Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


måndag, mars 25, 2013

En mindre på kontoret

Så himla tråkigt för oss. Elsa, vår säkerhetsansvarige, har sagt upp sig med omedelbar verkan. Hon har bett mig via min blogg framföra följande:


Jag har jobbat både hos StockholmsBuss och SällskapsResor i sex år och trivts superbra. Kul arbetsuppgifter, kul arbetskompisar och en helt igenom fantastisk "matte" som gjort precis allting för att jag ska må bra och ha ett bra liv. Jag har mått bra och har haft ett fantastiskt rikt och spännande liv.

Men jag har också den senaste tiden känt att buss- och resebranschen nog inte är något för mig. Lite för tråkig och händelsefattig och jag måste trots allt se till mitt eget bästa innan livet rinner ut.

Jag har nu fått en tjänst som fårvallare ute på Ekerö och jag ser verkligen fram emot det nya jobbet. Det ger mig den utmaning som jag behöver och som sitter i mina gener. Med all respekt, men att valla runt mina tvåbenta chefer är ju inte världens coolaste jobb precis.

De säger dessutom att jag har en ovanligt stor talang för det nya jobbet och det ska bli superkul att få testa mina kunskaper och pusha mina gränser ytterligare en bit.

Jag tackar alla som kommit med positiva kommentarer om mitt jobb på "Stockis" och "Sällsis"och jag kommer verkligen att sakna er alla. Jag vill även önska min närmaste arbetskompis Reka lycka till i jobbet. Misstänker att hon nu tar över mina arbetsuppgifter.

Voff, voff  från Elsa

Själv vill jag bara tillägga att jag och många med mig, men framförallt "matte" Sofia kommer att sakna Elsa väldigt väldigt mycket. Här kan du läsa Sofias blogg.