Så blev det med mina tips

I september spådde jag hur det skulle gå i hockeyn för Djurgården, AIK, Rögle och Bajen Fans.

Så här har det gått:

Djurgården.
Tippade att de tillsammans med Leksand skulle ta steget tillbaka till elitserien. FEL, Djurgården är utslaget och Leksand håller på för fullt i kvalet. Nu får DIF det tufft, nu tror jag de fastnar i Allsvenskaträsket i många många år framöver. Om de inte går i konkurs förstås och måste göra som Hammarby, börja om längst ner.

AIK.
Tippade på låga publiksiffror. Check.
Tippade att de riskerade att hamna i kvalserien. Check. De klarade sig därifrån med en hårsmån.

Rögle.
Tippade att de skulle bli ett mittenlag. FEL, de hamnade kvalserien och får sannolikt lira i Allsvenskan nästa år. Men än är det inte kört för dem. Men mitt ursprungstips slog ju slint.

Bajen Fans.
Tippade att de skulle bli ett mittenlag i div 2. FEL, de krigar nu om en plats i div 1. Sanslöst bra. Dessutom ska de nu ha årsmöte och bestämma om de ska ansöka om att få återfå namnet Hammarby Hockey. Det vore det bästa.

Sammanfattning.
Ett rätt av fyra. Inte särskilt bra. Så var heller inte morgonens träningspass för mig. Inte särskilt bra, är ju nu inte ens trött någonstans i kroppen. Måste ha fuskat.

Jag har blivit analyserad

Två analyser har jag nu genomgått. Den ena av DN och den andra av DS. Vi tar det från början.

DN. Dagens Nyheter
De hade häromdagen en artikel som innehåll ett inte särskild vetenskapligt test om man var lämplig som egenföretagare. Klart som attan att jag gjorde testet vid frukostbordet, eller om det nu var lunchbordet.

Resultatet blev lite kul och det stämde idag som det gjorde våren 1989 när jag drog igång StockholmsBuss.

Du trivs med nya utmaningar. Frihet och risktagande passar dig då du gillar att pröva nya saker. Fokusera din energi, renodla dina ideér och sätt i gång.

Så sitter man här idag 24 år senare, med ett företag som fortfarande är hyggligt välmående, har inga betalningsanmärkningar, aldrig missat en skatteinbetalning och aldrig missat några löneutbetalningar.
Företagandet orsakade ingen skilsmässa och mitt företag har under åren erbjudit rätt många arbetstillfällen för andra än mig själv.

Priset jag fått betala under åren är en magoperation, en psykisk kollaps, en pacemaker och senast den farligaste. Stroken för två år sedan.

Ingen vet säkert, men en slags underliggande stress kan, säger kan, ha utlöst alltihop.

Då kan man ju ställa sig den smarta frågan: Var priset jag hittills betalat som egenföretagare ett bra pris?

Svaret är som vanligt, om inte ordet om fanns, vad hade hänt då? Kanske hade jag fått betala samma pris som anställd revisor på ett revisionsbolag, eller som sopgubbe på ett renhållningsföretag. Nobody knows.

DS. Danderyds sjukhus
Var igår på tvåårskontroll för stroken. Massa olika prover togs, jag mättes och vägdes och svarade på många många frågor.

Resultat: Jag mår så bra som man överhuvudtaget kan må. Fick många pluspoäng för min idoga fysiska träning. Den har sannolikt bidragit till mina fina värden fick jag veta. Härligt att jag fick ytterligare ett kvitto på att det lönar sig att träna.

Min njurvärden var inte de bästa men långt ifrån alarmerande. Fick rådet att dra ner på kaffedrickandet och istället sörpla i mig vatten under dagarna. Det blir svårt känner jag. Jag är en kaffeman.

Midjemåttet var inte kul. Plus 2 centimeter sen senaste mätningen, men fortfarande minus 4 sedan stroken då alla jämförande mätningar gjordes. Råd: ät många gånger under dagen men ta mindre portioner.

Ja, det var väl allt för idag. Nu har jag hängt ut mig så du vet vem jag är. Och i vilket skick.

Seriefinal

Seriefinal i tennis div 8. På andra sidan nätet: Jacob W.  typ 30 årsåldern. På hitsidan av nätet: Göran D. typ 60 årsåldern. Båda har hittills vunnit alla sina matcher i serien.

Efter lite inbollning börjar matchen. Jag servar. Foten en halv fotbredd bakom servelinjen. Vänster arm i en båge som kastar upp bollen ca 2 meter över huvudhöjd. Samtidigt förs höger arm bakåt i en svepande rörelse. När bollen är som högst spänns kroppen som en båge. Vänster höft vrids utåt/framåt samtidigt som högerarmen börjar sin rörelse när bollen är som högst. Racketen träffar bollen en aning framför den nu lätt framåtfallande kroppen. Pfoff.

Fan, lite för lång. Bollen landar strax utanför serverutan. Okey, serve nummer två. Två studs i golvet, sedan samma procedur som tidigare men en aning långsammare och inte lika hård satsning.

Yes, in i serverutan. Jacob smäller tillbaka bollen till min forehandsida. Jag drar högerarmen långt bakåt, tar ett steg framåt mot bollen samtidigt som jag sänker höger axel en aning och drar högerarmen framåt/uppåt med hög armbåge, viker racket med handleden bakåt för att uppnå en snärtande träff. Smack, bollbanan två centimeter över nät och två centimeter innanför J:s baslinje i närheten av sidolinjen. Otagbart.

Sådär höll vi på och när timmen var slut stod det 6-1, 4-1 till gamlingen Göran. Jacob, typ 30 årsåldern, var moloken. Men när det gäller, jag då gäller regeln No Mercy. Man eller kvinna på andra sidan nätet, No Mercy.

Efter lunch ska jag ha ett träningspass med min PT. Jag är rädd att han också tänker köra med samma devis mot mig, No Mercy.

Befordrad

Unga Fru Demnert har befordrats. Efter sju år i företaget är hon nu berättigad till nytt golv i sitt arbetsrum.

Alltså iklädde jag mig igår återigen i snickardress och genomförde golvomläggningen tillsammans med unga Fru Demnert.

Resultatet blev så fint så unga Fru Demnert föredrog ett möbelfritt rum. Likaså blev det fullt godkänt av medarbetare Elsa, företagets säkerhetsansvarige samt Reka, som innehar tjänsten som företagets friskvårdsansvarige.

Jag trodde vi var ett modernt företag

Jo, så är det. Jag trodde vi var moderna. Vi jobbar med bärbara datorer, trådlösa nätverk, iPhones, IP-telefoni, bärbara kontorstelefoner och vi har vår dataserver i det s.k. Molnet. Det går baske mig inte att vara så mycket hippare och modernare än så.

Men så får man en smärre chock. En av våra medarbetare, vi kan kalla henne Berta, visar sig använda den här gamla reliken i sin kommunikation med omvärlden.

Ingen i andra änden av hennes telefon hör naturligtvis  någon skillnad om det är en gammal Ericsson eller en ny iPhone. Men principen gott folk, principen.

Här kände jag att jag måste jag träda in och  ha ett enskilt samtal med denne medarbetare. Berta berättade att hon sedan lång tid tillbaka funderat på att skaffa en s.k. smartphone, men att hon fortfarande håller på med faktainsamling för att kunna köpa den absolut bästa varianten.

So far so good. Vi låter det därmed vara. Saken är utagerad. Vi andra kan pusta ut. Vi ÄR ett modernt företag.

PS. Berta heter naturligtvis inte Berta i verkligheten. Jag ville inte lämna ut Evas riktiga namn med tanke på det pinsamma i denna historia.

Utfall föregående inlägg

Tur att jag gömde stora plånboken hemma. Blev lite förtjust i en motorbåt faktiskt, men prislappen kändes en aaaaning över budget, slutpriset landade på 5 miljoner. Törs inte ens tänka tanken vad det skulle kosta att tanka fullt.

Men vinden är fortfarande gratis, min segelbåt från 1981 håller än, så den får hänga med ett tag till.

I år hade jag sällskap med hustru samt dotter som är nybörjare på båtmässobesök. Bara gnäll, typ "-måste du kolla i den här montern också? Det är ju samma saker som i förra montern som du kollade".

För en nybörjare kan allt te sig lika, men så enkelt är det ju inte.

Inte en enda krona investerades på detta båtmässebesök. Inte en krona. Rekord. Supertrist.

I en grannhall fanns även Äventyrsmässan, då blev det minsann annat ljud i källan. Då var det plötsligt okey att titta in i var och varannan monter och det var plötsligt supernoga med vilka gångar vi skulle gå och i vilken ordning så ingenting missades.

Där, på den mässan, investerade jag i smyg 200 kr för en bok om äventyrsfotografering.

Jag skulle också kunna vara vacker

Såg en snutt av TV-programmet Goafton eller Ikväll eller vad det nu heter. En gång i veckan har de ett inslag som heter Gör om mig. De tar en "vanlig" människa och fixar och trixar och när de är färdiga så är det plötsligt en mycket ärtigare, ballare och snyggare människa. Man som kvinna.

Låt en make up-artist "mejka" mig några timmar så kommer jag också att bli vacker. Alla människor, män som kvinnor, har vackra grunddrag, det gäller bara att lyfta fram det. Make up gör susen. Varför använder inte vi män lite mascara, eyeliner och såna saker? Fasicken så läckra vi skulle bli. Jonas Gardell skulle gå i spinn direkt.

En annan vacker person som börjar bli lite trist är James Bond, eller snarare skådisen som spelar Mr Bond. Så Skyfall igår och blev djupt besviken. Har ju skrivits en del om att det är den bästa Bondrullen ever.

Icke, säger jag. Mr Bond har tappat sin humor och sin känsla för kvinnor. Inte en enda gång i filmen blev han upphånglad av någon trånande kvinnlig agent eller sexig motståndarkvinna som skulle förgöra hela vår planet. Inte en Ms Moneypenny försökte få honom under lakanet.

Galet tråkig film. Och slutet, vad var det för trams. Rena vilda västernspagettin. Varför i hela fridens dar ens förskanska sig i detta skotska slott?

Men djupt tragiskt att M dog på slutet. Hon har ju genomgående varit bäst i de Bondfilmer hon deltagit i. Men hon blev väl för gammal för nästa film, därför var hon tvungen att dö.

Har du inte sett filmen? Har jag avslöjat för mycket? Åh, så ledsen jag blir för det.

Som straff  kan jag då erkänna en sak. Snart ska jag stämpla ut för "kundbesök". Det betyder att jag ska besöka både Båtmässan och Äventyrsmässan i Älvsjö under eftermiddagen. Berätta det inte för någon bara. Men jag lämnar plånboken hemma. Bäst så.

Saker jag älskar/hatar just idag

Idag älskar jag:
- Moderaterna, för de har som förslag att få mer stålar i plånboken när man blir 64 år och vill fortsätta jobba.
- Moderaterna, för de bokar bussar av oss lite då och då.
- Socialdemokraterna, för de har numera alltid inre kriser och förtroendekriser och gud vet. Alltid lika kul att följa.
- Att lunchträna.
- Att våren verkar vara på väg.
- Alla våra kunder
- Choklad i alla former

Idag hatar jag:
- Alla unkna skämt om hästkött. Det var kul de första dagarna men när t,ex Annica Lantz fortsatte att Twittra om hästkött dag efter dag blir det inte kul. Tänk på det Annica Lantz. Humor är en färskvara.
- Alla unkna skämt om bajs i Ikeas tårtor. De skämten är inte ens humor eftersom de inte ens skjuter på rätt mål.
- Träningsvärk pga lunchträning
- Tennisspelare som anmäler sig att spela tennis VARJE tisdag men lik förbannat "glömmer" bort det och inte kommer på utsatt tid.
- Inkompetenta bilförare
- Blodprovstagning med läskig spruta in i armen
- Att bli äldre. Vill stanna där jag är.

Ja, det var dagens lista. I morgon så gäller kanske inte ovanstående. Då gäller kanske andra saker. Vi får se helt enkelt.

Jag älskar vissa leverantörer

Idag fick vi en faktura till vår resebyrå SällskapsResor gällande en resa vi genomfört. Jag måste ju säga att det var ett osedvanligt generöst betalningsvillkor.

På lunchen blev det gymträning. Kändes väldigt välkomnande och trevligt med ballonger i entrén:

Sen slutade de att vara trevliga. PT-Tompa ville verkligen visa att en skidvecka är rena semestern. Jag dog nästan av utmattning.

Måste försöka glömma

Kollade igenom mina bilder från förra veckan och fick sån lust. Lust att åka skidor igen. Det var den bästa skidveckan för mig någonsin tror jag. Bästa rent fysiskt i alla fall.

Det var så kul att all träning gav så märkbart resultat. Ingen träningsvärk, bra balans och styrka i benen. Superkul och ännu en injektion och inspiration att fortsätta träningen.

Fast ska jag vara ärlig, så var det också superkul att börja jobba igen. Märkligt nog. Men jag måste nu lägga skidåkningen bakom mig. Måste försöka glömma. Måste nu fokusera på nästa projekt, båten, som nu ska få den omvårdnad den behöver för att komma i sjön senare i vår.

Det är andra tider nu

Borta är apfelstrudel med vaniljsås, borta är glassen Kaiser Franz, borta är chokladöverdragna skumdelfiner, borta är godisstänger med rabarbersmak.

Tillbaka i vardagen så blir det nu åter vanlig fil med flingor till mellis. Trist och tråkigt kanske du tycker. Livet är inte alltid en fest förstår du, livet är hårt arbete med bara korta avbrott för något annat. Typ skidresor.

På onsdag påbörjas träningen inför nästa års skidresa. För då j-lar ska snön spruta och backarna besegras en efter en i ett hisnande tempo utan mjölksyrebrinnande lår.

I morse var det såååå nära att jag började den träningen. Var nästan på väg ut för en löptur, men jag besinnade mig i sista stund och gick till jobbet istället.

Dagens mellis

Idag valde jag bort apfelstrudel till förmån för en Kaiser Franz. Ett gigantiskt glas med glass, grädde, choklad o krossade nötter.

Oj, en sån dag till och jag smäller av

Dagens skidåkning var definitivt skidåkningens skidåkning. Sätt ner mig varsomhelst i världen, ingen annan skidåkning, oavsett ort slår dagens första nedförslöpa i Sportgastein.

Solen lyste från klarblå himmel, en lätt bris bakifrån, helt nypistat som ett manchestertyg, lagom lutning och så pang, fullt ös i stora härliga svängar. Dessutom med full kontroll. Oj, vilken urladdning.

När jag kom ner kunde jag lätt byta bort hela bussbolaget mot en brandbil som kunde släcka mina brinnande lårmuskler.

Men som du vet, ett bra gym, och en bra tränare har sett till att eldsvådan i låren slocknade av sig självt rätt snabbt.

På kvällen hade vi jubileumsmiddag för våra gäster, ty det var ju faktikt den 20:e resan vi gör denna gång.

Jag fick i gåva denna fantastiska vindflöjel, som nog mäter bortåt halvmetern i bredd, och trot om du vill, men gubben på busstaket är faktiskt jag. En bild som en smed skurit ut i plåten med laser.

Extremt svåra val

Det har ju säkert inte undgått dig att min tjänsteresa är ohyggligt påfrestande. Ett av de svåraste besluten gäller min eftermiddagsmellis.

Jag kan gå på tränare Tommys förslag:

Ett säkert val med hänsyn tagen till lämpligt energiintag i förhållande till kaloriintaget.

Eller. Jag kan också välja en kopp capuccino och apfelstrudel badande i en ocean av vaniljsås:

Vad skulle du välja? Jag valde apfelstrudel, men för att åtminstone få lite balans valde jag som tillägg en flaska pressad apelsinjuce.

Men dagen tog inte slut där. Eftersom detta är vår 20:e skidresa firade vi idag med extra gladvatten i vår Afterskibar.

En kort lägesrapport

Träningsmässigt: Höstens träning har gett resultat. Största skillnaden mot förra året är starkare lår, kan åka tuffare och längre innan låren börjar brinna. Vilket de gjorde idag. De fick släckas med energiintag, en stor tallrik blandade köttstycken och 1 liter vatten.

En annan klar förbättring är att hela kroppen känns stabilare och att balansen är mycket bättre än tidigare. Två garanterade krascher kunde idag undvikas pga all träning. Bara en sån sak.

Vädermässigt: Igår strålande sol och underbara pister. Idag snöfall, besvärligar backar och mestadels dålig sikt. Men man behöver inte åka hela dagarna. Idag gav Team Demnert t.ex upp efter lunch. Vissa i teamet ägnade resten av dagen åt yoga, bastu, och bad i 30-gradiga utomhuspoolen. Andra åkte och tankade bussen för att därefter ägna sig åt det de andra gjorde minus yoga. Plus att därefter jobba med massa jobbmail som måste besvaras. Och att skriva en lägesrapport.

Som jag skrev redan innan avresan, det här kommer att bli en tuff arbetsvecka. Bilden visar vyn från dagens lunchrum ner över vår lilla by, kurorten Bad Hofgastein.

Veckans första arbetsdag

En ansträngande förmiddag där solen bländat hela tiden. Hur jobbigt är inte det?

Helt klar

Nu kära läsare. Nu är jag helt klar och helt förberedd.

Nu är det bara lite administrativa kontorsuppgifter som måste ordnas under eftermiddagen, men jag känner redan nu in korrekt dress code för nästa veckas jobb då jag ska ut på det så kallade fältet.

Det kommer bli en tuff vecka med massor av sol, och massor av snö och massor av trevliga resenärer.

Men du behöver inte tycka synd om mig, det här är ett tufft uppdrag för tuffa killar, och som vanligt gäller John Wayne´s ord: A mans gotta do what a mans gotta do.

Den enda du behöver tycka synd om är dig själv som inte bokade in dig på vår resa.

I´ll be back. (en annan känd filmlyrik)

Klart

Mitt kontor är nu klart. Så gott som, i alla fall. Fattas någon lampa och tavlor på väggarna. Så här såg det ut utan möbler i läge noll:

Så här blev det:

Är väldigt nöjd med resultatet. Nu är både jag och mitt kontor i absolut topptrim.

Come on alla kunder, nu köööör vi!

Nästan klar

Nu har sista tuffa träningspasset inför nästa veckas skidåkning klarats av. Nu ska jag vila mig i form inför nästa veckas åk i Bad Hofgasteins backar. Fast inte vila helt, har en tennismatch kvar i afton som måste genomföras, men sen, efter det blir det fysisk vila.

Känner mig nu i fin form, kort sagt i fysisk topptrim, men det blir ju som vanligt. Det spelar liksom ingen roll, jag kommer att köra slut på mig själv ändå i skidbackarna, man kör ju på sig egen gräns oavsett nivån på den fysiska statusen. Och alltid på gränsen till vad man orkar.

Nog om det. Jag har nu kört på gym i ganska exakt fyra år. När jag började gjorde vi en kroppsmätning i nån slags märklig "Dr Snuggles-maskin". Där mäts muskler och fett i hela kroppen. Idag gjorde vi en motsvarande mätning för att jämföra vad som hänt med min kropp. Så här skriver min tränare Tommy:

"Du har byggt på 2,1 kg muskler och minskat med 4.1 kg fett! Perfekt! 

Ännu bättre är att du byggt den mesta muskelmassan på bålen/coren med 1.9 kg och tappat 3.4 kg fett på bålen, dvs nu har du en mkt bättre och hälsosam fettbalans på kroppen. 

Försök att äta regelbundet som vi pratat om tidigare så kommer du lätt att tappa ett par kilo till runt midjan, om du vill.

Din fettprocent tot var 24,4% 2009, idag 21.0%!!!! Midjan 27,1% 2009, idag 22,1%, mkt, mkt bra

Du är vill jag påstå, ett bevis på att träning hjälper och ger en avsevärt bättre hälsa och förutsättning för att må bra. Det här är kanonresultat och det till trots att du tappade ett halvårs träning. Bra grundfysik gör att man kommer tillbaka snabbt!"

Ja, vad säger man om det? Jo, att det lönar sig att träna regelbundet och tänka på att man har bara en kropp och ett liv. Då gäller det att man tar hand om den också. Det enda jag ångar är att jag inte insåg det för 30 år sedan. Å andra sidan är det ju bevisligen heller aldrig för sent att börja. När börjar du?

Nu är jag proppmätt

Idag har jag å tjänstens vägnar besökt ett slags kulturevenemang, nämligen en filmvisning hos fotografen och filmaren Anders Hanser i Stockholm.

Först en 50 minuter lång dokumentärfilm om hans vän Ralph Lundsten. Vem är det, kanske du frågar dig. Jo, det är han som "uppfann" den elektroniska musiken. Föreslår en snabb Googleslagning så blir du helt uppdaterad på denna fantastiska man.

Filmen var helt igenom en fantastisk beskrivning av en något udda men superhärlig människa. Han satt för övrigt alldeles framför mig i den lilla salongen.

Sedan blev det lite pausmingel och sedan visades ett bildspel om vår skärgård sett över alla årstider och med musik av Ralph Lundsten.

Det blev alltså två olika fotoevenemang på två dagar. Personligt rekord. Nu är jag proppmätt på kultur.

Oj, vad bra. Det här måste du se

Brukar inte blogga på lördagar men här krävs undantag. Idag har vår lilla förening KulturRallyt haft möte. Det har jag nog inte nämnt, förra lördagen hade vi möte på Millesgården och tittade på "Målare i Normandie, underbara impressionister".  Mellan dig och mig, den var lika urtrist som den låter.

I dag var vi på fotografiska museet och tittade på den här utställningen:

Den däremot, jävlar i min lilla låda. En helt igenom fantastisk utställning med otroliga bilder av denne David LaChapelle. Kan inte beskrivas, du måste se den om du så bara är det minsta lilla intresserad av foto och fotokonst. 

När vi skådat klart landade vi i museets restaurang och intog en förtjusande god räksallad med en lika förtjusande utsikt över Stockholm. När den saken var klar inköpte vi några smarriga bakverk och åkte hem till min förtjusande åldriga mor för eftermiddagsfika. Det blev mycket förtjusande denna grådaskiga lördag. Måste betyda att jag är på gott humör. 

Så himla romantiskt

Alla Hjärtans Dag. Kräver en insats utöver det vanliga från oss män. Vete tusan varför, men så är det.

Ringde hustrun och krävde att hon skulle vara hemma kl 1700. Inget annat avslöjades. Då startade vi en Mystery Tour, dvs dottern körde mig och hustrun till en hemlig restaurang. Spänningen i bilen var olidlig för hustrun hade gissat att det var restaurangmiddag på G, men inte vilken krog.

Turen slutade här, vid Cedergrenska Tornet i Stocksund.

Vi tog därmed romantiken till nya höjder.

En superb middag till fördelaktigt pris inklusive tillhörande vinpaket och utspridda rosenblad på bordet gjorde susen. För att inte säga succé.  Jag får fortsätta som make ännu ett år.

Nivå två och en halv

Det gäller att vara mångfacetterad och flexibel. Idag har jag jobbat som:

- VD
- trafikledare
- målare
- snickare
- möbeltekniker
- telemontör
- elektriker

Allt inom loppet av 10 timmar. Det är ju det vi säger hela tiden, bussbranschen är utmanande, spännande och omväxlande.

Bilden visar nivå två och en halv av renoveringen av mitt kontorsrum.

Nivå 1

Det går framåt för Göran "Timell" Demnert. Nu är nivå 1 uppnådd. Tak och väggar målade. Nytt golv lagt och nya golvlister sitter på plats. Det går framåt.

Här finns bild på Nivå 0.

Äntligen en kompis

Hittade äntligen en kompis att snacka med på lunchpromenaden i går. Hen hade ett lite kyligt sätt, men ändå trevlig att snacka med. Äntligen någon som höll med mig i allt jag sa. Ett trevligt möte.

De e mycke nu

Det har varit en tuff vecka med betoning på mycket fysisk aktivitet. Tre tennismatcher plus gymträning onsdag, torsdag, fredag och söndag sätter sina spår.

Onsdagsträningen blev extremt tuff. Först ett lunchpass 30 minuter HIT (high intensive training), sedan omedelbart därpå ett exakt likadant pass. Varför då, frågar du dig säkert. Jo för att vår PT Tommy ville köra ett eget pass och då frågade han oss om vi ville köra ett pass till för att liksom göra honom sällskap.

Klart man inte viker ner sig, måste ju visa de där studenterna att även äldre gentlemen kan köra tufft, så vi körde ett dubbelpass. Det kändes kan jag säga. Särskilt morgonen därpå, men ingen rast ingen ro, man ska inte sova bort sin ungdom. Iväg till gymmet för ett morgonpass och sedan tillbaka till kontoret för att måla tak med darrande armar.

Det är inte för inte som kroppen nu börjar kännas stabil  och stadig och lite kraftfull om jag får säga det själv. Även om det inte syns utåt.

Den här veckan ska vi slutföra renoveringen av mitt kontorsrum, det är lite trångt om arbetsyta i min tillfälliga lilla myshörna.

Nivå noll

Då kan renoveringen av mitt kontorsrum påbörjas. Idag väggtvätt och takmålning.

After tennis

After ski, after work, after sun och nu after tennis. Fullt ös i vardagsrummet efter genomförd match med ur min synvinkel lyckat slutresultat. Vin och skorpor, en höjdare helt i min smak under tiden adrenalinhalten i kroppen sjunker till normalnivå.

Utlokaliserad

Jag har nu blivit utlokaliserad. Här är min nya tillfälliga lilla myshörna. En litet fönster fick jag också. Och massor av grönsaker bakom ryggen.

Om en vecka eller så flyttar jag tillbaka till mitt då förhoppningsvis ännu najsigare ursprungsrum.

Vårkänslor

Det spritter i kroppen, solen lyser, det är varmt i lä och snön smälter så vackert på taken. Det är vår, mina damer och herrar. I alla fall om man tänker positivt. Väldigt positivt.

Jag tror helt säkert att de positiva vårkänslorna gav mig en boost i rätt riktning i gårdagkvällens tennismatch. 0-5 i första set. (I det här seriespelet går seten till 5 istället för 6). Men så tänkte jag väldigt positivt, "-äsch, kan han vinna med 5-0 kan väl jag det också". Varpå alla mina slag sitter exakt som jag tänker mig och jag vinner helt sanslöst andra set med 5-0. Det är positiv thinking i sin prydno det.

Det blir nog ledordet den här veckan, Positiv Thinking. Mitt kontor ska nämligen genomgå en Total Make Over som man så käckt uttrycker det på svengelska. Vi ska göra det själva utan hantverkare. Måla väggar och tak och lägga nytt golv är vad som står på programmet. Plus sedvanligt kontorsarbete i något hörn där ett mindre skrivbord får plats. Det blir en jobbig vecka.