Mitt brorsbarns födelse (se föregående inlägg) gjorde tydligen ett större avtryck i mitt känsloliv än jag någonsin kunde ana.
För att fira denna stora händelse kände jag mig nämligen nödsakad att till mig inköpa en ny navigator. Jag liksom drogs till affären som av en osynlig hand. Jag tror det var Agnes hand.
Ah, ytterligare en onyttig boy toy säger du. Icke säger jag. Den är helt och hållet inköpt å tjänstens vägnar och om, jag säger om, jag skulle ha vägarna förbi Bryssel igen så leder den mig rakt fram till nya släktingen Agnes. Att hitta i Bryssel är knepigt utan tekniska hjälpmedel, så är det bara.
