Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


måndag, oktober 31, 2011

Målet är spikat

Då så, då är det långsiktiga målet fastställt. Jag ska ställa upp i Veteran-VM. I vilken gren är ännu oklart. När är också lite oklart, men jag siktar på år 2031.

Råkade av en händelse zappa mig fram till ett tv-reportage om just Veteran-VM. Man fick följa några tanter och farbröder i 90 års-åldern som tränade varje dag och som hade som mål att ställa upp i VM för veteraner.

Ett helt underbart reportage som gick rakt in i hjärtat på mig. En kille tävlade ensam i sin klass, Män 100+. Han vann. Han kunde knappt gå, men fasen vad han kämpade, det var härligt att se.

En tjej var 90 år. På trettiotalet någon gång slog hon italienskt rekord i diskus. Nu fick hon iväg diskusen 13 meter. Hon kom tvåa på det.

Innan jag ställer upp i den här tävlingen vill jag bestiga Kebnekajse. Det bör jag ha klarat av före år 2031.

fredag, oktober 28, 2011

Värst på kontoret. Och hemma.

Ordningen återställd. Har nu senaste iPhone 4S i min ägo. Ingen på kontoret, eller hemma, har nu en bättre lur än jag. Ingen.

Ersättning


Den här lilla hjärtformade asken med choklad fick jag igår av kära hustrun. Det var rart och kärleksfullt. Varför tänkte inte jag på det? 39 år är ändå 39 år. Som vi varit ett par alltså. Å andra sidan åkte jag in till stan och hämtade henne från jobbet så det kanske jämnar ut sig.

Å tredje sidan kom hon 1 timme för sent till vår allra första dejt.

Å fjärde sidan så stog jag troget kvar i en hel timme på Norra Bantorget utan att egentligen veta om hon behagade dyka upp eller inte. Sånt glömmer man inte trots att 39 år har runnit iväg.

Om jag är långsint? Hur kan du tro det?

onsdag, oktober 26, 2011

Färdigyogad

Nu är jag klar. Nu utträder jag ur stokeforskningens yogaprojekt som jag deltagit i sedan i våras. Medicinsk yoga en gång i veckan under ledning av en yogaexpert.

Nu har jag deltagit i alla möten som jag en gång accepterade. Meningen var också att alla skulle göra ett yogapass på ca 30-40 minuter varje dag hemma på egen hand. Det bidde inte riktigt så.

Istället för yoga så har jag fokuserat på fysisk träning vilket på något sätt ändå ger samma resultat, ett inre lugn och en känsla av tillfredsställelse.

Har lite svårt att få ut något genom att sitta i skräddarställning, hålla handflatorna mot varanda, blunda och för sig själv tänka en enda tanke, saaaat nam, saaaaat nam, saaaat nam osv i fem minuter.

I sanningens namn så var passet betydligt mer omväxlande än så, med många fler övningar som passar för rehabilitering av strokepatienter.

Då ger det mig betydligt mer genom att sitta på en bänk på gymmet och dra i ett ändlöst rep. Eller trampa på en maskin tills det svartnar för ögonen. Meningslöst för vissa, meningsfullt för andra. Alla är olika. Allt kan inte passa alla och yoga var ingenting för mig.

Sammanfattningsvis måste jag nog erkänna att jag har varit ett uselt forskningexemplar, men likväl är jag både glad och tacksam för möjligheten till extra rehabilitering, och framförallt att få prova något som jag aldrig tidigare kommit i kontakt med.

tisdag, oktober 25, 2011

Så lämpligt AIK hockey

Vilken tur de hade, Solnas stolthet AIK. Vete fan om just hockeylaget är Solnas stolthet. Det är i alla fall inte särskilt många som bryr sig om att komma till Hovet på deras hemmamatcher. Lägst hemmapublik av alla lag i Elitserien.

Om tur skulle ju det här handla om. Alltså att KHL ville köpa Linus Videll samtidigt som kravet på betalning för polisens arbete blev offentligt.

Nu skyller AIK på att det var en nödvändig åtgärd för att klara det kravet. Vilket kvalificerat trams. Klart de skulle sålt Linus oavsett vad Polisen beslutat om ersättning vid derbymatcherna.

Vem tror att AIK, med en näst intill tom kassalåda, hade haft råd att tacka nej till 3,5 millar? Någon?

Tänkte väl det.

lördag, oktober 22, 2011

Dressman is the shit

Shoppade loss på Dressman idag. Lågprisföretaget. Många kläder för pengarna kan man säga. Inget fel på kvaliteten heller. Mina McGordonjeans är så gott som outslitliga, de senaste har jag nog haft i bortåt fem år. Nästan varje dag.

De har ruggigt väldresserade (!) försäljare också. Finns inte en säljare som inte förutom det man kom för att köpa, försöker sälja ytterligare prylar. Strumpor, kallingar, skjortor och slipsar.

Jag frågade om de alla får en rejäl säljutbildning innan de för börja. Det är merförsäljningen som är själva Dressman, fick jag till svar. Det tyckte jag var ett kanonbra svar så jag köpte 6 extrapar strumpor av bara farten.

Du kanske märkte att jag för säkerhets skull skrev 6 och inte sex. Annars hade säkert bussbranschens skandaltidningar ropat ut att Göran Demnert köpte sex hos Dressman. Sånt vill man ju inte läsa.

fredag, oktober 21, 2011

Strokeskolan. Uppföljning.

Tänk vad konstigt det är. Innan 27:e mars hade jag knappt hört talas om stroke. Efter den dagen hör och läser jag om stroke i princip varje dag. Inte så konstigt eftersom det är en av de vanligaste sjukdomarna.

Klicka på den här länken så lär du dig mer:  http://strokekampanjen.se/akut-testet.

Jämfört med många andra så var min stroke inte särskilt dramatisk. Det var en söndagsmorgon och jag stod vid köksbänken och gjorde mina frukostmackor.

När jag skulle skiva upp fyra leverpastejskivor kände jag mig plötsligt konstig. Kändes som att jag liksom stod utanför mig själv och tittade på mig själv och var mest förvånad att skivorna blev olika tjocka. En var bara några millimeter, nästa var 1 cm och de två sista helt olika också.

Nästa grej var att jag fick använda båda händern för att kunna lyfta upp smörpaketslocket från bänken till själva smörpaketet. "-fan vad trött jag var idag då", tänkte jag. Efter en stund insåg jag att jag inte mådde bra men trodde bara jag var rejält utarbetat så jag gick och vilade lite.

Sen åt vi frukost utan några konstigheter. När jag sedan borstade tänderna så upptäckte jag efter en stund att jag stod och borstade med borsten ut mot kinden och inte mot tänderna.

Jag är nog lite trögfattad för jag tänkte fortfarande att jag bara var rejält trött och utarbetad. Då ringde dotter Sofia sin kompis som är distriktssköterska. Hon sa att jag skulle åka in till sjukhuset direkt. "-äsch, sa jag, jag är bara trött, behöver bara vila lite".

Resten av dagen låg jag i soffan och sov och tittade på TV omvartannat och blev lite allmänt ompysslad av hustrun.

På måndagsmorgonen gick jag till jobbet och det första jag gjorde var att börja skriva ett mail. Det gick inte. Varenda bokstav blev fel. Först då insåg jag att något hade pajat. Fick skjuts direkt in till akuten och där rullades röda mattan ut när de fick höra min historia. Hjärta och stroke har förtur på akuten.

Och visst, hjärnröntgen visade tydligt en färsk och fin blödning i hjärnan. Resten kan du läsa om du bläddrar tillbaka i mitt bloggarkiv till mars månad 2011.

Men nu är jag såvitt jag vet helt återställd. Tränar hårt på gym tre gånger i veckan och spelar i snitt två tennismatcher i veckan.

Nu kommer det märkligaste. Stroken är bland det bästa som hänt i mitt liv. Jag hade dubbel tur. Den ena är att det var en förhållandevis lindrig stroke. Jag har sett strokepatienter som tappat både tal och rörelseförmåga.

Det andra var att de i samband med stroken gjorde en grundlig analys av mitt hjärta och det visade sig att det inte var helt okey, så den 10:e maj fick jag lite otippat en pacemaker inopererad. Utan stroken, ingen pacemaker = en för tidig död, enligt läkaren.

Ibland kan en s.k. käftsmäll vara positiv.

Glöm nu inte att göra testet: http://strokekampanjen.se/akut-testet

onsdag, oktober 19, 2011

När säger vi ifrån?

Jag fortsätter på min gnällbana från förra inlägget. Men nu är det allvar, nu får det faktiskt vara nog. När ska vi alla sätta stopp för de ohyggligt stora pengar som det handlar om i idrottsvärlden?

Vi snackar miljarders miljarder som i huvudsak företag skänker till tennisspelare, rugbyspelare, fotbollsspelare, hockeydito och gud vet vilka idrottare världen över som får pengar till skänks.

Idag läste jag att hockeylaget Växjö värvat en kille som inte ens platsar i NHL och ger honom 475.000:- i månadslön. 475 papp varje månad till en medelmåtta för att lira hockey i Småland. Visserligen inte 12 månader per år utan kanske nio, men ändå.

Vad i hela världen bidrar en sån kille med till omvärlden? Det enda positiva är väl möjligen att han inte belastat skolväsendet några större summor.

Omräknat till bussbranschen så tjänar den killen lika mycket per arbetsdag som en bussförare måste kämpa ihop på sina 21 arbetsdagar i månaden.

Det finns lika många exempel på överbetalda hockeylirare i Sverige som det finns hockeylag i Elitserien och i Allsvenskan. Och så går AIK ut i pressen och gråter och hotar med att de måste lägga ner sin verksamhet om de framöver själva måste betala vad det kostar för att hålla pöbeln borta från deras hemmamatcher. Enkelt, sänk lönerna till en realistisk nivå så är det inga problem.

Är Zlatan verkligen värd över 100 miljoner per år i lön? För att sparka på en fotboll. Hur många liv kan räddas i världen om de istället används till mänsklighetens väl och ve? Muliplicera sedan Zlatanlönen med alla andra hundratusentals överbetalda idrottare världen över så når man en summa som faktiskt kan göra skillnad. Om den användes vettigt.

När i h-e ska alla företag som sponsrar denna galenskap fatta detta?

fredag, oktober 14, 2011

AVGÅ!

Idol
Har alltid följt Idol och tyckt det var kul. Men i år är det gått helt överstyr. Bara massa fjortisar som vill bli stars. Snittåldern på finalister lär vara 16,7 år och då är de banne mig inte mycket mer än barn.

Så  sitter fyra vuxna människor som på bästa TV-tid förnedrar och förlöjligar de här barnen. Skamligt är ordet. Hela Idoljuryn borde avgå.

Håkan Juholt
Är man en ond och dålig människa för att man är slarvig? Eller har han medvetet fuskat? För säkerhets skull: Håkan Juholt, avgå. Då är vi helt säkra på att du är en ond och dålig människa.

Samtliga kvällstidningsjournalister
Har ni inget bättre att göra med era liv än att jaga skiten ur en stackars människa som slarvat? Ni vill verkligen trycka till Juholt och få oss vanliga männsikor att tycka att han är en ond och dålig människa som man inte kan lita på i något avseende.

Skriv istället om något positivt, att StockholmsBuss bytt ut hela vagnparken t.ex. Det är roliga nyheter.

Alla kvällstidningsmurvlar: Innan svenska folket tröttnat helt på er och doppar er i olja och fjädrar och hänger upp er i Obelisken på Sergels Torg, avgå hela bunten.

Svenska folket
Å andra sidan, säg den svensk som inte gillar att höra och läsa de smaskiga detaljerna kring Juholts och andras misstag.
Finns bara en sak: Svenska folket, avgå omedelbart och konvertera till dansk eller norsk. Då kanske man äntligen kan få lite lugn och ro.

De som bestämmer i stan
De som bestämmer om alla om- och tillbyggnader i vägnätet; avgå omedelbart. Det enda raka är att tillsätta Stockholms Bussbranschförening som beslutande enhet. Då kommer vi att få en helt underbar stad med väldigt få bilar och jättemånga bussparkeringsplatser. Kanske man då också kan få höra lite fågelkvitter i innerstan.

torsdag, oktober 13, 2011

Kommentar om nya looken

Dotter tillika arbetskamrat Sofia sammanfattade vårt kostymbyte så här:

Nikotingult med tjocksvanar, bye bye!

Oskuldsfullt med beach 2012-svanar, hello!

Det ligger faktiskt något i det.

Tillbaka till moderskeppet

Efter en liten utflykt för att kolla om gräset är grönare på andra sidan staketet har vi nu manövrerat oss tillbaka till moderskeppet. Det finns en del att berätta om hur utflykten varit så här långt, men om detta återkommer jag till i framtiden. Kanske som en ren konsumentupplysning, typ en jämförelse mellan produkt A och B.

Inte för att jag riktigt hunnit konstatera om gräset på andra sidan är annorlunda, men nu var det dags för det stora lyftet och då finns bara ett ställe att vända sig till. Vi snackar EvoBus i Vetlanda. Vi snackar bussbyten och vi snackar totalkoncept. Helhetslösning. Allt på ett bräde. All in.

Vi har just kvitterat ut två nya Setror och en till är på G om några månader. Nu är vi beredda att möta framtiden med en helt ny och utbytt vagnpark. Nu är alla våra bussar Top Of The Line.


Inte nog med det, vi slänger samtidigt vår gamla kostym och ikläder oss i stället en kostym av modernare snitt, renare, elegantare. Tycker jag. Och några till.

Nu kör vi. Nya och gamla kunder är hjärtligt välkomna till bussbolaget som tycker kunden är viktigast. Vi är helt enkelt klädsamt blygsamt och ödmjukt lite Bättre än alternativet.

onsdag, oktober 12, 2011

Nämen kolla här!

Tänk vad man kan hitta i Vetlanda. Två stycken till och med.

tisdag, oktober 11, 2011

Clowneri?

Roade (!) mig med att läsa  bussbloggar.  Herrejesus så fnösktorra de flesta är. Nästan bara Bjarne Wilmarsgård på Tidningen Bussbranschen har någon form av glimt i ögat, övriga bloggar är bara fakta fakta fakta.

Plötsligt får jag prestationsångest, jag skriver ju ingenting som är vettigt eller seriöst. Jag skriver bara om mitt liv, som jag i och för sig betraktar som hyggligt seriöst och vettigt på alla sätt.

Jag snor min dotters devis men ändrar den lite bara: Its my life, I write it my way.

I morgon händer för övrigt stora och skojiga saker. Då bränner vi av nästa del av flerstegsraketen.

måndag, oktober 10, 2011

Pirates of the Sollentuna

Igår var jag Jack Sparrow, du vet Piraten med stort P. Vi hade barnbarnen på övernattningsbesök och efter söndagens besök på Cosmonova åkte vi hem och lattjade pirater. Dvs jag och Valter, den bara ett år äldre Albin, föredrog Disney Channel på TV. Tyckte kanske att Valter och jag var lite för barnsliga.

Men Valter och jag härjade runt, tog hustrun till fånga och gav henne tre alternativ, halshuggning, skjutas eller gå på plankan. Men Valter beslutade i sista stund att farmor fick nåd pga att hon lagade piratmaten. Personligen kände jag mig lättad över det beslutet.

När de så småningom  hämtades av sina föräldrar sa Valter "- hej då farfar, det var trevligt att leka pirater med dig". De är så rysligt väluppfostrade, de små liven.

fredag, oktober 07, 2011

Frivillig tortyr


Här är gymets nya leksak. En repmaskin. Ingår i mitt nya program som jag fick igår. Du kan inte ens ana hur fruktansvärt jobbigt det är att sitta och dra i ett ändlöst rep.

I morse körde jag konditionsträning men såklart kunde jag inte låta bli den här nya leksaken igen. Alldeles frivilligt. Kan det bero på att champagne är en dyr dryck? (för dig som inte fattar, läs föregående inlägg)

torsdag, oktober 06, 2011

Oj oj aj aj åhhh

Träning med PT-Tompa idag. Ingen lek precis. Nu är smekmånadsträningen över efter nystarten för några veckor sedan. Nu taggar vi upp träningen.

Om förra PT-Tompaträniningen gick från noll till två, så var det från två till åtta idag. Rejält jobbigt. Känns mest i axlar och överarmar, men även i lår och lite otippat även i rumpan. Tuff träning men som vanligt kanonkul med en duktig tränare som hetsar en till stordåd.

Det är rent förunderligt hur mycket mer man egentligen orkar när hjärnan ropar STOPP, SLUTA, DU ORKAR INTE MER, och någon annan säger "-fyra till, Göran". Och sen kommer räknefelet som Tompa alltid gör på sista nedräkningen då man egentligen inte orkar mer:
"- 5, 4, 3, 4, 3, 2, bara 3 kvar Göran, kom igen sista tre, sen är det vila". Jag går på det varje gång.

Min målbild med träningen är nu att vecka 9 2012 klara den där flera kilometerlånga skidbacken i Bad Hofgastein utan vilopaus. Jag har nu 145 dagar på mig att få upp min fysiska status så jag klarar den för mig tuffa utmaningen.

Vill du vara med och se om jag klarar utmaningen? Boka då in dig på vår fantastiska skidresa. Du hittar den på SällskapsResors websida.

En sak till. Om jag inte klarar utmaningen, så kommer jag att bjuda alla (vuxna) resenärer på ett glas champagne på after ski´n.

torsdag, september 29, 2011

Yogaprojekt ett och två.

Idag har jag provat Poweryoga istället för det sedvanliga gympasset. Icke min kopp av the.

Kändes som ett långt utsträckt stretchingpass till japansk musik. Men jag blev ändå svettig och så här efteråt känns kroppen väldigt mjuk och skön. Så helt bortkastat var det inte.

En liten delfundering bara. Även här deltog nio eleganta damer. Och så jag. Märkligt.

Poweryoga var första gången, däremot har jag sedan i maj deltagit i ett delprojekt som ingår i det större strokeprojektet som jag deltar i efter min stroke.

Vi är en liten grupp som varje onsdag har medicinsk yoga och vi kommer sedan att jämföras med en annan grupp som inte haft yoga. En ganska stillsam form av yoga där vi får jobba dels med vår andning och dels med våra olika hjärnhalvor så de blir ännu duktigare på att samarbeta. En ganska skön timme där jag känner mig väldigt avslappnad efteråt.

Tyvärr är jag inte den bästa av yogaelever. Vi ska helst göra minst 30 minuter yoga varje dag på egen hand, men det fixar inte jag. Min stressnivå är alldeles för hög. Å andra sidan är jag väldigt mycket duktigare på att träna fysiskt istället och syrrorna som sköter projektet säger att det kan vara lika bra. Huvudsaken är att man gör någonting och att det man gör känns bra.

PS. Övningen på bilden ingick inte i dagens pass.

onsdag, september 28, 2011

Statistik och Approved

Jag har som du märkt varit inne i en ickekommunikativ fas med omvärlden.

Ännu en läkarkongress har gått av stapeln och som vanligt tror sig dessa oerhört viktiga VIP-läkar-människor att de köpt både buss och busschaufför och att inga kör- och vilotidsregler gäller för just läkarbranschen.

Men vi har alla bitit ihop, kämpat och löst allehanda problem, både så att våra kära kunder fått som de vill samtidigt som alla förare fått sina vilotiderna att funka.

Trots allt. De kära läkarna hjälper ju ändå till att betala våra löner. Inte nog med det. Några av dem håller oss kvar i livet också.  Och dessutom, icke att förglömma, läkare är jääääävligt bra att ha när man behöver dem. Jag känner i alla fall en oerhört stor tacksamhet för den läkarvård jag fått det senaste halvåret. Då biter man gärna ihop lite extra vid sådana här tillfällen.

Så till statistiken som jag utlovade i rubriken.
-5
-5
+10

Dessa värden fick jag igår vid min första halvårskontroll efter stroken. Faktiskt på dagen 6 månader efter den olycksaliga söndagen i mars.

-5 är vikten, nu är jag nere på tvåsiffrigt. Fantastiskt. Det andra -5 är mitt midjeomfång. Jag har fått går ner en storlek på brallorna för att de inte ska glida ner på knäna. Fantastiskt. Det tredje värdet är humörkoefficienten. Fantastiskt. Sen tog de förstås en hel hoper andra prover också och alla visade kalasbra värden.

När jag gick därifrån fick jag min efterlängtade stämpel i pannan: APPROVED. Nu är det bara att köra på till nästa servicekontroll i december.

YIHAAAA!

torsdag, september 22, 2011

Personligt meddelande

Till min bror: vår syster trodde att Iphone 4 heter Ipod 4. Kan du fatta vad jag garvade åt detta?

Slut på meddelandet.

tisdag, september 20, 2011

Tuppen i hönsgården



Körde ett stentufft konditionspass på gymet i morse. Brukar vara rätt tomt där kl 07. Men idag efter en stund så kom det in en kvinna och började träna i maskinen bredvid mig. Sen kom en tjej till, så ännu en och så kom de plötsligt i en strid ström och plötsligt var jag omgiven av icke mindre än nio eleganta damer.

Jag tänkte "whau, är det så här det är att vara 60? Kvinnor som dras till mig som magneter till min pacemaker?"

Men till min hustrus stora glädje fick jag inte ett enda skamligt förslag. Jag fick faktiskt inte något förslag alls. De kollade inte ens på mina snygga överarmsmuskler, de var helt fokuserade på sin egen träning.

När jag gick därfrån fick jag svaret varför det var ovanligt många tjejer där, morgonens bodypump-pass var inställt.

söndag, september 18, 2011

Klas (Göran) Klättermus

Idag löste jag ut en av min födelsedagspresenter. Testade för första gången klättervägg. Helkul. Men jobbigt för fingar, underarmar och axlar. Klättring kommer inte att bli min nya hobby, men jag gör det gärna fler gånger.

Måste dock jobba mer med mitt psyke. Gav upp alldeles för lätt typ 2 meter kvar till toppen. Men när man är där uppe 10 meter ovanför golvet, väggen lutar lite utåt och armarna skakar fulla av mjölksyra så känns geuppalternativet som det enda alternativ som finns. Men nere på golvet igen blev jag skitförbannad på mig själv att jag inte höll ut och prövade tills jag ramlande och blev hängande i säkringslinan.

Måste ta ett snack med PT-Tompa och lägga in mental träning i gympassen framöver, så här får det inte vara, jag är ju vuxen nu.


lördag, september 17, 2011

Jämnvikt

Regeln är jätteenkel: båt upp, humör ner. Jämnvikt.

fredag, september 16, 2011

Kul till tusen



Tusen gånger fantastiskt. Detta är mitt tusende inlägg sedan jag öppnade bloggen Görans Funderingar i april 2006. Tusen funderingar, inte undra på att en propp gick i skallen i våras. Överhettning kanske.

Men du, ännu mer fantastiskt är ju att StockholmsBuss nu har blivit utsett till Stockholms bästa bussbolag. Det visste du kanske inte, men nu vet du. Känns tusenfalt fantastiskt.

Tack alla kunder och ett särskilt tack till den stora oberoende och kompetensfyllda juryn som bestod av:
Kristina Demnert, Marcus Demnert, Kajsa Demnert, Albin Demnert, Valter Demnert, Sofia Demnert, Ingrid Demnert, Gunilla Demnert, Gunnar Demnert, Magdalena Demnert, Ellinor Demnert, Agnes Demnert samt juryns ordförande Jonas Gustavsson.

Själv fick jag pga jäv inte vara med i juryn eller påverka dess beslut.

torsdag, september 15, 2011

Jag klarade inte trycket

Bara att inse. Jag klarade inte det massiva trycket från bloggläsarna i Skåne. Jag känner mig nu tvingad att hålla även på Rögle under hockeysäsongen. Ett skånelag. Bara för att de har grönt och vitt precis som Hammarby hade.

Men visst, jag är inte den som är den. De får bli mitt tredjelag, ännu så länge alldeles före Bajen Fans, men långt efter DIF och AIK.

Problemet för mig var att hitta en godkänd koppling till varför jag ska hålla på ett Skånegäng. Färgerna grönt och vitt håller inte som skäl, men då kom jag på att min brors fru är född i Skåne och vips, så är mitt beslut rättfärdigat.

Rögle, klapp-klapp-klapp, Rögle, klapp-klapp-klapp.

Vilken serie spelar de i föresten?

tisdag, september 13, 2011

Pest eller kolera?

Rubriken är inte särskilt allvarligt menad, men jag kom på en grej angående mitt förra inlägg.

Ska jag heja på Djurgården eller AIK i hockey nu när Hammarby hockey inte finns? Svår fråga att ta ställning till och många faktorer som måste beaktas.

AIK har en hel del minus att bära på, beroende på min uppfattning om dess styrelse för några år sedan då jag själv ingick i Hammarbys styrelse. Man kan säga att de inte alltid hade helt ärliga avsikter i alla sammanhang i umgänget med Hammarby. Men det var då, även där har man förmodligen rensat ut gammalt skräp.

Okey, jag gör så att jag lägger båda gängen till mitt hockeyhjärta och hoppas de båda spelar skjortan av alla lantisgäng. Och så kollar jag lite då och då på Bajen Fans websida för att kolla hur det går för dom.

Nu vet du var jag står i ärendet.

måndag, september 12, 2011

Kultur slash äntligen


Det här klubbmärket, det är kultur det. Hockeykultur. Riktig hockeykultur. Dessvärre finns inte Hammarby hockey längre, det gick åt pipsvängen för några år sedan. Visserligen startade några entusiaster Bajen Fans, men det är ändå inte riktiga Bajen.

Har lite svårt att ta till mig den föreningen som en äkta Bajenföreningen, fast det är väl egentligen det som det är. Det är ju riktiga Bajare som startade upp nya föreningen och så här långt har de ju presterat ett fantastiskt resultat. Respekt, trots att många av dem märkligt nog motarbetade möjliga lösningar för att Hammarby hockey skulle kunnat fortleva.

Men om några år kanske Hammarbyalliansen tar till sig den föreningen i den riktiga Hammarbyfamiljen och då blir även Bajen Fans en äkta Hammarbyförening. Hoppas det blir så.

Och äntligen, rackarns så kul att hockeysäsongen börjar igen. Fotboll är ju trots allt lite mesigt och segt att titta på.

torsdag, september 08, 2011

Okey, jag bjuder på det här

Fick nu en liten film från gårdagsmiddagen. Den är tämligen privat, men det känns som att du och jag känner varandra, därför bjussar jag dig på denna min kanske en smula överdrivna reaktion. Tycker också att reaktionen tyder på att min mentala status är mer åt 6-årshållet än 60-årshållet. Jag sa ju det.

Okey, here we go:

Uppvaknandet till verkligheten

Vaknade upp i morse som en 60-års-rookie efter en kanongod middag i går på restaurang El Diablo. Förrätt med kantareller, hjortinnerfilé till huvudrätt och en slags Brownie som efterrätt. Margerita (sååå jäääävla god) som fördrink och ett urgott vin till maten.

Men jag känner mig lite osäker trots allt. Vet inte helt säkert hur man uppträder som en 60-åring, har aldrig prövat det tidigare, men jag upptäckte omedelbart en av nackdelarna. Man verkar bli så jäkla trött, orkade knappt rulla mig ur sängen ens. Hur ska det här gå?

Du kommer ihåg mitt inlägg häromdagen om våra två busstidningar? Den ena skickar prenumerationserbjudande vi redan har och den andra, Tidningen Bussbranschen, skickar blommor och gratulerar på min bemärkelsedag. Två olika sätt att hantera en kund. Tack snälla Bjarne och Lena.

"-Presenterna Göran, presenterna" hör jag lång väg att du undrar över. Du är så materialistisk, presenter är oviktiga, tanken är viktigare.

Men okey då, jag fick en upplevelsepresent, jag ska få klättra på klättervägg. Låter kul. Sen fick jag grejen som jag hade på min önskelista till Tomten inför förra julen och som jag av okänd anledning inte fick.

Nu fick jag den. En snöslunga. Jo du, en snöslunga. Så nu hoppas jag på mycket snö lokalt över Sollentuna.

onsdag, september 07, 2011

Farbror Göran

Idag blir jag officiellt en farbror. Men jag tror det är fel.

Min mamma säger att jag precis idag för exakt sextio år sedan kom till världen på hennes egen födelsedag. Skulle jag alltså vara sexti? Möjligen sexi men icke sexti. No way.

Mamsen måste tagit fel, jag kan inte vara äldre än 40, absolut max 50. Sånt känner man.

Men okey, det är väl bara att acceptera. Grattis till mig. Och till mamsen som fyller 88 år idag.

Som vanligt kan du sända lämpliga presenter till vår kontorsadress. Gillar bl.a godis. Även presentkort till ställen där man kan köpa buss vore kul att få.

Jag tar absolut inte illa upp om presenterna kommer några dagar efter själva bemärkelsedagen, dvs idag, det stör mig inte alls. Det är presenterna som är viktiga, inte själva dagen. Du fattar va?

I afton är jag bjuden på krogen av kära hustrun för en stilla och romantisk 60-årsmiddag. Ville inte ha någon stor baluns, jag hade mitt stora party när jag fyllde 50, det får räcka.

60 bast!? Jag? Nä nä, finns inte en chans.