Blev ännu gladare när jag tittade ut på havet. Frånlandsvind, inga vågor, inga dyningar. Helt perfekt. Hoppas hoppas hoppas att det håller i sig även i morgon.
Vi käkade frulle som vanligt, jag och hela mitt crew.
Sedan ville både jag och dotter Sofia provsimma banan för att känna på vattnet, eventuella strömmar och hur vind och vågor påverkar min simning. Väldigt seriöst och ambitiöst. Rent av proffsigt.
Kolla vattnet, lugnt och fint.
Temperatur 19,5 grader.
Långgrunt är det.
Blir nog bara 1800 meter simning och resten
vattenlöpning.
Vi låg i och simmade en knapp halvtimme och prövade riktning ut mot havet som jag ska göra 500 meter. Sedan viker banan 1000 meter 90 grader vänster, dvs om vinden håller i sig som idag blir det frånlandsvind. Påverkade inte simningen eller avdriften jättemycket.
Efter den sträckan 90 grader vänster igen och sista skuttet in mot land. Den riktningen var en aning tyngre såklart.
Men som helhet kändes det kalasbra. Dagens plaskande blev lite drygt 800 meter för mig och en tusing för Sofia som tog några extra vändor.
Far och dotter.
Fru/mamma fotograferade från piren.
Efter simningen upp på rummet för att duscha och sedan bege mig till det obligatoriska race briefingen.
Första timmen genomgång på tyska och andra
timmen på engelska. Alltså man går bara den timmen man vill.
När det var klart dags för lunch.
Så inih.....ete gott.
Kommer du till Ruegen och Binz ska du gå till restaurang Fish Market. Enligt Trip Advisor en av de bättre krogarna i staden.
Tillbaka till hotellet för de slutliga bestyren innan bike check in som sker i eftermiddag.
Nämen ser man på. Självklart ville hon som är chef över hela
tävlingen checka in just mig.
Många cyklar är det. Men när jag kommer lufsande från
simningen är det inte mer än 10-20 cyklar kvar.
Kanske bara min.
Självklart måste även uppgången från simningen kontrolleras.
Det blir en rejäl språngmarsch till T1, ca 600 meter.
"-Rynkeby, sägen hon. Är du med i Rynkeby?". Så börjar vi prata lite om Rynkeby och hon hade någon koppling till Helsingborsteamet. Hon frågade efter mitt startnummer och lovade att heja på mig.
En gång till, vi bor så jäkla bra. En aning dyrt, javisst, men så härligt nära. Bilden nedan visar hur nära. Jag står i hotellentrén och fotar och du ser målbågen längre bort, typ ett kort stenkast. Simstarten sker ett ännu kortare stenkast bortom målområdet.
För att få tiden att gå medan mitt crew ännu en gång tog siesta, roade jag mig med att kolla hur mycket jag tränat för det här de senaste 12 månaderna. Alltså, inte bara för det här rejset, cyklingen till Paris krävde ju också rätt mycket träning.
Räknat från september 2017 fram till idag har jag ägnat mig åt fysisk aktivitet, aka träning, av något slag, totalt 433 timmar. Det blir i snitt ungefär 8,5 timmar i veckan. I morgon får jag svaret om det räcker för en gubbe som mig att klara rejset.
Avslutade dagen med att besöka målbågen så jag får en positiv känsla när Mr John Blund strax kommer på besök.
DÄR är den, målbågen jag vill igenom i morgon.
Nu går jag in i radiotystnad, eller snarare bloggtystnad. En fullödig race report blir det högst sannolikt om några dagar.
Just nu har jag bara en sak kvar att säga: May the force be with me.