Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


lördag, november 18, 2006

Guld till StockholmsBuss

Rubriken kan eventuellt vara en aning missvisande men vadå, jag vill väl inte vara sämre än kvällstidningarnas löpsedelsförfattare.

Utan oss hade nämligen inte Svenska innebandylandslaget Team U19 Damer tagit guldet i VM som gick av stapeln i Leipzig häromveckan.

Endast på grund av slarv och glömska har den nyheten inte basunerats ut på den här bloggen. Förrän nu. Att den inte hamnade på kvällstidningarnas löp är ju knappast förvånande.

Självklart anser vi att det var pga den utomordentligt trevliga och behagliga busstransporten ner dit som blev utslagsgivande. Tänk så slitigt det hade varit att flyga. Först skumpig flygbuss till Arlanda med en chaufför som tror sig vara Schumachers bortglömda kusin med minst lika fina körkvaliteter, sedan borttappade klubbor som kunde hamnat i Barcelona, dålig mat på planet, berusade flygvärdinnor som hellre vill ha sex med piloten, förvirrade lokala bussförare som kommer för sent osv osv i all oändlighet.

Klart bättre och lugnare att åka buss. Med StockholmsBuss t.ex.

Det här var tredje gången vi fick vara med och hämta hem innebandyguld till Sverige. Att vi hade ett finger med i spelet när Herrarna vann VM-guldet i Globen i våras har jag redan lite blygsamt nämnt i ett tidigare inlägg.

Kanske dags för en ny slogan för oss gentemot idrottsföreningar: StockholmsBuss, alltid med poänggaranti.