Återigen lite reflektioner kring stroken jag fick häromåret. Det är okey att tjata om den säger "mina" syrror på sjukhuset. Då får du läsa om den därför att just idag blev jag påmind inte bara en gång utan två.
Såg en intervju med Slash, du vet gitarristen i Gun´n´Roses. Han har också fått en pacemaker. Slash och jag liksom. Han fick den för att han höll på att droga och supa ihjäl sig. Det var inte skälet för min. Hos mig var det hjärtat som behövde lite hjälp på traven.
Men så det här att jag känner att jag haft världens tur, helt i klass med högsta vinsten i Bingolott.
Jag läste idag en intervju med Nisse Ekman, hockeyspelaren i Djurgården som fick en stroke några månader före mig. Han råkade verkligen illa ut. Ännu idag är han helt sjukskriven och i stort sett oförmögen att arbeta.
Men utåt sett verkar han helt normalt. Det är det som är lite läskigt med stroke, allt fysiskt är som vanligt, i varje fall nästan, men hjärnan jobbar inte med full kraft. Om man har otur. Jag påstår att jag hade en otrolig tur som klarade mig igenom det hela utan skador.
Intervjun med Nisse finns att läsa på Sportbladet i Aftonbladet. Finns på nätet för du ska absolut inte betala pengar för den blaskan. Inte en spänn. Vill du lära dig lite mer om vad stroke kan ställa till med ska du absolut läsa intervjun. Hoppas den här länken funkar: http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article14748281.ab
lördag, april 28, 2012
fredag, april 27, 2012
Idrottspsykolog hitåt tack
Det är kris. Igen. Det här funkar ju inte.
Igår kväll spelade jag tennis på dyngtiden 2200-2300. Vann jag matchen skulle jag avancera tillbaka till samma serie som för ett år sedan då proppen gick i skallen. Då rasade jag ju ner i seriesystemets källare men har under året klättrat lite saka uppåt. Nu var jag nära att komma tillbaka där jag var. Det har varit lite av en målsättning under året.
Allt flöt på, jag spelade hyfsat, hade kontroll på läget liksom. Vi kom fram till 5-4 ledning och egen serve.Ledde 40-30 och hade setboll.
Då. Då hände det som inte fick hända. Serven började strula, hjärnan började dra slutsatser, högerarmen fick gummibandsliknande muskler och banan blev plötsligt både för kort och för smal.
Det gick kort sagt åt helvet. Min motståndare vände och vann setet med 7-5. Då gick luften ur mig helt och han fortsatte enkelt till 3-1 i andra och sedan var timmen slut.
FAAAAAAAN!
Men det positiva är att vi har en serieomgång kvar innan sommaruppehållet, så än finns chansen.
Igår kväll spelade jag tennis på dyngtiden 2200-2300. Vann jag matchen skulle jag avancera tillbaka till samma serie som för ett år sedan då proppen gick i skallen. Då rasade jag ju ner i seriesystemets källare men har under året klättrat lite saka uppåt. Nu var jag nära att komma tillbaka där jag var. Det har varit lite av en målsättning under året.
Allt flöt på, jag spelade hyfsat, hade kontroll på läget liksom. Vi kom fram till 5-4 ledning och egen serve.Ledde 40-30 och hade setboll.
Då. Då hände det som inte fick hända. Serven började strula, hjärnan började dra slutsatser, högerarmen fick gummibandsliknande muskler och banan blev plötsligt både för kort och för smal.
Det gick kort sagt åt helvet. Min motståndare vände och vann setet med 7-5. Då gick luften ur mig helt och han fortsatte enkelt till 3-1 i andra och sedan var timmen slut.
FAAAAAAAN!
Men det positiva är att vi har en serieomgång kvar innan sommaruppehållet, så än finns chansen.
torsdag, april 26, 2012
En vanlig arbetsdag
Så var statsbesöket från Kina över. Du är ju en upplyst världsmedborgare så det känner du säkert till.
Vad du sannolikt inte kände till var att StockholmsBuss fick uppdraget att köra diverse delegater hit och dit under besöket. Nio bussar hade vi ordnat till deras förfogande under besöket.
Kul med lite udda och prestigefyllda uppdrag i vardagslunken.
Vad du sannolikt inte kände till var att StockholmsBuss fick uppdraget att köra diverse delegater hit och dit under besöket. Nio bussar hade vi ordnat till deras förfogande under besöket.
Kul med lite udda och prestigefyllda uppdrag i vardagslunken.
onsdag, april 25, 2012
Kvällsövning
I går kväll var det fria aktiviteter i vår familj. Jag träffande en kompis, vi tog en öl och sedan hör och häpna, gick vi på en kombinerad glas- och vinprovning. Kompis Norrmannen bjöd på det som en försenad födelsedagspresent. Vem bryr sig om att presenten blev nästan åtta månader försenad, det är ju ändå fyra månader kvar innan 60-årspresent-deadlinen går ut.
Det där med glas- och vinprovning låter säkert konstigare än vad det var. Vi provade viner i olika typer av glas, svårare än så var det inte. Till och med min näsa och mina smakcentra märkte en tydligt skillnad på samma vin men i olika glas. Märkligt, men intressant.
Vem kunde ana att glas var rena vetenskapen när det gäller form, funktion och smakupplevelse? Det ska helt enkelt vara olika utformade glas om man dricker unga viner eller äldre smakrika viner eller vita viner osv osv.
När det var klart gjorde jag något som jag inte gjort i vuxen ålder. Jag åkte pendeltåg sent på kvällen inklusive ett byte efter halva vägen för att så att säga komma på rätt spår. En utmaning som hette duga.
Sen promenerade jag från stationen ända hem som ett presumtivt brottsoffer. Lyckligtvis var det inte någon annan som såg mig som en sådan så jag klarade mig helskinnad hem.
Det där med glas- och vinprovning låter säkert konstigare än vad det var. Vi provade viner i olika typer av glas, svårare än så var det inte. Till och med min näsa och mina smakcentra märkte en tydligt skillnad på samma vin men i olika glas. Märkligt, men intressant.
Vem kunde ana att glas var rena vetenskapen när det gäller form, funktion och smakupplevelse? Det ska helt enkelt vara olika utformade glas om man dricker unga viner eller äldre smakrika viner eller vita viner osv osv.
När det var klart gjorde jag något som jag inte gjort i vuxen ålder. Jag åkte pendeltåg sent på kvällen inklusive ett byte efter halva vägen för att så att säga komma på rätt spår. En utmaning som hette duga.
Sen promenerade jag från stationen ända hem som ett presumtivt brottsoffer. Lyckligtvis var det inte någon annan som såg mig som en sådan så jag klarade mig helskinnad hem.
tisdag, april 24, 2012
Niklas Wikegård
Ständigt denne Niklas Wikegård. Nu börjar till och med Croneman på DN att härja kring den olämplige Niklas Wikegård. Nämligen att NW mer och mer framstår som den pajas han är. I TV alltså. Privat kan han ju vara hur trevlig som helst, det vet ju inte jag i alla fall.
När DN trycker på så kan det börja hända saker. Croneman krävde svar på sportchefen på TV4, Hans Pekkari tror jag han heter, varför Wikegård tillåts uttrycka fördomar, kvinnofientliga uttalande m.m m.m.
TV4 vägrar att svara. Tycker väl NW är underhållande. Det tycker inte jag. Och rätt många till.
Nä, jag tycker Croneman ska skapa ett mediadrev för att få TV4 att omplacera denne Wikegård. Han har gjort sitt som så kallad expertkommentator. Han är ingen expert, han bara tror det själv.
För övrigt kan jag meddela att TV4-chefen Pekkari, om han nu heter så, är rätt duktig på tennis. Han har i alla fall vunnit över mig för något år sedan. Men inte blev jag sur för det, jag tittar fortfarande på TV4. Trots att Niklas Wikegård syns där då och då. Men då kan man ju blunda med öronen, det funkar också.
När DN trycker på så kan det börja hända saker. Croneman krävde svar på sportchefen på TV4, Hans Pekkari tror jag han heter, varför Wikegård tillåts uttrycka fördomar, kvinnofientliga uttalande m.m m.m.
TV4 vägrar att svara. Tycker väl NW är underhållande. Det tycker inte jag. Och rätt många till.
Nä, jag tycker Croneman ska skapa ett mediadrev för att få TV4 att omplacera denne Wikegård. Han har gjort sitt som så kallad expertkommentator. Han är ingen expert, han bara tror det själv.
För övrigt kan jag meddela att TV4-chefen Pekkari, om han nu heter så, är rätt duktig på tennis. Han har i alla fall vunnit över mig för något år sedan. Men inte blev jag sur för det, jag tittar fortfarande på TV4. Trots att Niklas Wikegård syns där då och då. Men då kan man ju blunda med öronen, det funkar också.
måndag, april 23, 2012
Cirkus hela helgen
Hej läsare!
Tänkte skriva några rader om vad jag har gjort i helgen.
Efter fredagens personliga degradering lyfte jag mig själv i håret, rätade ut min långa kropp, sträckte på ryggen, tog mig själv i kragen, skällde ut mig själv och tog tag i mitt liv igen.
Bestämde för mig för en löprunda och den överlevde jag till och med med välbehag. Det var skönt att sträcka ut, och trot om du vill, men min halvmilatid låg i paritet med de som jag hade när jag var runt 30. Visserligen var jag då storrökare och otränad, vilket jag inte är nu, och visserligen har jag de senaste 30 åren inte gjort några särskilda försök att slå 30-rekordet heller, men ändå.
Så med lite god vilja, och det har jag idag, kan man säga att i min medelålderspluskropp, så bor det en 30-åring. Joråsåatt...
Sen var vi kulturella en stund i helgen också. Besökte Cirkus Cirkörs föreställning Undermän. Såna här tillställningar besöker jag hundra gånger hellre än djupsinniga stycken på Dramaten eller Stadsteatern. Dessutom slår en sån här föreställning vilket biofilm som helst. Nämn vilket som helst, men den når ändå inte upp till upplevelsen att titta på en Cirkus Cirkör-föreställning.
Nu ska jag börja veckan med en kopp nybryggt kaffe (från Gevalia för att hylla Brynäs) och sedan ska jag ägna mig åt det som kallas arbete.
Vi hörs!
Tänkte skriva några rader om vad jag har gjort i helgen.
Efter fredagens personliga degradering lyfte jag mig själv i håret, rätade ut min långa kropp, sträckte på ryggen, tog mig själv i kragen, skällde ut mig själv och tog tag i mitt liv igen.
Bestämde för mig för en löprunda och den överlevde jag till och med med välbehag. Det var skönt att sträcka ut, och trot om du vill, men min halvmilatid låg i paritet med de som jag hade när jag var runt 30. Visserligen var jag då storrökare och otränad, vilket jag inte är nu, och visserligen har jag de senaste 30 åren inte gjort några särskilda försök att slå 30-rekordet heller, men ändå.
Så med lite god vilja, och det har jag idag, kan man säga att i min medelålderspluskropp, så bor det en 30-åring. Joråsåatt...
Sen var vi kulturella en stund i helgen också. Besökte Cirkus Cirkörs föreställning Undermän. Såna här tillställningar besöker jag hundra gånger hellre än djupsinniga stycken på Dramaten eller Stadsteatern. Dessutom slår en sån här föreställning vilket biofilm som helst. Nämn vilket som helst, men den når ändå inte upp till upplevelsen att titta på en Cirkus Cirkör-föreställning.
Nu ska jag börja veckan med en kopp nybryggt kaffe (från Gevalia för att hylla Brynäs) och sedan ska jag ägna mig åt det som kallas arbete.
Vi hörs!
fredag, april 20, 2012
Jag är en usel människa
Jo, idag känner jag mig genomusel. Dagen har bara börjat och jag har redan dåligt samvete för följande förbrytelser mot mig själv och andra. Vart ska det här sluta? På psyket? Se bara här vad som trycker ner mitt psyke längst ner i bottenskapet av mig själv:
- hoppade över tandborstningen
- struntade i att duscha
- hoppade över gymträningen (valde att göra lönerna istället, så där fick jag några pluspoäng i alla fall)
- stöttade inte dotterns träning i och med ovanstående rad (men hon blir nog glad för lönen)
- gullade inte med hustrun som vaknade med ont i magen så även hon hoppade över gymmet
- att jag igår kallade Dubbelhakan i Expressen för Dubbelhakan. (men han har faktiskt en osedvanligt rejäl dubbelhaka)
- att jag dissade både Jimmy Ericsson och Lee Goren i Skellefteå AIK (men rätt åt dem att Brynäs vann)
- att vi inte träffar barnbarnen oftare
- att jag inte ens tittat på båten än
- att vi ännu inte börjat makeovern av mitt kontorsrum
Jag kanske återkommer efter lunch med en kompletterad lista, för jag gissar att den här dagen blir tung. Sannolikt kommer den också att avslutas med för mycket godis, så det kan vi sätta upp på listan på en gång.
- hoppade över tandborstningen
- struntade i att duscha
- hoppade över gymträningen (valde att göra lönerna istället, så där fick jag några pluspoäng i alla fall)
- stöttade inte dotterns träning i och med ovanstående rad (men hon blir nog glad för lönen)
- gullade inte med hustrun som vaknade med ont i magen så även hon hoppade över gymmet
- att jag igår kallade Dubbelhakan i Expressen för Dubbelhakan. (men han har faktiskt en osedvanligt rejäl dubbelhaka)
- att jag dissade både Jimmy Ericsson och Lee Goren i Skellefteå AIK (men rätt åt dem att Brynäs vann)
- att vi inte träffar barnbarnen oftare
- att jag inte ens tittat på båten än
- att vi ännu inte börjat makeovern av mitt kontorsrum
Jag kanske återkommer efter lunch med en kompletterad lista, för jag gissar att den här dagen blir tung. Sannolikt kommer den också att avslutas med för mycket godis, så det kan vi sätta upp på listan på en gång.
torsdag, april 19, 2012
Är journalister större än Gud?
Det pågår en intressant debatt om journalistik. I grunden handlar det egentligen om en journalist står över lagen, om en journalist har rätt att begå lagbrott i motsats till andra yrkesgrupper.
En journalist från Expressen fick uppdraget av sin chef att illegalt inköpa ett vapen i Malmö. Han gjorde det och enligt vad som skrivs så ringde han även Polisen och lämnade mer eller mindre omedelbart över vapnet till dem.
Att inneha vapen utan licens är straffbart. Han hade ingen vapenlicens. Nu slår juridiska höjdare sina kloka huvuden ihop och ska reda ut huruvida det var olagligt eller inte. Samtliga tidningar verkar driva linjen att det var ett journalistiskt uppdrag och avsikten var inte att begå något brottsligt utan skapa en debatt som skulle göra Sverige säkrare. Ingen blir förvånad över deras ställningstaganden.
Då undrar jag om redaktör Bjarne på Tidningen Bussbranschen får låna en av våra bussar, braka igenom hela Storstockholm i 80 km i timmen. Absolut inte för att skada någon eller utsätta någon för risker, kanske på en gång ringa Polisen och berätta sin avsikt. Skulle det vara lagligt?
Eller om han bara kör laglig hastighet, men utan körkort, men fortfarande med en journalistik undersökande avsikt, är det då lagligt?
Det vore onekligen en intressant artikel att läsa, så om Expressen blir frikända då borde Tidningen Bussbranschen också få göra olagligheter. Om inte, exakt var går gränsen för vad som är tillåtet för en journalist? Storlek på tidningens upplaga? Storlek på målgrupp? Ålder på journalist eller kanske antalet dubbelhakor på tidningens ansvarige utgivare?
Slutsats, ingen journalist borde ha rätt att begå handlingar som andra yrkesgrupper enligt svensk lag skulle bli dömda för. Inte ens om man blir beordrad av chefredaktör Mattson på blaskan Expressen.
Svar på min rubrik: det finns ingen Gud, därför står journalister heller inte över andra människor. De har heller ingen självklar rätt att trampa på andra människor.Vilket många av dem tyvärr tror.
En journalist från Expressen fick uppdraget av sin chef att illegalt inköpa ett vapen i Malmö. Han gjorde det och enligt vad som skrivs så ringde han även Polisen och lämnade mer eller mindre omedelbart över vapnet till dem.
Att inneha vapen utan licens är straffbart. Han hade ingen vapenlicens. Nu slår juridiska höjdare sina kloka huvuden ihop och ska reda ut huruvida det var olagligt eller inte. Samtliga tidningar verkar driva linjen att det var ett journalistiskt uppdrag och avsikten var inte att begå något brottsligt utan skapa en debatt som skulle göra Sverige säkrare. Ingen blir förvånad över deras ställningstaganden.
Då undrar jag om redaktör Bjarne på Tidningen Bussbranschen får låna en av våra bussar, braka igenom hela Storstockholm i 80 km i timmen. Absolut inte för att skada någon eller utsätta någon för risker, kanske på en gång ringa Polisen och berätta sin avsikt. Skulle det vara lagligt?
Eller om han bara kör laglig hastighet, men utan körkort, men fortfarande med en journalistik undersökande avsikt, är det då lagligt?
Det vore onekligen en intressant artikel att läsa, så om Expressen blir frikända då borde Tidningen Bussbranschen också få göra olagligheter. Om inte, exakt var går gränsen för vad som är tillåtet för en journalist? Storlek på tidningens upplaga? Storlek på målgrupp? Ålder på journalist eller kanske antalet dubbelhakor på tidningens ansvarige utgivare?
Slutsats, ingen journalist borde ha rätt att begå handlingar som andra yrkesgrupper enligt svensk lag skulle bli dömda för. Inte ens om man blir beordrad av chefredaktör Mattson på blaskan Expressen.
Svar på min rubrik: det finns ingen Gud, därför står journalister heller inte över andra människor. De har heller ingen självklar rätt att trampa på andra människor.Vilket många av dem tyvärr tror.
onsdag, april 18, 2012
Känns inte okey
Har en lite märklig känsla angående finalserien i hockey. På något vis känns det inte okey om Skellefteå vinner guldet.
Anledningen är två: Lee Goran och Jimmy Ericsson. Nu har ju visserligen Lee bara lirat en match, men ändå.
Dessa båda taskigt normaluppfostrade killar är rent av obehagliga. De må vara gudabenådade hockeyspelare (gäller inte Lee), men de ger hela tiden tjyvnyp på motståndarna när de tror att ingen ser. Alltid en handske upp i motståndarens ansikte så fort tillfälle ges.
Såg du på TV igår? Jimmys fega spearingförsök på en kille som blev tacklad in i en situation av en annan Skelleftelirare. Jimmy kommer som en raket och följer upp med ett läskigt försök till spearing, alltså sticka spetsen av klubban mot en motspelare. Så uppträder bara obegåvade och fega spelare.
Så därför unnar jag inte Skellefteå att vinna, så enkelt är det. Heja Brynäs.
Tänk om det blir AIK och Rögle som spelar final 2013, vore najs att se väluppfostrade, intelligenta, sportsmannamässiga och trevliga spelare göra upp i en ärlig fajt utan tjyvnyp.
Anledningen är två: Lee Goran och Jimmy Ericsson. Nu har ju visserligen Lee bara lirat en match, men ändå.
Dessa båda taskigt normaluppfostrade killar är rent av obehagliga. De må vara gudabenådade hockeyspelare (gäller inte Lee), men de ger hela tiden tjyvnyp på motståndarna när de tror att ingen ser. Alltid en handske upp i motståndarens ansikte så fort tillfälle ges.
Såg du på TV igår? Jimmys fega spearingförsök på en kille som blev tacklad in i en situation av en annan Skelleftelirare. Jimmy kommer som en raket och följer upp med ett läskigt försök till spearing, alltså sticka spetsen av klubban mot en motspelare. Så uppträder bara obegåvade och fega spelare.
Så därför unnar jag inte Skellefteå att vinna, så enkelt är det. Heja Brynäs.
Tänk om det blir AIK och Rögle som spelar final 2013, vore najs att se väluppfostrade, intelligenta, sportsmannamässiga och trevliga spelare göra upp i en ärlig fajt utan tjyvnyp.
tisdag, april 17, 2012
Last man dusching
Japp, en epok är till ända. Vårt lilla badrum ska nu totalrenoveras. I min bostad alltså. Senast det hände var 1983 så man kan nog säga att det är hög tid.
Enligt mina ekonomiska beräkningar måste vi nu betala 23 kr om dagen i bortåt 20 år för att finansiera detta projekt. Jag har förvarnat hustrun samt övrig familj om att vi, likt Arlanda flygplats, inom kort kommer att införa ett pollettsystem som betalningsmedel när badrummet så småningom utnyttjas.
Alternativt kommer en kamera att monteras som registrerar alla besök och debitering sker i efterskott. Full integritet kommer självklart att garanteras vid en sådan lösning.
När jag listat ut hur man gör så kommer en sidoblogg att synas på den här bloggen där intresserade kan följa projektets gång.
Enligt mina ekonomiska beräkningar måste vi nu betala 23 kr om dagen i bortåt 20 år för att finansiera detta projekt. Jag har förvarnat hustrun samt övrig familj om att vi, likt Arlanda flygplats, inom kort kommer att införa ett pollettsystem som betalningsmedel när badrummet så småningom utnyttjas.
Alternativt kommer en kamera att monteras som registrerar alla besök och debitering sker i efterskott. Full integritet kommer självklart att garanteras vid en sådan lösning.
När jag listat ut hur man gör så kommer en sidoblogg att synas på den här bloggen där intresserade kan följa projektets gång.
fredag, april 13, 2012
Istället för fredagsmys
Framgår inte av bilden, men varje hög är tämligen rejäl. En hög måste bort. Eller jag. Jag väljer då högen nere till höger.
Ledsen Bjarne, redaktör på Tidningen Bussbranschen, men this place isn't big enough for both of us.
onsdag, april 11, 2012
Vi avvaktar nog lite till
Vi ska ännu inte dra några förhastade slutsatser, men sannolikheten är oerhört hög att de här två är de första som får sparken i årets allsvenska:
Richard Norling, tränare Malmö FF
Mikael Stahre, tränare IFK Göteborg
Båda har tränat lag från Stockholm, ursäkta, Solna menar jag, innan de på olika vägar hamnade där de nu hamnat.
Det måste vi reda ut förresten. AIK ska inte räknas som ett Stockholmslag, de kommer från Solna, en liten förort UTANFÖR Stockholm.
Men ibland vill AIK själva räknas som ett Stockholmslag, men bara när det gynnar de ekonomiskt, i annat fall hävdar de själva att de är en Solnaförening.
I hockey t.ex, där gör de allt och lite till för att räknas som en Stockholmsförening, de till och med kryper på knäna för att lira hockey i Bajenland, på Hovet, som ligger söder om söder.
Oj, nu kom jag lite ur spår, jag skulle ju bara säga vilka som troligen hänger löst först i fotbollens lilla ankdamm.
Nu är det gjort.
Richard Norling, tränare Malmö FF
Mikael Stahre, tränare IFK Göteborg
Båda har tränat lag från Stockholm, ursäkta, Solna menar jag, innan de på olika vägar hamnade där de nu hamnat.
Det måste vi reda ut förresten. AIK ska inte räknas som ett Stockholmslag, de kommer från Solna, en liten förort UTANFÖR Stockholm.
Men ibland vill AIK själva räknas som ett Stockholmslag, men bara när det gynnar de ekonomiskt, i annat fall hävdar de själva att de är en Solnaförening.
I hockey t.ex, där gör de allt och lite till för att räknas som en Stockholmsförening, de till och med kryper på knäna för att lira hockey i Bajenland, på Hovet, som ligger söder om söder.
Oj, nu kom jag lite ur spår, jag skulle ju bara säga vilka som troligen hänger löst först i fotbollens lilla ankdamm.
Nu är det gjort.
torsdag, april 05, 2012
Härliga människor
Jag är så glad. Hos oss jobbar bara kul, glada, sympatiska och lojala människor. Kan man ha det bättre som företagare?
Varför t.ex krångla till en felrapport på en buss? Den här är ju klockren.
Glad Påsk förresten!
Varför t.ex krångla till en felrapport på en buss? Den här är ju klockren.
Glad Påsk förresten!
onsdag, april 04, 2012
Sportnotiser från StockholmBuss
Tänkte bara berätta vilken besserwisser jag är. I början av hockeysäsongen klargjorde jag tydligt att mina favvolag denna säsong var AIK, Djurgården och lite otippat även Rögle. Det sistnämnda lantislaget enbart för att min brors fru är skånska plus att jag haft en del mailkonversation med en hängiven Röglesupporter. Ville ju liksom inte komma på kant med honom.
Hur har det gått då? AIK lirar om en finalplats. Godkänt. Djurgården ramlar ur. Icke godkänt. Rögle kravlade sig tillbaka till Elitserien. Godkänt.
Två av tre favvolag har uppfyllt det som jag förväntade mig av dem. Vinner jag några pengar på det? Kan man satsa stålar retroaktivt?
Helt klart kommer alla tre att få mitt fortsatta förtroende även nästa säsong. Jag är minsann ingen medgångssupporter i motsats till alltför många Djurgårdsfans som hånar sina spelare när det gått dåligt. Jag tycker det är bättre att byta ut Djurgårdens supportrar än deras spelare och styrelse.
Så till mig då. Jag har äntligen blivit av med alla mina tjejbaciller. Har ju haft det lite motigt när jag spelat tennismatcher mot tjejer, men nu verkar jag helt botad.
Igår vann jag en tuff match mot ännu en tjej, Marie, med 7-6 i första set. (7-5 i tiebreak för dig som är kalenderbitare), sedan bröt jag hennes första servegame blankt i andra set, sen tog timmen slut och jag stod som stolt segrare i matchen.
tisdag, april 03, 2012
Best of-lista
Vassaste pennorna i mediavärlden just nu enligt mig och dessutom i rangordning:
- Johan Croneman (DN)
- Johan Esk (DN)
- Lasse Anrell (Aftonbladet)
- Mats Olsson (Expressen)
Strax utanför listan:
- Bjarne Wilmarsgård (Tidningen Bussbranschen)
Här kan man lätt finna två fel. Vilka? Svaret finns längst ner.
Sen kan man undra varför så många människor saknar humor. Jag trodde alla föddes med det. Antingen har jag fel, eller så lyckas en del föräldrar att förstöra det under barnens uppväxttid så de som vuxna blir bittra, sura och allmänt vidriga.
Har nämligen läst en hel del bittra kommentarer om att i princip alla aprilskämt är usla och ingenting är roligt. Stackars människor. Säkert (jag vet) så finns det dom som kände avsmak när de läste mitt. Men då blir det ju ännu roligare.
Jag säger ungefär som komikern Soran Ismail, det är kul när folk tycker, med det vore kanon om de slutade med att tycka fel.
Svar: Två av de här skriver i tidningar jag inte köper, nämligen de som i dagligt tal kallas Sexpressen och Aftonskökan. Jag läser dock utvalda sekvenser i mobilen, aldrig i den trycka versionen. Skulle aldrig nedlåta mig till att vara med och köpa och därmed finansiera dess två blaskor.
- Johan Croneman (DN)
- Johan Esk (DN)
- Lasse Anrell (Aftonbladet)
- Mats Olsson (Expressen)
Strax utanför listan:
- Bjarne Wilmarsgård (Tidningen Bussbranschen)
Här kan man lätt finna två fel. Vilka? Svaret finns längst ner.
Sen kan man undra varför så många människor saknar humor. Jag trodde alla föddes med det. Antingen har jag fel, eller så lyckas en del föräldrar att förstöra det under barnens uppväxttid så de som vuxna blir bittra, sura och allmänt vidriga.
Har nämligen läst en hel del bittra kommentarer om att i princip alla aprilskämt är usla och ingenting är roligt. Stackars människor. Säkert (jag vet) så finns det dom som kände avsmak när de läste mitt. Men då blir det ju ännu roligare.
Jag säger ungefär som komikern Soran Ismail, det är kul när folk tycker, med det vore kanon om de slutade med att tycka fel.
Svar: Två av de här skriver i tidningar jag inte köper, nämligen de som i dagligt tal kallas Sexpressen och Aftonskökan. Jag läser dock utvalda sekvenser i mobilen, aldrig i den trycka versionen. Skulle aldrig nedlåta mig till att vara med och köpa och därmed finansiera dess två blaskor.
måndag, april 02, 2012
En farlig man
Den här mannen kommer idag att bli polisanmäld. Vi har nu både hans namn och adress. Plus detta bildbevis.
Min dotter var ute och rastade sina hundar på Danderyds golfbana. Plötsligt kommer sju (7) lösa hundar i full galopp mot Sofia och hennes två hundar. Hon ber artigt mannen att koppla sina hundar.
"-nej, det tänker jag inte göra", svarar mannen.
"-snälla, jag ber dig att koppla dina hundar, jag vill inte att mina hundar ska få dina hundar på sig"
"- nej det tänker jag inte" säger mannen som plötsligt och omotiverat börjar bli aggressiv och Sofia blir rädd, tar fram sin telefon för att ringa polisen.
Samtidigt lägger hon fingret på kameraknappen och precis när mannen svingar sin pinne som han har i handen för att helt omotiverat slå Sofia lyckas hon trycka av en ganska bra bild. Hon lyckades precis att undgå att träffas av rappet. Därefter ringer hon Polisen som lovade att bums skicka en bil, men mannen försvann sedan bort i skogen som finns där.
Jag kan för mitt liv inte fatta att så många människor saknar det minsta sans och vett. Slå med en pinne mot en tjej. Sofia blev ju såklart helt skräckslagen men lyckades gå därifrån med sina hundar och låsa in sig i bilen.
Förutom en polisanmälan kommer vi även att kontakta Kennelklubben, mannen driver nämligen en kennel i området. Inte så bra reklam det här för hans del. Men han gör sig fint på bild.
Min dotter var ute och rastade sina hundar på Danderyds golfbana. Plötsligt kommer sju (7) lösa hundar i full galopp mot Sofia och hennes två hundar. Hon ber artigt mannen att koppla sina hundar.
"-nej, det tänker jag inte göra", svarar mannen.
"-snälla, jag ber dig att koppla dina hundar, jag vill inte att mina hundar ska få dina hundar på sig"
"- nej det tänker jag inte" säger mannen som plötsligt och omotiverat börjar bli aggressiv och Sofia blir rädd, tar fram sin telefon för att ringa polisen.
Samtidigt lägger hon fingret på kameraknappen och precis när mannen svingar sin pinne som han har i handen för att helt omotiverat slå Sofia lyckas hon trycka av en ganska bra bild. Hon lyckades precis att undgå att träffas av rappet. Därefter ringer hon Polisen som lovade att bums skicka en bil, men mannen försvann sedan bort i skogen som finns där.
Jag kan för mitt liv inte fatta att så många människor saknar det minsta sans och vett. Slå med en pinne mot en tjej. Sofia blev ju såklart helt skräckslagen men lyckades gå därifrån med sina hundar och låsa in sig i bilen.
Förutom en polisanmälan kommer vi även att kontakta Kennelklubben, mannen driver nämligen en kennel i området. Inte så bra reklam det här för hans del. Men han gör sig fint på bild.
söndag, april 01, 2012
Tillsammans är vi starka
Djurgårdens hockeylags misslyckande har satt många hjärnor i brand. Det tänks både här och där och ett redan långt gånget projekt är nu i slutfasen och redo att offentliggöras för att få en debatt om detta. Så här ligger det till.
I och med att Djurgården nästa säsong spelar i hockeyallsvenskan så kommer det att få många negativa konsekvenser för hockeyn i Sverige.
Ett sätt att undvika detta, och för att i stället få positiva effekter, har nu Svenska Hockeyförbundet coh StockholmsBuss sjösatt projektet att samordna bussresorna för AIK och Djurgården. Tanken är att förbundet lägger AIKs och Djurgårdens matcher efter varandra och i samma hall. Alltså inte bara i Stockholm utan i hela landet.
AIK och Djurgården kommer därför att kunna åka tillsammans i samma buss till alla bortamatcherna enligt devisen tillsammans är vi starka som kommer att bli namnet på hela projektet.
Det innebär att många landsortslag i allsvenskan kommer att få byta hemmaplan när AIK och Djurgården kommer på besök. Det kommer självklart att bli en del protester kring detta, men sammantaget kommer detta att bli ett lyft för svensk hockey.
Om projektet blir den succé som förbundet förutspår så kommer liknande sammanslagningar av matchomgångar att utökas till flera lag. Även då kommer StockholmsBuss att få uppdraget men kommer då att utöka samarbetet med lokala bussbolag ute i landet.
Personligen tror jag stenhårt på det här, både jag själv och människor från förbundet har suttit i princip oavbrutet och dygnet runt sedan Djurgårdens degradering blev klart.
Jag är oerhört stolt att StockholmsBuss fick uppdraget för detta mycket ovanliga och prestigefulla uppdrag att rädda hockeyn i Sverige.
I och med att Djurgården nästa säsong spelar i hockeyallsvenskan så kommer det att få många negativa konsekvenser för hockeyn i Sverige.
Ett sätt att undvika detta, och för att i stället få positiva effekter, har nu Svenska Hockeyförbundet coh StockholmsBuss sjösatt projektet att samordna bussresorna för AIK och Djurgården. Tanken är att förbundet lägger AIKs och Djurgårdens matcher efter varandra och i samma hall. Alltså inte bara i Stockholm utan i hela landet.
AIK och Djurgården kommer därför att kunna åka tillsammans i samma buss till alla bortamatcherna enligt devisen tillsammans är vi starka som kommer att bli namnet på hela projektet.
Det innebär att många landsortslag i allsvenskan kommer att få byta hemmaplan när AIK och Djurgården kommer på besök. Det kommer självklart att bli en del protester kring detta, men sammantaget kommer detta att bli ett lyft för svensk hockey.
Om projektet blir den succé som förbundet förutspår så kommer liknande sammanslagningar av matchomgångar att utökas till flera lag. Även då kommer StockholmsBuss att få uppdraget men kommer då att utöka samarbetet med lokala bussbolag ute i landet.
Personligen tror jag stenhårt på det här, både jag själv och människor från förbundet har suttit i princip oavbrutet och dygnet runt sedan Djurgårdens degradering blev klart.
Jag är oerhört stolt att StockholmsBuss fick uppdraget för detta mycket ovanliga och prestigefulla uppdrag att rädda hockeyn i Sverige.
fredag, mars 30, 2012
Vintips och Man Undrar Varför
I går slog lathunden till, så det blev pizza framför TV:n. Och ett glas vin därtill. Pater, ett italiensk vin från Toscana. Lite blaskigt enligt min smak. Men bra för hälsan.
Här får du som bonus veckans vintips från Görans Vinkällare: Selvarossa. Även det från Italien. Kostar blott 69 bagis men smakar som vin i 100-kronorsklassen. Jättegod. Rekommenderas. Får fyra bussdäck i betyg.
Men kvällens stora fråga var ändå: Varför har pizzor vuxit så enormt i storlek under de sista åren? De får ju inte ens plats på en normalstor tallrik längre och går knappt att äta vare sig snyggt eller civiliserat. Men gott smakade den.
Inte heller rubbade den mitt samvete för fredagsmorgonträningen. Den bestämde jag innan middagen att den skulle bli inställd pga min djupa förkylningsdepression.
Nästa Man Undrar Varför-fråga ställde jag i morse på Twitter som du ser i kolumnen här bredvid. Tur jag hade ätit färdigt när frågan blev aktuell. Någon i mediavärlden måste få stopp på den mannen, han är skadlig för allmänheten.
Här får du som bonus veckans vintips från Görans Vinkällare: Selvarossa. Även det från Italien. Kostar blott 69 bagis men smakar som vin i 100-kronorsklassen. Jättegod. Rekommenderas. Får fyra bussdäck i betyg.
Men kvällens stora fråga var ändå: Varför har pizzor vuxit så enormt i storlek under de sista åren? De får ju inte ens plats på en normalstor tallrik längre och går knappt att äta vare sig snyggt eller civiliserat. Men gott smakade den.
Inte heller rubbade den mitt samvete för fredagsmorgonträningen. Den bestämde jag innan middagen att den skulle bli inställd pga min djupa förkylningsdepression.
Nästa Man Undrar Varför-fråga ställde jag i morse på Twitter som du ser i kolumnen här bredvid. Tur jag hade ätit färdigt när frågan blev aktuell. Någon i mediavärlden måste få stopp på den mannen, han är skadlig för allmänheten.
torsdag, mars 29, 2012
På uppgång
Min fysiska status just idag: Sämre än i morgon, men lite bättre än i går. En klassisk beskrivning.
Inte ens en simpel förkylning är kul. Det var säkert tusen år sedan jag mådde så förkylningspyton som jag gör nu. Men med Noskapin och Ipren så blir det nog bra en vacker dag.
Tröstade mig lite med att vidareutbilda mig under arbetstid. En viktig del av mitt arbete behöver uppgraderas, därav en distanskurs för att ta del av viktig kunskap, bildbehandling i Photoshop.
Så undrar jag varför det bussgodis som vi brukar bjuda våra SällskapsResors-kunder på är gömda. Hur mycket jag än letar så hittar jag det inte. Alla här fattar inte att jag på alla sätt och vis måste ta mig ur min svårartade förkylningsdepression. Tjejer fattar ju inte hur dåligt vi män mår med förkylning i kroppen. Godis skulle garanterat göra underverk med min sargade kropp.
Inte ens en simpel förkylning är kul. Det var säkert tusen år sedan jag mådde så förkylningspyton som jag gör nu. Men med Noskapin och Ipren så blir det nog bra en vacker dag.
Tröstade mig lite med att vidareutbilda mig under arbetstid. En viktig del av mitt arbete behöver uppgraderas, därav en distanskurs för att ta del av viktig kunskap, bildbehandling i Photoshop.
Så undrar jag varför det bussgodis som vi brukar bjuda våra SällskapsResors-kunder på är gömda. Hur mycket jag än letar så hittar jag det inte. Alla här fattar inte att jag på alla sätt och vis måste ta mig ur min svårartade förkylningsdepression. Tjejer fattar ju inte hur dåligt vi män mår med förkylning i kroppen. Godis skulle garanterat göra underverk med min sargade kropp.
tisdag, mars 27, 2012
Friskrapport
Åter från strokekontrollen. Jag är frisk. I stort sett i alla fall.
När jag satt i väntrummet läste jag en läskig sak: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Jag fick en stroke, men istället för att dö, sitter jag här tämligen frisk, hel och ren, jag kan prata, jag kan gå, jag kan skriva, jag kan lira tennis och göra allt jag kunde tidigare.
Det får mig att känna mig nästan larvigt ödmjuk och tacksam att jag sitter där jag sitter just nu. Jag hade tur, så något rätt måste jag ju ha gjort i livet som förtjänade detta. Tur att jag inte tror på Gud, då hade jag nog blivit religiös nu.
Så en sak som jag vill förmedla till den som är medlem i intresseklubben. Ni andra kan börja jobba nu. Eller läsa vidare för att få en förståelse för stroke om du själv eller anhörig drabbas. Du kan också gå tillbaka till min alldeles egna stroke-skola som jag skrev när det hände. Gå tillbaka i mitt bloggarkiv till mars, april och maj 2011, där finns den.
Den här förbannade stroken vägrar lämna mitt sinne, jag tänker på den varenda jävla dag, varenda frukost när jag brer mina mackor påminns jag om när den slog till. För det var då det hände, när jag bredde mina frukostmackor en söndag för exakt 365 dagar sedan.
Jag kan redogöra för varenda sekund från det att jag började känna mig konstig tills dagen då jag kom hem från sjukhuset. Varenda sekund, varenda händelse. Den vägrar lämna mitt sinne, hänger kvar som en köttätande blodigel. Rätt jobbigt, för jag vill bli av med minnet.
Idag fick jag reda på att det är väldigt normalt, nästan alla som drabbas känner samma sak. Det kändes skönt att veta. Det brukar ta bortåt 1,5 år innan de jobbiga känslorna tynar bort. Det ser jag fram mot.
Men jag hade mer tur. Jag blev utvald att ingå i en forskningsgrupp på ca 200 patienter. Det innebär att jag två gånger om året kallas till en större kontroll av massor av saker i min kropp. En slags VIP-klubb känns det som. "Vanliga" strokepatienter får en rejäl koll efter sex till åtta veckor, därefter blir de hänvisade till sin egen vårdcentral och husläkare. Så icke jag. Superkoll två gånger om året i fem år. Känns både skönt och tryggt.
Så lite Göran-statistik över diverse mätningar från stroke till nu. Intressanta saker för intresseklubben:
mars -11 april -11 sept -11 mars -12
vikt: 104 103 99 101
bukomfång: 109 108 103 102
blodtryck: nja, här har det inte gått åt rätt håll, en liten försämring, men det fixas kvickt och lätt med ett extra piller.
Viktökningen beror inte på mer fett, utan på mer muskler. Tränar ju rätt hårt. Bukomfånget, dvs lilla maggen, blir smalare och smalare. I långsam takt, men statistiskt sett går det definitivt åt rätt håll.
Så, nu är du rejält uppdaterad över min fysiska status. Nästa friskrapport beräknas publiceras i september då nya provtagningar sker.
När jag satt i väntrummet läste jag en läskig sak: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Jag fick en stroke, men istället för att dö, sitter jag här tämligen frisk, hel och ren, jag kan prata, jag kan gå, jag kan skriva, jag kan lira tennis och göra allt jag kunde tidigare.
Det får mig att känna mig nästan larvigt ödmjuk och tacksam att jag sitter där jag sitter just nu. Jag hade tur, så något rätt måste jag ju ha gjort i livet som förtjänade detta. Tur att jag inte tror på Gud, då hade jag nog blivit religiös nu.
Så en sak som jag vill förmedla till den som är medlem i intresseklubben. Ni andra kan börja jobba nu. Eller läsa vidare för att få en förståelse för stroke om du själv eller anhörig drabbas. Du kan också gå tillbaka till min alldeles egna stroke-skola som jag skrev när det hände. Gå tillbaka i mitt bloggarkiv till mars, april och maj 2011, där finns den.
Den här förbannade stroken vägrar lämna mitt sinne, jag tänker på den varenda jävla dag, varenda frukost när jag brer mina mackor påminns jag om när den slog till. För det var då det hände, när jag bredde mina frukostmackor en söndag för exakt 365 dagar sedan.
Jag kan redogöra för varenda sekund från det att jag började känna mig konstig tills dagen då jag kom hem från sjukhuset. Varenda sekund, varenda händelse. Den vägrar lämna mitt sinne, hänger kvar som en köttätande blodigel. Rätt jobbigt, för jag vill bli av med minnet.
Idag fick jag reda på att det är väldigt normalt, nästan alla som drabbas känner samma sak. Det kändes skönt att veta. Det brukar ta bortåt 1,5 år innan de jobbiga känslorna tynar bort. Det ser jag fram mot.
Men jag hade mer tur. Jag blev utvald att ingå i en forskningsgrupp på ca 200 patienter. Det innebär att jag två gånger om året kallas till en större kontroll av massor av saker i min kropp. En slags VIP-klubb känns det som. "Vanliga" strokepatienter får en rejäl koll efter sex till åtta veckor, därefter blir de hänvisade till sin egen vårdcentral och husläkare. Så icke jag. Superkoll två gånger om året i fem år. Känns både skönt och tryggt.
Så lite Göran-statistik över diverse mätningar från stroke till nu. Intressanta saker för intresseklubben:
mars -11 april -11 sept -11 mars -12
vikt: 104 103 99 101
bukomfång: 109 108 103 102
blodtryck: nja, här har det inte gått åt rätt håll, en liten försämring, men det fixas kvickt och lätt med ett extra piller.
Viktökningen beror inte på mer fett, utan på mer muskler. Tränar ju rätt hårt. Bukomfånget, dvs lilla maggen, blir smalare och smalare. I långsam takt, men statistiskt sett går det definitivt åt rätt håll.
Så, nu är du rejält uppdaterad över min fysiska status. Nästa friskrapport beräknas publiceras i september då nya provtagningar sker.
Västkusten strikes back
Hann ju knappt trycka på Enterknappen på mitt förra inlägg förrän uppretade Västkustbor reagerade och hämnades. Vet du vad de gjorde?
Jo, de skickade omedelbart upp Västkustens vassaste, längsthoppande, kaxigaste och möjligen eventuellt även snyggaste människa de kunde hitta därborta, den gamla längdhopperskan Erica Johansson,
Det som sedan hände var att hustrun och jag gjorde vårt matinköp hos vår lokala ICA-handlare och precis när jag skulle ta brödet vi ville ha, så tornade en kvinna upp sig i vägen för mig. Det var ovan nämnde Erica.
"-ursäkta, men jag ska bara ha lite bröd", sa jag artigt men med min sedvanliga försynthet. Hon flyttade motvilligt på sig.
Så himla typiskt Västkustbor, tror att de kan komma till Sveriges huvudstad och vara kaxiga. Funkar inte.
Ingen i hela världen tror väl t.ex, utom möjligen kaxpelle själv, Stahre, att IFK Göteborg ska ta hem fotbollsguldet i år?
Men nu lägger jag Västkusten åt sidan, nu ska jag fokusera på det som är viktigt, nämligen mig själv.
Idag för exakt ett år sedan mådde jag bra. I morgon för exakt ett år sedan rasade min värld tillfälligt samman, det var då Stroken slog till. Plötsligt, omotiverat och rätt hänsynslöst.
Men jag hade tur. Idag är jag helt och hållet återställd och just idag ska jag iväg till sjukhuset för en stor s.k. ettårskontroll, där de tar mängder av prover under hela förmiddagen. Definitivt inget fel på svensk sjukvård, den saken är klar. Enstaka knasigheter förekommer alldeles säkert, men i det stora hela är sjukvården världsklass.
Jag är definitivt nöjd med utbytet jag fått för mina inbetalade skattepengar. Det är coolt att betala skatt. Det tycker inte Anja Persson.
Jo, de skickade omedelbart upp Västkustens vassaste, längsthoppande, kaxigaste och möjligen eventuellt även snyggaste människa de kunde hitta därborta, den gamla längdhopperskan Erica Johansson,
Det som sedan hände var att hustrun och jag gjorde vårt matinköp hos vår lokala ICA-handlare och precis när jag skulle ta brödet vi ville ha, så tornade en kvinna upp sig i vägen för mig. Det var ovan nämnde Erica.
"-ursäkta, men jag ska bara ha lite bröd", sa jag artigt men med min sedvanliga försynthet. Hon flyttade motvilligt på sig.
Så himla typiskt Västkustbor, tror att de kan komma till Sveriges huvudstad och vara kaxiga. Funkar inte.
Ingen i hela världen tror väl t.ex, utom möjligen kaxpelle själv, Stahre, att IFK Göteborg ska ta hem fotbollsguldet i år?
Men nu lägger jag Västkusten åt sidan, nu ska jag fokusera på det som är viktigt, nämligen mig själv.
Idag för exakt ett år sedan mådde jag bra. I morgon för exakt ett år sedan rasade min värld tillfälligt samman, det var då Stroken slog till. Plötsligt, omotiverat och rätt hänsynslöst.
Men jag hade tur. Idag är jag helt och hållet återställd och just idag ska jag iväg till sjukhuset för en stor s.k. ettårskontroll, där de tar mängder av prover under hela förmiddagen. Definitivt inget fel på svensk sjukvård, den saken är klar. Enstaka knasigheter förekommer alldeles säkert, men i det stora hela är sjukvården världsklass.
Jag är definitivt nöjd med utbytet jag fått för mina inbetalade skattepengar. Det är coolt att betala skatt. Det tycker inte Anja Persson.
måndag, mars 26, 2012
Jag är inne i en komunikativ fas av mitt liv
Vet inte vad som hänt, men på sista tiden har jag varit inne i en kommunikativ fas. Jag vill liksom kommunicera med hela världen.
Så då drog jag igång ett Twitterkonto. Du ser det här ute i högerkolumnen. Facebook och jag blev aldrig kompisar, men Twitter är ju helkul. Rent av underhållande. Att följa kul människor på Twitter förhöjer humöret, men man känner sig en smula nördig, alltid med Iphonen i högsta hugg. Måste skärpa mig lite där.
En kul kille i bussbranschen som man kan Twitterfölja är Daniel på Ljungskilebuss. Om jag är kommunikativ så är det inget mot vad han är. Där Twittras det om än det ena och än det andra. Tyvärr tycks han bo i Sveriges Jantelagscentrum, vilket aldrig kan vara bra. Illa nog att vara verksam på Västkusten, men att också vara omgiven av Jantelagsriddare kan inte vara roligt.
Kommer du ihåg mitt senaste inlägg, om mitt dåliga samvete? Jag korrigerade det senare på kvällen då jag gav mig ut på 5 km-runda. Första gången på säkert 8-9 månader.
Gick väldigt bra konditionsmässigt, men attans vilken träningsvärk jag haft i höfterna under helgen. Trodde jag var hyfsat vältränad, men värken var rent av äckligt jobbig. Uppenbarligen helt andra muskler som måste jobba vid löpning jämfört med gymträning.
Kan inte lova mig själv, men det känns som att jag kommer att ge mig ut igen, det var rätt befriande.
Så då drog jag igång ett Twitterkonto. Du ser det här ute i högerkolumnen. Facebook och jag blev aldrig kompisar, men Twitter är ju helkul. Rent av underhållande. Att följa kul människor på Twitter förhöjer humöret, men man känner sig en smula nördig, alltid med Iphonen i högsta hugg. Måste skärpa mig lite där.
En kul kille i bussbranschen som man kan Twitterfölja är Daniel på Ljungskilebuss. Om jag är kommunikativ så är det inget mot vad han är. Där Twittras det om än det ena och än det andra. Tyvärr tycks han bo i Sveriges Jantelagscentrum, vilket aldrig kan vara bra. Illa nog att vara verksam på Västkusten, men att också vara omgiven av Jantelagsriddare kan inte vara roligt.
Kommer du ihåg mitt senaste inlägg, om mitt dåliga samvete? Jag korrigerade det senare på kvällen då jag gav mig ut på 5 km-runda. Första gången på säkert 8-9 månader.
Gick väldigt bra konditionsmässigt, men attans vilken träningsvärk jag haft i höfterna under helgen. Trodde jag var hyfsat vältränad, men värken var rent av äckligt jobbig. Uppenbarligen helt andra muskler som måste jobba vid löpning jämfört med gymträning.
Kan inte lova mig själv, men det känns som att jag kommer att ge mig ut igen, det var rätt befriande.
fredag, mars 23, 2012
Jag hatar mig själv
Men bara ibland. Ibland tycker jag att jag är en hyvens snubbe, snäll mot hustru, barn, hundar, branschkollegor, och andra likvärdiga varelser.
Men just idag hatar jag mig själv. I går kväll bestämde jag mig för att tidigt idag på morgonen ta en löptur istället för det sedvanlig gymbesöket på fredagsmorgnar.
Jag gick upp kl 0630, klädde på mig lämplig funktionströja och lika lämplig benklädsel, även detta i fint och skönt funktionsmaterial.
Därefter åt jag en näringsriktig och energiskapande frukost för att få extra löpkrafter. När jag var klar satte jag mig i soffan för att lite snabbt från Fånen läsa lite Facebook och liknande. Fanns mycket att läsa, tiden gick.
Började känna en viss dåsighet i kroppen och kände mig tvungen att hasa ner lite för att kunna sitta liiiite skönare.... Då blev kroppen lite överraskande lite mer dåsig, rent av trött. Och tiden fortsatte att gå.
Den gick så långt att nu var det plötsligt ingen ide längre att ge sig ut i naturen och det vackra vädret. Så jag gick in i duschen och väckte mig till liv på det sättet istället.
Så nu sitter jag här på kontoret och har dåligt samvete samtidigt som min kära dotter/arbetskollega anländer rosenkindad och välmående efter hennes morgontur på någon mil eller så.
Jo, så får det bli. Idag hatar jag mig själv för min usla självdiciplin.
Hade tänkt börja arbetsdagen med att betala ut lönerna, men nu känner jag att självdiciplinen är urkopplad, så jag skiter i det och går och tar en kopp kaffe istället.
Men just idag hatar jag mig själv. I går kväll bestämde jag mig för att tidigt idag på morgonen ta en löptur istället för det sedvanlig gymbesöket på fredagsmorgnar.
Jag gick upp kl 0630, klädde på mig lämplig funktionströja och lika lämplig benklädsel, även detta i fint och skönt funktionsmaterial.
Därefter åt jag en näringsriktig och energiskapande frukost för att få extra löpkrafter. När jag var klar satte jag mig i soffan för att lite snabbt från Fånen läsa lite Facebook och liknande. Fanns mycket att läsa, tiden gick.
Började känna en viss dåsighet i kroppen och kände mig tvungen att hasa ner lite för att kunna sitta liiiite skönare.... Då blev kroppen lite överraskande lite mer dåsig, rent av trött. Och tiden fortsatte att gå.
Den gick så långt att nu var det plötsligt ingen ide längre att ge sig ut i naturen och det vackra vädret. Så jag gick in i duschen och väckte mig till liv på det sättet istället.
Så nu sitter jag här på kontoret och har dåligt samvete samtidigt som min kära dotter/arbetskollega anländer rosenkindad och välmående efter hennes morgontur på någon mil eller så.
Jo, så får det bli. Idag hatar jag mig själv för min usla självdiciplin.
Hade tänkt börja arbetsdagen med att betala ut lönerna, men nu känner jag att självdiciplinen är urkopplad, så jag skiter i det och går och tar en kopp kaffe istället.
torsdag, mars 22, 2012
Jag är överkörd
Jag börjar bli gammal. Och helt överkörd. Ingen lyssnar på mig. På vårt lilla kontor händer det grejer som jag enligt en viss medarbetare inte riktigt hänger med på. Fattar inte. Är för korkad. Är för gammaldags. Börjar närma mig pensionsåldern i en hisnande fart.
Vi ska nämligen bli det papperslösa kontoret. Eller rättare sagt, vi är på väg. Problemet är att det numera är ett rent helsicke att hitta rätt uppgifter i någon mapp i någon dator i något program. Man får gissa sig fram istället för att som tidigare gå raka vägen till den röda pärmen som alltid stått nere till vänster.
När jag väl hittar uppgifterna så måste jag skriva ut det på printern för att kunna göra min del av arbetsuppgiften. Så det innebär att det papperslösa kontoret bara blir det på ena sidan av kontoret men på bekostnad av ännu mer arbete och ett ännu sämre humör med ovanligt många olämpliga ord och formuleringar på andra sidan väggen. På det pappersfulla men väl fungerande kontoret.
Whats the point? Varför kan vi inte ha det som vi alltid haft? Det funkade ju kalasfint.
Ja se ungdomar som tror de kan förändra världen. Man blir bara så trött.
Vi ska nämligen bli det papperslösa kontoret. Eller rättare sagt, vi är på väg. Problemet är att det numera är ett rent helsicke att hitta rätt uppgifter i någon mapp i någon dator i något program. Man får gissa sig fram istället för att som tidigare gå raka vägen till den röda pärmen som alltid stått nere till vänster.
När jag väl hittar uppgifterna så måste jag skriva ut det på printern för att kunna göra min del av arbetsuppgiften. Så det innebär att det papperslösa kontoret bara blir det på ena sidan av kontoret men på bekostnad av ännu mer arbete och ett ännu sämre humör med ovanligt många olämpliga ord och formuleringar på andra sidan väggen. På det pappersfulla men väl fungerande kontoret.
Whats the point? Varför kan vi inte ha det som vi alltid haft? Det funkade ju kalasfint.
Ja se ungdomar som tror de kan förändra världen. Man blir bara så trött.
onsdag, mars 21, 2012
Måste Sverige drivas av pajasar?
Från 1:a maj ska bussbranschen öka Swedavias vinster genom att tvingas betala angöringsavgifter på Arlanda, Bromma och Landvetter. Eller rättare sagt, bussbolagens kunder tvingas till det.
Avgiften kommer enligt Swedavias websida ligga på 2 kr per passagerare. Om bussen drivs med biobränsle så får man 20 % rabatt på avgiften, men om bussen drivs med fossila bränslen så blir det ett prispåslag på 20 %. Om det är inklusive eller exklusive moms framgår inte.
Men Swedavia är ju ändå rätt hyggliga, under 2012 kommer de att lämna hela 50 % rabatt.
Jag kollade wikipedia om vad fossila bränslen är och fick svaret: Bensin och diesel framställs med det fossila bränslet petroleum som råvara.
Finns det överhuvudtaget någon buss som drivs kommersiellt av annat än biobränsle eller fossila bränslen? Nej, det finns det inte.
Slutsats: de som just bestämde den här rent av larviga avgiften är helt igenom okunniga om busstrafik. De är pajasar helt enkelt och borde omedelbart fråntas all befogenhet att besluta om annat är styrkan på deras sammanträdeskaffe. Och killen eller tjejen som skrev det officiella meddelandet på deras websida bör omedelbart förpassas till annan sysselsättning, värre snömos var det länge sedan jag läste på en som jag trodde seriös aktörs websida. Man blir bara förbannad.
Avgiften är alltså per person. Hur i all världen ska Swedavia hålla reda på antalet personer i bussarna? Räknas chauffören som del av buss eller som avgiftsbelagd person?
Ska det bli administrativa rutiner med blanketter i två ex, eller ska särskilda busskontrollanter anställas som räknar?
Och vad händer om ingen vill betala de här avgifterna, ska vi då släppa av kunderna ute på motorvägen?
Inte ens Bussbranschens Riksförbund tycks veta något av värde ang detta, vilket är en smula förvånande, det ska ju börja gälla redan om fem veckor.
Avgiften kommer enligt Swedavias websida ligga på 2 kr per passagerare. Om bussen drivs med biobränsle så får man 20 % rabatt på avgiften, men om bussen drivs med fossila bränslen så blir det ett prispåslag på 20 %. Om det är inklusive eller exklusive moms framgår inte.
Men Swedavia är ju ändå rätt hyggliga, under 2012 kommer de att lämna hela 50 % rabatt.
Jag kollade wikipedia om vad fossila bränslen är och fick svaret: Bensin och diesel framställs med det fossila bränslet petroleum som råvara.
Finns det överhuvudtaget någon buss som drivs kommersiellt av annat än biobränsle eller fossila bränslen? Nej, det finns det inte.
Slutsats: de som just bestämde den här rent av larviga avgiften är helt igenom okunniga om busstrafik. De är pajasar helt enkelt och borde omedelbart fråntas all befogenhet att besluta om annat är styrkan på deras sammanträdeskaffe. Och killen eller tjejen som skrev det officiella meddelandet på deras websida bör omedelbart förpassas till annan sysselsättning, värre snömos var det länge sedan jag läste på en som jag trodde seriös aktörs websida. Man blir bara förbannad.
Avgiften är alltså per person. Hur i all världen ska Swedavia hålla reda på antalet personer i bussarna? Räknas chauffören som del av buss eller som avgiftsbelagd person?
Ska det bli administrativa rutiner med blanketter i två ex, eller ska särskilda busskontrollanter anställas som räknar?
Och vad händer om ingen vill betala de här avgifterna, ska vi då släppa av kunderna ute på motorvägen?
Inte ens Bussbranschens Riksförbund tycks veta något av värde ang detta, vilket är en smula förvånande, det ska ju börja gälla redan om fem veckor.
tisdag, mars 20, 2012
Utbildning
Det var läge att peppa delar av personalen. Tycker att det mer och mer börjat verka mer lattjo-lajban-låda än ett kontor med viktiga uppgifter att ta hand om.
Så igår hade vi en internutbildning där jag gick igenom siffrorna från förra året och vad jag förväntar mig under 2012 av dessa två tjejer.
De verkade intresserade och förklarade att så fort de tagit en längre rast tänkte de sätta igång med någon kul arbetsuppgift, typ tugga fakturor, tömma papperskorgar och lägga ut på golvet. Kanske flytta några skor.
Men jag ser med tillförsikt fram mot att dessa två tjejer bidrar till ytterligare ett framgångsrikt år.
Så igår hade vi en internutbildning där jag gick igenom siffrorna från förra året och vad jag förväntar mig under 2012 av dessa två tjejer.
De verkade intresserade och förklarade att så fort de tagit en längre rast tänkte de sätta igång med någon kul arbetsuppgift, typ tugga fakturor, tömma papperskorgar och lägga ut på golvet. Kanske flytta några skor.
Men jag ser med tillförsikt fram mot att dessa två tjejer bidrar till ytterligare ett framgångsrikt år.
måndag, mars 19, 2012
Jag är en minoritet
Nu är det bevisat. Jag ingår tydligen i en exklusiv minoritetsgrupp, nämligen kulturella män. Om det nu anses kulturellt att besöka de här ställena. Själv ser jag mig inte som kulturell. Men se här på den statistik som Stockholms bästa morgontidning, DN, publicerade i helgen.(Tidningen Bussbranschen räknas inte i min familj som morgontidning. Märkligt nog eftersom 50 % av familjen läser den oftast till frukost.)
De gröna fälten är andelen manliga besökare på dessa fyra kulturella etablissemang. Och jag är en av dem. Det brukar vara jag och ytterligare några gentlemän som tvin..., gärna går dit med våra respektive. De lila fälten symboliserar i huvudsak äldre kvinnor. Utom min hustru förstås, som ser yngst ut av alla. (hon läser det här)
På Moderna måste dock erkännas att där är det oftast en något yngre publik och en aning mer herrar. Yngsta publiken och nog mer lika många män/kvinnor har nog Fotografiska museet. Fast där mätte de aldrig, för då blir statistiken snedvriden.
Om någon skulle orka att göra motsvarande mätning på låt oss säga Råsunda fotbollstadion, Hovet, Söderstadion och Stadion, så skulle det nog minsann visa sig att kvinnor inte är särskilt idrottsintresserade.
Så frågan är vad som räknas som kultur, det tunga, svåra och djupsinniga eller den lättsamma idrottsunderhållningen. Här jämför vi såklart inte de olika lönerna, att vara svår och djupsinnig ger inga stålar på banken, men att sparka en boll till varandra ger mer betalt än att vara börsbolagsdirektör. Dessutom är det fler som gillar att vara ytliga än djupsinniga.
Hej AIK och Djurgården förresten.
De gröna fälten är andelen manliga besökare på dessa fyra kulturella etablissemang. Och jag är en av dem. Det brukar vara jag och ytterligare några gentlemän som tvin..., gärna går dit med våra respektive. De lila fälten symboliserar i huvudsak äldre kvinnor. Utom min hustru förstås, som ser yngst ut av alla. (hon läser det här)
På Moderna måste dock erkännas att där är det oftast en något yngre publik och en aning mer herrar. Yngsta publiken och nog mer lika många män/kvinnor har nog Fotografiska museet. Fast där mätte de aldrig, för då blir statistiken snedvriden.
Om någon skulle orka att göra motsvarande mätning på låt oss säga Råsunda fotbollstadion, Hovet, Söderstadion och Stadion, så skulle det nog minsann visa sig att kvinnor inte är särskilt idrottsintresserade.
Så frågan är vad som räknas som kultur, det tunga, svåra och djupsinniga eller den lättsamma idrottsunderhållningen. Här jämför vi såklart inte de olika lönerna, att vara svår och djupsinnig ger inga stålar på banken, men att sparka en boll till varandra ger mer betalt än att vara börsbolagsdirektör. Dessutom är det fler som gillar att vara ytliga än djupsinniga.
Hej AIK och Djurgården förresten.
torsdag, mars 15, 2012
Det går inte att värja sig
Vet du vad jag är så inihelvete trött på? Jo alla miljarder reklammail som dunkar ner i min mailbox varje dag, varje timme, varje minut.
Jag har försökt ta bort mina mailadresser i alla tänkbara register, men lik förbannat så kommer mailen. Inte i bara ett exemplar, utan till alla våra olika mailadresser, till info, till goran, till offert, till order.
Före jul försökte jag skicka tillbaka alla mail genom att använda funktionen som nästan alla har "Vill du avregistrera dig, tryck här".
Tyvärr har jag märkt en sak. Det hjälper inte, samma företag skickar ut mail i alla fall.
Jag menar nu inte de där mailen som känns ännu värre, de där sk. Nigeriamailen, där man kan tjäna miljoner dollar på att hjälpa någon presidents morfars systerdotters svårt sjuka kusin, att föra ut miljarders dollar till någon bank i västvärlden. Eller där min mailadress vunnit sju miljarder euro. Det enda jag behöver göra är att maila tillbaka mitt bankkontonummer, och gärna pinkoden också, så sätts pengarna in omedelbart.
Jag menar rena rama reklammail från svenska seriösa företag. De är avskyvärda, får jag mail från de leverantörer vi jobbar med, så kollar jag. Alla andra går direkt till skräpkorgen. Raka spåret. Med en klar och tydlig hälsning från mig: dra åt helvete, jag kommer aldrig att köpa något från dig.
Det är synd att det är gratis att skicka reklammail, det vore bättre om det var straffbart. Jag har både Posten och Bring CityMail bakom mig i denna kampanj.
Om något politiskt parti tog upp detta i sitt partiprogram så är jag säker på att varenda företagare skulle rösta på det.
Skulle inte förvåna om jag nu kommer att dränkas i mail från företag som säljer antispamfilter för ENDAST 4.990:- exkl moms och som GARANTERAR en spamfri mailbox inom 24 timmar.
Jag har försökt ta bort mina mailadresser i alla tänkbara register, men lik förbannat så kommer mailen. Inte i bara ett exemplar, utan till alla våra olika mailadresser, till info, till goran, till offert, till order.
Före jul försökte jag skicka tillbaka alla mail genom att använda funktionen som nästan alla har "Vill du avregistrera dig, tryck här".
Tyvärr har jag märkt en sak. Det hjälper inte, samma företag skickar ut mail i alla fall.
Jag menar nu inte de där mailen som känns ännu värre, de där sk. Nigeriamailen, där man kan tjäna miljoner dollar på att hjälpa någon presidents morfars systerdotters svårt sjuka kusin, att föra ut miljarders dollar till någon bank i västvärlden. Eller där min mailadress vunnit sju miljarder euro. Det enda jag behöver göra är att maila tillbaka mitt bankkontonummer, och gärna pinkoden också, så sätts pengarna in omedelbart.
Jag menar rena rama reklammail från svenska seriösa företag. De är avskyvärda, får jag mail från de leverantörer vi jobbar med, så kollar jag. Alla andra går direkt till skräpkorgen. Raka spåret. Med en klar och tydlig hälsning från mig: dra åt helvete, jag kommer aldrig att köpa något från dig.
Det är synd att det är gratis att skicka reklammail, det vore bättre om det var straffbart. Jag har både Posten och Bring CityMail bakom mig i denna kampanj.
Om något politiskt parti tog upp detta i sitt partiprogram så är jag säker på att varenda företagare skulle rösta på det.
Skulle inte förvåna om jag nu kommer att dränkas i mail från företag som säljer antispamfilter för ENDAST 4.990:- exkl moms och som GARANTERAR en spamfri mailbox inom 24 timmar.
onsdag, mars 14, 2012
Båtpremiären klar
Då så. Då är årets premiärsegling avklarad. Inte i egen båt, den är ännu inte riktigt klar för sjösättning, men det finns ju andra entusiaster.
Seglade en härlig skuta, gott om utrymmen och med en generös hytt för lilla mig. Pentryt gick inte heller av för hackor.
Jag är den typen av båtmänniska som gärna seglar ensam, men den här var nog lite för stor att hantera ensam, det blir så stökigt när man lägger till.
Båten hette Galaxy och vi seglade Åbo tur och retur. Vi var ett gäng som kör anslutningsbussarna till och från Silja/Tallink och som träffades och fick information om både det ena och det andra när det gäller bussar för Silja/Tallinks fartygstrafik.
Och så pratades det naturligtvis bussar också, det går liksom inte att undvika i sådana här sammanhang med massa bussproffs på ett och samma ställe. Jag tror vi enades om att ett speciellt bussmärke var bäst men att ett annat märke, lite billigare, inte heller gick av för hackor. Vilken himla tur att StockholmsBuss valt dessa två märken.
Om jag får en kreditnota på lämpligt belopp från dessa företag så kommer jag självklart att nämna dem vid namn vid första bästa tillfälle.
Utflykten var intressant ur en annan aspekt också, jag slog t.ex nytt årsrekord i att vara uppe länge på kvällen/natten. Bara en sån sak.
När jag kom hem på kvällskvisten åkte jag direkt till en tennismatch och spelade min bästa tennis på länge.
Det är ju det jag alltid sagt, sjöluften är bra för själen. Och tydligen även för tennis.
Seglade en härlig skuta, gott om utrymmen och med en generös hytt för lilla mig. Pentryt gick inte heller av för hackor.
Jag är den typen av båtmänniska som gärna seglar ensam, men den här var nog lite för stor att hantera ensam, det blir så stökigt när man lägger till.
Båten hette Galaxy och vi seglade Åbo tur och retur. Vi var ett gäng som kör anslutningsbussarna till och från Silja/Tallink och som träffades och fick information om både det ena och det andra när det gäller bussar för Silja/Tallinks fartygstrafik.
Och så pratades det naturligtvis bussar också, det går liksom inte att undvika i sådana här sammanhang med massa bussproffs på ett och samma ställe. Jag tror vi enades om att ett speciellt bussmärke var bäst men att ett annat märke, lite billigare, inte heller gick av för hackor. Vilken himla tur att StockholmsBuss valt dessa två märken.
Om jag får en kreditnota på lämpligt belopp från dessa företag så kommer jag självklart att nämna dem vid namn vid första bästa tillfälle.
Utflykten var intressant ur en annan aspekt också, jag slog t.ex nytt årsrekord i att vara uppe länge på kvällen/natten. Bara en sån sak.
När jag kom hem på kvällskvisten åkte jag direkt till en tennismatch och spelade min bästa tennis på länge.
Det är ju det jag alltid sagt, sjöluften är bra för själen. Och tydligen även för tennis.
måndag, mars 12, 2012
Inte mycket har förändrats
Har under några dagar vandrat utefter Memory Lane. Anledningen är att vi gör ett stor "office make over", dvs vi målar om, fräschar upp och det slängs grejer och papper hej vilt så att det blir rent, snyggt och "chict" i alla nya lådor och skåp.
Jag får som vanligt inte bestämma, vi har en självutnämnd "Ms room designer" som stundtals går helt bananas på inredningen. Men det blir fint, det blir det. Nästa steg är den stora utmaningen, mitt rum. Jag bävar redan.
Roliga saker sparar vi i en låda som vi kallar Tidskapseln. Där ligger gamla knasiga reklamblad, tidningsklipp, tidningsreportage om oss, foton och allt möjligt som är roligt att titta på lite då och då.
När vi ändå höll på så gick jag även igenom några gamla privata pärmar för att se vad som kunde kastas. Och där blev man ju sittande med ett slags nostalgiskt fånigt leende på läpparna.
Som när jag läste det här dokumentet från 1975 då min riktiga karriär påbörjades på ett finansbolag. Och som avslutades 1986 då jag gick in i någon slags vägg. Fast uttrycket "gå in i väggen" var inte uppfunnet då.
Men lönen var ju rätt schysst, ungefär samma som idag, så det är inte mycket som har förändrats på 37 år. Skrev jag 37 år? Herrejesus vad tiden går fort när man har roligt.
.JPG)
Jag får som vanligt inte bestämma, vi har en självutnämnd "Ms room designer" som stundtals går helt bananas på inredningen. Men det blir fint, det blir det. Nästa steg är den stora utmaningen, mitt rum. Jag bävar redan.
Roliga saker sparar vi i en låda som vi kallar Tidskapseln. Där ligger gamla knasiga reklamblad, tidningsklipp, tidningsreportage om oss, foton och allt möjligt som är roligt att titta på lite då och då.
När vi ändå höll på så gick jag även igenom några gamla privata pärmar för att se vad som kunde kastas. Och där blev man ju sittande med ett slags nostalgiskt fånigt leende på läpparna.
Som när jag läste det här dokumentet från 1975 då min riktiga karriär påbörjades på ett finansbolag. Och som avslutades 1986 då jag gick in i någon slags vägg. Fast uttrycket "gå in i väggen" var inte uppfunnet då.
Men lönen var ju rätt schysst, ungefär samma som idag, så det är inte mycket som har förändrats på 37 år. Skrev jag 37 år? Herrejesus vad tiden går fort när man har roligt.
.JPG)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)