Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


fredag, april 15, 2011

Strokeskolan. Payback.

Att få en stroke innebär att man blir som en vandrande testbänk. Den här maskinen gör en 24-timmarstest av mitt blodtryck. Jag fick den igår.

Var 20:e minut klämmer den åt rejält, mäter och registrerar mitt blodtryck. Dygnet runt, alltså även när jag sov. Lite jobbigt men det tar jag gärna för att en gång för alla reda ut om min kropp är okey.

Många gnäller på den svenska sjukvården. Själv har har lite svårt att hänga med i den klagosången, för jag har blivit omhändertagen och ompysslad så det står härliga till. Tester hit och kontroller dit, besök här och besök där. Var och varannan dag och supervänliga människor överallt.

Till och med min dotter Sofia är vänlig. Hon kör mig överallt jag ber om eftersom jag själv är förbjuden att framföra motorfordon. Å andra sidan är det någon slags payback. Vi, dvs hustrun och jag, betalade hennes körkort redan 1998. Väl investerade pengar visar det sig. Nu är det payback time.

Det enda jag kan klaga på i sjukvården var sjukhusmaten när jag låg intagen några dagar. Den var inte kul. Rent förfärlig egentligen. Men den har ju egentligen ingenting med själva vården att göra.

Så jag ger sjukvården 9 poäng av 10 möjliga.