den brunna verkstaden fick delvis svåra skador av sot , eld och vatten medan våra lokaler endast fylldes med rök och ingenting annat.
Jag säger extra mycket jättetack till vår förare Janne Salomon som kom till garaget efter sina utförda uppdrag strax efter att branden hade börjat och brandkåren precis hade anlänt. Janne förstod det allvarliga i situationen och innan han ens ringde mig körde han ut alla bussar på gården och i samråd med brandkåren öppnade allt vi har i dörrar för att vädra ut så gott det gick.
Först därefter ringde han mig och informerade om läget. Han var sedan kvar hela kvällen som vår representant i de följande mötena med brandkår, polis och försäkringsbolag.
Att han i hastigheten råkade toutcha en brandbil och knäcka ett blinkerglas när han i en hast backade ut bussarna känns i sammanhanget som just ingenting. Men Janne själv kände sig väldigt olycklig för den saken.
Usch, det var riktigt nära en katastrof. Jag lider nu verkligen med de som fick sina lokaler och verksamheter förstörda. Enligt försäkringsfolket kommer det nu ta minst ett halvår innan de kan flytta tillbaka in i sina lokaler igen, medan vi kan fortsätta som vanligt.
Vi hade en j***a tur, så känns det.
onsdag, september 30, 2009
tisdag, september 29, 2009
Sommaren 2009 nu stängd
I går kväll släckte jag ner min sommar 2009. Det kändes både trist och vemodigt. På bilden syns vagnförare Lasse när han körde upp min kärra för vintervilan.
måndag, september 28, 2009
Idrottsnyheter
I helgen offentliggjordes Sveriges mest spektakulära fotbollshändelser. Som första svenskar har Albin och Valter Demnert signat s.k. ungdomskontrakt med de engelska klubbarna Newcastle resp Chelsea.
Här nedan ses de posera i sina nya klubbdräkter. Tyvärr fick de fel strumpor av klubbarna, men det lovades åtgärdas vid första träningen.
Här nedan ses de posera i sina nya klubbdräkter. Tyvärr fick de fel strumpor av klubbarna, men det lovades åtgärdas vid första träningen.
Det var efter ett tips från allmänheten som de engelska klubbarna fick upp ögonen för dessa två supertalanger. Albins seger över ”petit moa” gav sådant eko i fotbollsvärlden att de nämnda klubbarnas talangscouter gjorde ett besök i Hässelby.
Nu ställs min förlust mot Albin, 0-4, som jag berättade om tidigare på den här bloggen, i en helt annan dager. Nu kan ju den förlusten mer ses som hedersam än försmädlig.
Övrigt från sportvärlden kan noteras att jag själv i går kväll vann min andra raka tennismatch i ”singeltennisligan”. Kanske dags för ett "wild card" till Stockholm Open ?
söndag, september 27, 2009
torsdag, september 24, 2009
onsdag, september 23, 2009
SMS
SMS från hustrun: ”Hej, här är 30 gr varmt och jag ska bada i havet i eftermiddag”. Sen skrev hon puss också, men det tänkte jag inte berätta på bloggen, det är ju lite privat sådär.
Om jag blev avundsjuk? Icke, jag badade en gång i somras och dessutom duschade jag i morse.
Men jag kontrar med något bättre än att bada i Medelhavet. Jag sticker ut och höstseglar i morgon och resten av veckan. På måndag ska båten nämligen upp på land igen. Den här gången för vintervila.
Om jag blev avundsjuk? Icke, jag badade en gång i somras och dessutom duschade jag i morse.
Men jag kontrar med något bättre än att bada i Medelhavet. Jag sticker ut och höstseglar i morgon och resten av veckan. På måndag ska båten nämligen upp på land igen. Den här gången för vintervila.
tisdag, september 22, 2009
Ett hem i förfall
Jag är s.k. gräsänkling, hustrun har rymt till Italien. På kurs. Då tar det bara timmar innan hemmet förfaller. Se här t.ex: Denna tröja har nu legat på golvet i två dagar och ingen har lagt den i tvättkorgen. 
Ett annat exempel: Diskhon slammar igen, ingen har ställt in disken i maskinen. Hur ska det här sluta?
Men nog om det. Igår kväll noterades jag för min första seger för säsongen i dubbeltennisligan. Detta firades med en alldeles egen bankett i hemmet på kvällen. Två leverpastejmackor och ett bamseglas med vatten framför teven. Kom i säng strax före kl 24 när den värsta adrenalinhalten hade sjunkit tillbaka. Det gäller att fira när tillfälle ges.
Men ska man ligga på topp gäller det att ligga i. I morse kl 06:55 var jag igång på gymmet.
Ett annat exempel: Diskhon slammar igen, ingen har ställt in disken i maskinen. Hur ska det här sluta?
Men nog om det. Igår kväll noterades jag för min första seger för säsongen i dubbeltennisligan. Detta firades med en alldeles egen bankett i hemmet på kvällen. Två leverpastejmackor och ett bamseglas med vatten framför teven. Kom i säng strax före kl 24 när den värsta adrenalinhalten hade sjunkit tillbaka. Det gäller att fira när tillfälle ges.
Men ska man ligga på topp gäller det att ligga i. I morse kl 06:55 var jag igång på gymmet.
Men allvarligt talat, är inte begreppet gräsänkling en förlegad benämning? Vad har gräs med saken att göra?
fredag, september 18, 2009
Driftsinformation
Bussen jag skrev om i förra inlägget kom i trafik igen under eftermiddagen. Problemet var, hör och häpna, algbeväxning i bränsletanken.
Boven i dramat är bränsleleverantörerna som tillsätter något i bränslet, inte vet jag varför, kanske något miljövänligt eller nåt, som sätter fart på bakteriefloran som gör att tankarna slammar igen.
Så ett tips, både till oss och andra bussåkare, är att med jämna mellanrum göra rent i tankarna. Ett sjuhelsikes jobb, men bättre det än att bli stående efter vägen.
Nåväl, själv mår jag heller inte så bra. Hade en avstämningsträning på gymet i går med min PT. Han hittade muskler mellan mina skuldror som jag inte visste fanns. Jag har sån hysterisk träningsvärk i ryggen så jag knappt kan sitta upprätt.
Men min överkropp kommer att bli väldigt fin till sommaren 2010. Kanske så snygg att hustrun inte kommer att tillåta mig gå omkring utan tröja.
Boven i dramat är bränsleleverantörerna som tillsätter något i bränslet, inte vet jag varför, kanske något miljövänligt eller nåt, som sätter fart på bakteriefloran som gör att tankarna slammar igen.
Så ett tips, både till oss och andra bussåkare, är att med jämna mellanrum göra rent i tankarna. Ett sjuhelsikes jobb, men bättre det än att bli stående efter vägen.
Nåväl, själv mår jag heller inte så bra. Hade en avstämningsträning på gymet i går med min PT. Han hittade muskler mellan mina skuldror som jag inte visste fanns. Jag har sån hysterisk träningsvärk i ryggen så jag knappt kan sitta upprätt.
Men min överkropp kommer att bli väldigt fin till sommaren 2010. Kanske så snygg att hustrun inte kommer att tillåta mig gå omkring utan tröja.
Ännu ett exempel från det hårda busslivet
Tänk så det kan bli ibland. I natt strax innan midnatt ringde en av våra förare och berättade att bussen han körde just gått sönder. Han hade åkt från Oslo och 2 km från vårt garage så tappade bussen plötsligt all ork.
Snabbt samtal till jouren på EvoBuss i Spånga där Per Gustavsson, pigg som en mört mitt i natten, svarade. Vår förare körde ut bussen till Spångaverkstaden där nämnde Per ordnat fram en montör som letade fel till kl 03. Negativ, som man säger på engelska. Omöjligt att reparera snabbt.
Ett SMS nådde mig kl 06 som berättade att bussen tills vidare var köroduglig. Problemet var att buss och chaufför skulle vara kl 0930 på Arlanda för att hämta en grupp. Alla andra våra bussar var redan uppbokade på andra uppdrag så det började allt komma lite svett på ryggen. Inte lätt att ringa runt till kollegor så dags på morgonen för att hitta en ledig buss.
Men så ringde jag såklart världens näst bästa trafikledare på ett konkurrerande bolag och visst, efter lite trixande fick de loss en buss som vi kunde få låna. Och så blev det.
Tack världens näst bästa trafikledare. Som du säkert fattar kan jag ju av konkurrenskäl inte berätta vem du är och var du jobbar.
I skrivande stund jobbas det för högtryck på verkstaden i Spånga för att hitta felet på vår buss, trolígen är det ett elfel. Vi håller tummarna att vi hinner få tillbaks bussen under dagen. Om inte blir någon av våra kollegor glad får då måste vi hyra in en buss i ett par dagar.
Slutligen en fråga till den allsmäktige: varför måste bussar gå sönder på fredagar? Du måste ju fatta att det blir problem under helgen om man inte lyckas laga dem under fredagen. Skärp dig.
Snabbt samtal till jouren på EvoBuss i Spånga där Per Gustavsson, pigg som en mört mitt i natten, svarade. Vår förare körde ut bussen till Spångaverkstaden där nämnde Per ordnat fram en montör som letade fel till kl 03. Negativ, som man säger på engelska. Omöjligt att reparera snabbt.
Ett SMS nådde mig kl 06 som berättade att bussen tills vidare var köroduglig. Problemet var att buss och chaufför skulle vara kl 0930 på Arlanda för att hämta en grupp. Alla andra våra bussar var redan uppbokade på andra uppdrag så det började allt komma lite svett på ryggen. Inte lätt att ringa runt till kollegor så dags på morgonen för att hitta en ledig buss.
Men så ringde jag såklart världens näst bästa trafikledare på ett konkurrerande bolag och visst, efter lite trixande fick de loss en buss som vi kunde få låna. Och så blev det.
Tack världens näst bästa trafikledare. Som du säkert fattar kan jag ju av konkurrenskäl inte berätta vem du är och var du jobbar.
I skrivande stund jobbas det för högtryck på verkstaden i Spånga för att hitta felet på vår buss, trolígen är det ett elfel. Vi håller tummarna att vi hinner få tillbaks bussen under dagen. Om inte blir någon av våra kollegor glad får då måste vi hyra in en buss i ett par dagar.
Slutligen en fråga till den allsmäktige: varför måste bussar gå sönder på fredagar? Du måste ju fatta att det blir problem under helgen om man inte lyckas laga dem under fredagen. Skärp dig.
onsdag, september 16, 2009
Bussförar- SM
Som du kanske läste i mitt tidigare inlägg så ”dissade” jag ju bussförar-SM som rena skojet.
Men nu visade det sig att vår förare Mikael Levesen kom på en mycket hedrande 6:e plats och då måste man ju såklart ändra åsikt lite grann. Det var en fantastisk tävling i stenhård konkurrens med mer än 200 deltagare.
Även om vår Micke inte vann så är han ändå den moraliske vinnaren utan att vidare förklara varför. Det bara är så. Eller i varje fall kom han på en delad moralisk förstaplats tillsammans med kvinnan som jag skrev om tidigare. De där teorinissarna som kom på pallplats räknas inte i min tävling.
Men nu visade det sig att vår förare Mikael Levesen kom på en mycket hedrande 6:e plats och då måste man ju såklart ändra åsikt lite grann. Det var en fantastisk tävling i stenhård konkurrens med mer än 200 deltagare.
Även om vår Micke inte vann så är han ändå den moraliske vinnaren utan att vidare förklara varför. Det bara är så. Eller i varje fall kom han på en delad moralisk förstaplats tillsammans med kvinnan som jag skrev om tidigare. De där teorinissarna som kom på pallplats räknas inte i min tävling.
tisdag, september 15, 2009
Känner mig kränkt
Min personliga integritet är djupt kränkt.
När jag duschade nu på morgonen efter gymmet så upptäckt jag denna lilla äckliga varelse som hade borrat in sig i min högra axel.
Men vi tog ut den läbbiga fästingen och jag brände den sedan under cermoniella former i det varmaste kranvatten jag kunde åstadkomma. Rättvisan har återigen segrat.
"Nobody puts Göran in a corner", för att travestera lite på filmen Dirty Dancing med den duktiga Patrik S nånting, som i natt avled i en alldeles för tidig ålder pga cancer.
måndag, september 14, 2009
Glassigt
Så har då sommarens glassförbrukning sammanställts. Vi pratar här om min glassfavvolista. Den brukar variera år från år och så här blev listan för sommaren 2009.
1:a GB Sandwich stracciatella
2:a GB Tip Top
3:a mjukglass i strut, utan strössel
4:a kulglass i våffelstrut
Den stora förloraren blev Magnum, alla smaker. De har alltid haft med toppstriden att göra men i år plockade de bort några smaker och satte in nya. Njet, det blev ingen sukke i min glassvärld.
1:a GB Sandwich stracciatella
2:a GB Tip Top
3:a mjukglass i strut, utan strössel
4:a kulglass i våffelstrut
Den stora förloraren blev Magnum, alla smaker. De har alltid haft med toppstriden att göra men i år plockade de bort några smaker och satte in nya. Njet, det blev ingen sukke i min glassvärld.
Något förvånande ramlade kulglassalternativet, förra årets obestridlige segrare, ner på en 4:e plats. Tror det har att göra med min nya ”må-bra-era”, motion, gymträning och allmänt sundare leverne.
fredag, september 11, 2009
Bussförar-SM
Så var denna utomordentligt stora tävling avgjord, dvs top 3 har presenterats, men ännu utan inbördes ordning.
Dessvärre ingen från vårt företag, men vi hade en gubbe i final i alla fall, det hade inte alla bussbolag.
Men jag undrar om inte tävlingen kantrar en smula. Det tycks vara viktigare att kunna teoretiska saker, varav rätt många inte ens handlar om bussföreri.
En av de tre i topp jobbar som körskolelärare och kör inte buss proffessionellt. (det där är allt ett knepigt ord att få rättstavat). För honom var teorin en barnlek, men det praktiska gick inte lika bra, men tillräckligt bra för att hamna på pallen.
En annan av de tre jobbade som körkortsexpert någonstans och kör heller inte som proffs. Två teoretiker alltså. Den tredje, en kvinna, kör dagligen turistbuss, det är hennes jobb. Där har ni den rättmätige vinnaren oavsett vad en töntig jury tycker.
Okey, vår gubbe då, hur klarade han sig? Jo, han körde körproven prickfritt, men hade lite för många fel i teoriprovet.
Som sagt, tävlingen kantrar en smula när ickeproffs, som kan allt möjligt värdelöst teoretiskt vetande, placerar sig bättre än de som kör som gudar, ja då känns det plötsligt inte lika märkvärdigt med ett SM. Felet var och är att det teoretiska värdesätts högre än det praktiska. Då blir ju tävlingen bara ett humbug och inget annat.
Dessvärre ingen från vårt företag, men vi hade en gubbe i final i alla fall, det hade inte alla bussbolag.
Men jag undrar om inte tävlingen kantrar en smula. Det tycks vara viktigare att kunna teoretiska saker, varav rätt många inte ens handlar om bussföreri.
En av de tre i topp jobbar som körskolelärare och kör inte buss proffessionellt. (det där är allt ett knepigt ord att få rättstavat). För honom var teorin en barnlek, men det praktiska gick inte lika bra, men tillräckligt bra för att hamna på pallen.
En annan av de tre jobbade som körkortsexpert någonstans och kör heller inte som proffs. Två teoretiker alltså. Den tredje, en kvinna, kör dagligen turistbuss, det är hennes jobb. Där har ni den rättmätige vinnaren oavsett vad en töntig jury tycker.
Okey, vår gubbe då, hur klarade han sig? Jo, han körde körproven prickfritt, men hade lite för många fel i teoriprovet.
Som sagt, tävlingen kantrar en smula när ickeproffs, som kan allt möjligt värdelöst teoretiskt vetande, placerar sig bättre än de som kör som gudar, ja då känns det plötsligt inte lika märkvärdigt med ett SM. Felet var och är att det teoretiska värdesätts högre än det praktiska. Då blir ju tävlingen bara ett humbug och inget annat.
onsdag, september 09, 2009
Nämen vilken överraskning
Som jag skrev häromdagen, inte en enda föllsispresent förutom de fina sakerna från mina närmaste kära.
Nåja, inte alla kanske, en och annan i rakt nedstigande led lyckades visst glömma en viss faders stora årsdag.
Men det är okey, även jag kan glömma. Särskilt oktober är en månad då saker lätt kan glömmas bort. Juli är också en månad då man har mycket att tänka på och ett och annat faller bort ur minnet.
Så då återstod alltså att fixa present till mig själv så att det åtminstone skulle bli ett ”presentbord”.
Jag gjorde då så att jag satte på mig en ögonbindel framför datorn och så hamrade jag lite ”random” på tangenterna för att se vad som hände.
Och vet du, det visade sig när jag tog av bindeln att jag hade råkat beställa en ny mobiltelefon, en Iphone. Kan du fatta, med ögonbindel och allt. Helt otroligt. Uppenbarligen är det som ordspråket säger, solen lyser alltid på dom goda.
Nåja, inte alla kanske, en och annan i rakt nedstigande led lyckades visst glömma en viss faders stora årsdag.
Men det är okey, även jag kan glömma. Särskilt oktober är en månad då saker lätt kan glömmas bort. Juli är också en månad då man har mycket att tänka på och ett och annat faller bort ur minnet.
Så då återstod alltså att fixa present till mig själv så att det åtminstone skulle bli ett ”presentbord”.
Jag gjorde då så att jag satte på mig en ögonbindel framför datorn och så hamrade jag lite ”random” på tangenterna för att se vad som hände.
Och vet du, det visade sig när jag tog av bindeln att jag hade råkat beställa en ny mobiltelefon, en Iphone. Kan du fatta, med ögonbindel och allt. Helt otroligt. Uppenbarligen är det som ordspråket säger, solen lyser alltid på dom goda.
tisdag, september 08, 2009
Tack...
... för alla presenter som ni budade till vårt kontor. Jättekul.
Den där meningen är 100 % ironi. Inte en present så långt ögat kunde nå. Jag vänder mig uppenbarligen till fel målgrupp.
Men nu glömmer vi det. Gick istället för att köpa mig en Iphone som tröst, men det var 1 månads väntetid så jag gick hem istället och åt choklad som jag fått av hustrun.
Det är dock mindre bra för kroppen, däremot vet alla att träning befrämjar hälsa och välstånd, så i morse blev det en timmes hårdkörning i gymmet. Idag var det bål, axlar och armmuskler som fick sig en genomkörare.
I går kväll gick jag en hård match i dubbeltennisligan. Mindre kul, min partner Sven och jag ledde med två game och jag ska serva. Bara 10 minuter kvar av matchen, vi spelar nämligen på tid. Hade spelat säkert i mina servgame hela matchen men nu sket det sig. Vi spelade bort gamet och de servade sedan hem sitt game så vi tappade en säker vinst till ett halvhyfsat oavgjort resultat.
Nerverna pallade inte, säger du. Yttre omständigheter utom min kontroll, säger jag.
But now, back to work. Blir en tuff dag, trafikledare Stefan hemma med feber. Hoppas det inte är den beryktade grisfebern.
Den där meningen är 100 % ironi. Inte en present så långt ögat kunde nå. Jag vänder mig uppenbarligen till fel målgrupp.
Men nu glömmer vi det. Gick istället för att köpa mig en Iphone som tröst, men det var 1 månads väntetid så jag gick hem istället och åt choklad som jag fått av hustrun.
Det är dock mindre bra för kroppen, däremot vet alla att träning befrämjar hälsa och välstånd, så i morse blev det en timmes hårdkörning i gymmet. Idag var det bål, axlar och armmuskler som fick sig en genomkörare.
I går kväll gick jag en hård match i dubbeltennisligan. Mindre kul, min partner Sven och jag ledde med två game och jag ska serva. Bara 10 minuter kvar av matchen, vi spelar nämligen på tid. Hade spelat säkert i mina servgame hela matchen men nu sket det sig. Vi spelade bort gamet och de servade sedan hem sitt game så vi tappade en säker vinst till ett halvhyfsat oavgjort resultat.
Nerverna pallade inte, säger du. Yttre omständigheter utom min kontroll, säger jag.
But now, back to work. Blir en tuff dag, trafikledare Stefan hemma med feber. Hoppas det inte är den beryktade grisfebern.
måndag, september 07, 2009
Föllsis
Så har då ytterligare ett år förflutit. Jag har blivit ett helt år äldre men sannolikt inte klokare.
Traditionsenlig sång och presentutdelning på sängen i morse. Ett trevligt tilltag av mina kära.
Traditionsenlig sång och presentutdelning på sängen i morse. Ett trevligt tilltag av mina kära.
Alla ni som vill hylla mig med presenter kan buda dem till vår kontorsadress, det funkar bra.
Kommer dock inte att ha nåt öppet hus eller liknande i afton. Då är det tennisfajt i dubbelserien som gäller.
För övrigt är det några år kvar till det som anses ”jämnt” i födelsedagssammanhang. Ville bara nämna det i förbigående.
fredag, september 04, 2009
torsdag, september 03, 2009
Alla är inte lika
Här är lite skojsiga kommentarer om olika sätt att uppleva sin vardag. Den gode Bjarne på Busstidningen skriver i ett inlägg från 2/9 att han vill sticka ut sin näsa. Varför vet jag egentligen inte, men det blev inte bra.
Alla är som sagt inte lika, alla har inte råd att ha en bil som man kan blåsa i 220 km/ timmen på Autobahn.. (Vilket ju är j**** olagligt dessutom. Fy vad oansvarigt.)
Alla har inte råd att åka till Skottland för att vandra på hedarna. Och inte heller har alla råd att åka till Wales som reserv om Skottland skulle bli för trist.
Alla typer av bussresor fyller ett behov. Att uppleva saker, att lära sig något nytt, att träffa andra människor, att få känna sig sedd, att får vara en del av en större grupp. Det är för väldigt många ”att sätta en guldkant” på sin vardag. Dessutom relativt billigt.
Personligen tycker jag att ett liv utan underhållning och förströelse verkar omåttligt inåtvänt och trist.
Men som sagt, alla är inte lika. Vilken tur är väl inte det, för om alla var lika trista och insnöade som Mr B, så skulle ju inte vi, och en hel hoper andra bussbolag och reseföretag, ha fullsatta bussar till alla möjliga och omöjliga resmål.
Vi fyller ett stort behov av upplevelse och förströelse, så enkelt är det. Och det är därför vi fortsätter med våra resor. Gubbjävel.
(ursäkta det sista uttrycket, men eftersom jag känner Herr Bjarne en smula, så är jag rätt säker på att han nu ler och tar ytterligare en smutt av sin 20-åriga whisky)
Alla är som sagt inte lika, alla har inte råd att ha en bil som man kan blåsa i 220 km/ timmen på Autobahn.. (Vilket ju är j**** olagligt dessutom. Fy vad oansvarigt.)
Alla har inte råd att åka till Skottland för att vandra på hedarna. Och inte heller har alla råd att åka till Wales som reserv om Skottland skulle bli för trist.
Alla typer av bussresor fyller ett behov. Att uppleva saker, att lära sig något nytt, att träffa andra människor, att få känna sig sedd, att får vara en del av en större grupp. Det är för väldigt många ”att sätta en guldkant” på sin vardag. Dessutom relativt billigt.
Personligen tycker jag att ett liv utan underhållning och förströelse verkar omåttligt inåtvänt och trist.
Men som sagt, alla är inte lika. Vilken tur är väl inte det, för om alla var lika trista och insnöade som Mr B, så skulle ju inte vi, och en hel hoper andra bussbolag och reseföretag, ha fullsatta bussar till alla möjliga och omöjliga resmål.
Vi fyller ett stort behov av upplevelse och förströelse, så enkelt är det. Och det är därför vi fortsätter med våra resor. Gubbjävel.
(ursäkta det sista uttrycket, men eftersom jag känner Herr Bjarne en smula, så är jag rätt säker på att han nu ler och tar ytterligare en smutt av sin 20-åriga whisky)
måndag, augusti 31, 2009
Vidriga turister
Läste i DN idag om en omröstning i England vilka de vidrigaste turisterna är. ”Vinnare” blev ryssarna, tätt följt av tyskarna.
Av företagsmässiga skäl vill jag varken kommentera resultatet eller komma med egna förslag till denna lista.
Av företagsmässiga skäl vill jag varken kommentera resultatet eller komma med egna förslag till denna lista.
lördag, augusti 29, 2009
Äntligen medelsvensson igen
Äntligen är jag nu återigen inrättad i ledet. Läste för en tid sedan att över 60 % av Sveriges hushåll äger en platt-TV. Det innebär att jag och hustrun oåterkalleligen för ett ögonblick var placerade i Jurassictidsåldern eftersom vi har en tjockis-TV.Detta är nu tillrättalagt. I fredags inhandlade vi sådär lite spontant och oplanerat en platt-TV på Elgiganten för hyfsat blygsamma 4.990 i hårt beskattad svensk valuta.
Det blev en 32:a avsedd för stugan på landet. Men det visade sig att bilden är både knivskarp och kristallklar, så vi tar nog hem den och slänger ut vår gamla tjocka 28-tummare. Eller om vi möjligen äter gröt till middag ytterligare några månader och klämmer i med att köpa en 40:a hem istället.
Men det är oviktigt, vi är numera äkta medelsvenssons. I alla fall när det gäller TV-innehav.
torsdag, augusti 27, 2009
Killen i framkant
Jag måste ju säga att det är några personer som visar upp bussbranschen för hela världen på ett annat sätt än vad journalister gör i puttriga och mysiga hemma-hos-reportage hos diverse bussåkare.
En sån person är Daniel på Ljungskilebuss. En orädd snubbe från Västkusten som på sin blogg skjuter på allt som rör sig. Så vild i sitt skjutande att han nu säger sig måste stänga ner sin blogg. Inte bra. Men på sätt och vis förståeligt.
Skotten har träffat för många Jantelagsriddare. Jantelagsriddare ska kämpas ner till sista man, men det räcker inte med bara en gubbe som gör det.
Jantelagsriddare ploppar upp fortare än de förgörs, det är tråkigt.
Daniel visar också, förutom sin skjutvilja, att det är manligt att cykla inomhus ! Själv tycker jag det är en aning mesigt, att lyfta lite skrot några dagar i veckan på gym är numera min melodi. Förutom att dunka gula bollar över ett nät.
Han visar att det är manligt att vilja gå ner i vikt och se bra ut, fast man är kille. Att det är manligt att offra knät i en fotbollsmatch. Att det både manligt och mänskligt att engagera sig i skogsbränder, trafikolyckor och annat elände. Som dygnet runt står till samhällets förfogande via Räddningstjänsten när tragedier slår ner i verkligheten. Eller i varje fall runt Ljungskile.
Att det är manligt och rakryggat att stå för sina åsikter och göranden, även om inte en enda klappar honom på axeln och säger, -bra gjort Daniel.
Så då gör jag det nu : ”- bra jobbat Daniel Olsson, Ljungskilebuss”. Du är ett föredöme, alla borde säga vad de tycker och inte gömma sig bakom bussar, organisationer och sina fruar.
Stäng inte din blogg, mjuka möjligen upp din attityd, men sluta inte att skriva om det du tycker är fel.
En sån person är Daniel på Ljungskilebuss. En orädd snubbe från Västkusten som på sin blogg skjuter på allt som rör sig. Så vild i sitt skjutande att han nu säger sig måste stänga ner sin blogg. Inte bra. Men på sätt och vis förståeligt.
Skotten har träffat för många Jantelagsriddare. Jantelagsriddare ska kämpas ner till sista man, men det räcker inte med bara en gubbe som gör det.
Jantelagsriddare ploppar upp fortare än de förgörs, det är tråkigt.
Daniel visar också, förutom sin skjutvilja, att det är manligt att cykla inomhus ! Själv tycker jag det är en aning mesigt, att lyfta lite skrot några dagar i veckan på gym är numera min melodi. Förutom att dunka gula bollar över ett nät.
Han visar att det är manligt att vilja gå ner i vikt och se bra ut, fast man är kille. Att det är manligt att offra knät i en fotbollsmatch. Att det både manligt och mänskligt att engagera sig i skogsbränder, trafikolyckor och annat elände. Som dygnet runt står till samhällets förfogande via Räddningstjänsten när tragedier slår ner i verkligheten. Eller i varje fall runt Ljungskile.
Att det är manligt och rakryggat att stå för sina åsikter och göranden, även om inte en enda klappar honom på axeln och säger, -bra gjort Daniel.
Så då gör jag det nu : ”- bra jobbat Daniel Olsson, Ljungskilebuss”. Du är ett föredöme, alla borde säga vad de tycker och inte gömma sig bakom bussar, organisationer och sina fruar.
Stäng inte din blogg, mjuka möjligen upp din attityd, men sluta inte att skriva om det du tycker är fel.
tisdag, augusti 25, 2009
Nödanrop
Samtal idag mellan kontoret och en av våra chaufförer ute på uppdrag:
Kl 10:45
”-faaaaan, jag står parkerad på Malmskillnadsgatan och lyckades på nåt skumt sätt låsa mig ute. Jag kommer inte in i bussen och nyckeln sitter i tändningslåset. Kunden kommer kl 11:30 och ska till Arlanda”.
”- lugn och fin. Vi återkommer” Vi river i alla våra kontorslådor och hittar till slut en extranyckel till bussen. Ringer en taxi som för 350 bagis kör nyckeln in till stan.
Kl 11:10
”- nu har jag nyckeln men den passar inte. Det är startnyckeln ni skickat, inte dörrnyckeln.
”-lung och fin. Vi återkommer”. Vi river ännu en gång i alla våra kontorslådor och hittar nu ett kuvert där det står extranyckel dörrlås TCE. Nu är goda råd dyra, jag kastar mig i bilen och kör, i stort sett lagligt, in till city.
Kl 11:28
Nyckeln överlämnas till chauffören som öppnar dörrarna för kunden som nu kan stiga på bussen.
Kl 11:30
Bussen avgår till Arlanda. Exactly by schedule.
Jag var aldrig orolig.
Kl 10:45
”-faaaaan, jag står parkerad på Malmskillnadsgatan och lyckades på nåt skumt sätt låsa mig ute. Jag kommer inte in i bussen och nyckeln sitter i tändningslåset. Kunden kommer kl 11:30 och ska till Arlanda”.
”- lugn och fin. Vi återkommer” Vi river i alla våra kontorslådor och hittar till slut en extranyckel till bussen. Ringer en taxi som för 350 bagis kör nyckeln in till stan.
Kl 11:10
”- nu har jag nyckeln men den passar inte. Det är startnyckeln ni skickat, inte dörrnyckeln.
”-lung och fin. Vi återkommer”. Vi river ännu en gång i alla våra kontorslådor och hittar nu ett kuvert där det står extranyckel dörrlås TCE. Nu är goda råd dyra, jag kastar mig i bilen och kör, i stort sett lagligt, in till city.
Kl 11:28
Nyckeln överlämnas till chauffören som öppnar dörrarna för kunden som nu kan stiga på bussen.
Kl 11:30
Bussen avgår till Arlanda. Exactly by schedule.
Jag var aldrig orolig.
lördag, augusti 22, 2009
Efter regn kommer sol
Trist
fredag, augusti 21, 2009
rekordslakt
onsdag, augusti 19, 2009
Såååå j**** kul
Just hemkommen från säsongspremiären i tennisligan. Dubbelserien. Ganska exakt på dagen ett år efter det att hälsenan smällde av i förra årets premiäromgång, så lite nervös kände jag mig allt, det måste erkännas.
Min partner för dagen, Sivert, och jag förlorade visserligen tämligen knappt, men det var ju så förbenat kul att lira igen så att vi torskade spelar liksom ingen roll. I´m back, det är det som räknas. Attans så kul det var.
Och i morgon ska jag återgå till semesterläget igen, kan du fatta?! Ut på sjön, segla alldeles själv i fyra dagar och bara ha det härligt. Läsa, njuta, fundera och bara njuta ännu mer. Det ska bli fint väder och fina vindar sägs det.
Sen, mina damer och herrar, kommer den nya och fräscha PG (Positiva Göran) tillbaka för att fokusera på framtiden. Den ser ljus ut, men med ännu hårdare jobb så ska den fan i mig blända både mig och våra anställda. Dom är förresten fantastiska, har jag nämnt det?
Cherio kompis, vi hörs!
tisdag, augusti 18, 2009
Förhörsprotokoll
Förhör har idag hållits angående drunkningsolyckan av StockholmsBuss jourpärm den 2/8 kl 15:57 vid ön Plomman i Stockholms skärgård. (se blogginlägg 2/8)
Närvarande:
FH: Förhörsledare
S: Svaranden Nils Nilsson (av hänsyn till den svarandes familj är Nils Nilsson inte svarandens riktiga namn)
FH: Nå, berätta nu hur det gick till då jourpärmen mötte sitt öde mitt ute i en stor farled.
S: Jo, det var så att jag var ute och körde med min motorbåt. Det var söndag, så det var därför jag inte var på kontoret. Plötsligt ringer jourtelefonen och jag stannar framfarten för att lättare kunna prata. För att hänga med i samtalet reste jag mig upp och la jourpärmen på båttaket för att lättare kunna bläddra fram uppgifterna som kunden ville prata om.
FH: Så då anser du att pärmen inte just då var i omedelbar sjöfara?
S: Näe, just så.
FH: Vad hände sedan?
S: Ja, sen satte jag mig ned och avslutade samtalet samtidigt som jag glömde bort att pärmen låg kvar på taket.
FH: Så då menar du att pärmen avsiktligt och utan hjälp ville avsluta sin existens genom att helt enkelt av egen kraft glida ner i djupet?
S: Nä, inte precis så. I samma veva kom en Finlandsfärja förbi i farleden och den rev upp våldsamma svall så båten gungade rejält. Det var då som pärmen förlorade sitt fäste på båttaket.
FH: Tittade du då bara på hur den gled ner från taket ner i vattnet?
S: Det gick så fort, så jag hann bara i ögonvrån se hur den bruna pärmen klöv vattenytan för att aldrig mer flyta upp. Jag hann aldrig reagera.
FH: Hur kände du dig då?
S: Fruktansvärt. Jag fick en liten panikkänsla för nu hade jag ingen som helst aning om vilka bussar som var ute och vilka jobb vi hade kvar av dagen, men lyckligtvis ringde ingen under resten av dagen.
FH: Du funderade aldrig på att omedelbart själv dyka i vattnet för att rädda pärmen?
S: Nej, det var 67 meter djupt där och så djupt har jag aldrig dykt förut.
FH: Hur agerade du nu?
S: Jag SMS:ade omedelbart, nja kanske inte riktigt omedelbart, men några timmar senare i alla fall, till chefen där jag kortfattat beskrev tragedin.
FH: Hur reagerade chefen?
S: Mmm, lite kortfattat men samlat. Jag fick i alla fall ingen utskällning tillbaka.
FH: Du tycks ha en väldigt förstående chef.
S: Han är en underbar människa, en god och bra chef helt enkelt. Dessutom är han…
FH: Jaja, nu var det ju den före detta jourpärmen vi skulle prata om och inte din chef.
S: Jag förstår.
FH:s slutplädering: Tack för din redogörelse, jag tror jag har fått en relativ klar bild av händelseförloppet. Med hänsyn tagen till den uppkomna situationen tror jag mig enväldigt kunna besluta om att händelsen är av karaktären olyckshändelse utan avsiktlig mänsklig påverkan. På sjön kan vad som helst hända, tappa pärmar, gå på grund eller motsvarande. Lätt hänt under så svåra omständigheter som att sitta i en båt.
Dock krävs ett mildare straff för att stävja dylika händelser i framtiden. Straffet blir att ordna och bekosta fikabröd till dina arbetskamrater på kontoret en gång i veckan fyra veckor framåt räknat från vecka 35 2009.
Målet förklarades därefter som avslutat. Domen går ej att överklaga.
Närvarande:
FH: Förhörsledare
S: Svaranden Nils Nilsson (av hänsyn till den svarandes familj är Nils Nilsson inte svarandens riktiga namn)
FH: Nå, berätta nu hur det gick till då jourpärmen mötte sitt öde mitt ute i en stor farled.
S: Jo, det var så att jag var ute och körde med min motorbåt. Det var söndag, så det var därför jag inte var på kontoret. Plötsligt ringer jourtelefonen och jag stannar framfarten för att lättare kunna prata. För att hänga med i samtalet reste jag mig upp och la jourpärmen på båttaket för att lättare kunna bläddra fram uppgifterna som kunden ville prata om.
FH: Så då anser du att pärmen inte just då var i omedelbar sjöfara?
S: Näe, just så.
FH: Vad hände sedan?
S: Ja, sen satte jag mig ned och avslutade samtalet samtidigt som jag glömde bort att pärmen låg kvar på taket.
FH: Så då menar du att pärmen avsiktligt och utan hjälp ville avsluta sin existens genom att helt enkelt av egen kraft glida ner i djupet?
S: Nä, inte precis så. I samma veva kom en Finlandsfärja förbi i farleden och den rev upp våldsamma svall så båten gungade rejält. Det var då som pärmen förlorade sitt fäste på båttaket.
FH: Tittade du då bara på hur den gled ner från taket ner i vattnet?
S: Det gick så fort, så jag hann bara i ögonvrån se hur den bruna pärmen klöv vattenytan för att aldrig mer flyta upp. Jag hann aldrig reagera.
FH: Hur kände du dig då?
S: Fruktansvärt. Jag fick en liten panikkänsla för nu hade jag ingen som helst aning om vilka bussar som var ute och vilka jobb vi hade kvar av dagen, men lyckligtvis ringde ingen under resten av dagen.
FH: Du funderade aldrig på att omedelbart själv dyka i vattnet för att rädda pärmen?
S: Nej, det var 67 meter djupt där och så djupt har jag aldrig dykt förut.
FH: Hur agerade du nu?
S: Jag SMS:ade omedelbart, nja kanske inte riktigt omedelbart, men några timmar senare i alla fall, till chefen där jag kortfattat beskrev tragedin.
FH: Hur reagerade chefen?
S: Mmm, lite kortfattat men samlat. Jag fick i alla fall ingen utskällning tillbaka.
FH: Du tycks ha en väldigt förstående chef.
S: Han är en underbar människa, en god och bra chef helt enkelt. Dessutom är han…
FH: Jaja, nu var det ju den före detta jourpärmen vi skulle prata om och inte din chef.
S: Jag förstår.
FH:s slutplädering: Tack för din redogörelse, jag tror jag har fått en relativ klar bild av händelseförloppet. Med hänsyn tagen till den uppkomna situationen tror jag mig enväldigt kunna besluta om att händelsen är av karaktären olyckshändelse utan avsiktlig mänsklig påverkan. På sjön kan vad som helst hända, tappa pärmar, gå på grund eller motsvarande. Lätt hänt under så svåra omständigheter som att sitta i en båt.
Dock krävs ett mildare straff för att stävja dylika händelser i framtiden. Straffet blir att ordna och bekosta fikabröd till dina arbetskamrater på kontoret en gång i veckan fyra veckor framåt räknat från vecka 35 2009.
Målet förklarades därefter som avslutat. Domen går ej att överklaga.
måndag, augusti 17, 2009
Time out
Har bestämt mig för att ta en time out. Känner att kroppen inte orkar längre.
Efter fyra veckors stentuff vila så har kroppen fått nog. Så därför har jag beslutat att ta en kort semestertimeout och nu jobba i tre dagar för att sedan återgå till semesterläget igen ytterligare fyra dagar.
Måste ut på sjön och ladda batterierna. Mina alltså.
Efter fyra veckors stentuff vila så har kroppen fått nog. Så därför har jag beslutat att ta en kort semestertimeout och nu jobba i tre dagar för att sedan återgå till semesterläget igen ytterligare fyra dagar.
Måste ut på sjön och ladda batterierna. Mina alltså.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)