Jahapp, så har då ännu ett år förflutit. Sånär som på en dag om man ska vara petig. Men jag har lite att stå i, så därför avslutar jag 2011 år bloggande redan idag. Måste strax börja ladda inför min första tennisfajt i kväll i Sollentuna Tennismästerskap, klass Herrar 60.
Och i morgon går först sonen och jag in i klassen Generationsdubbel och när den matchen är slut lirar jag omedelbart därefter min nästa fajt. Tur att jag är fysiskt vältränad. Om jag känner dig kära läsare rätt, så är du väldigt nyfiken på hur det kommer att gå, och om jag känner mig själv rätt så kommer jag snart att berätta det.
Året som gått kommer inte att gå till historien som mitt bästa år, men ändå så har det varit rätt okey.
Här kommer min Årets-lista för 2011:
Årets jävligaste: min stroke
Årets näst jävligaste: min pacemaker
Årets bästa: min stroke (för då upptäcktes mitt dåliga hjärta som gav upphov till pacemakern som enligt läkarna garanterat hindrar mig från att dö i förtid. Bra med klara besked.)
Årets vårdanläggning: Danderyds sjukhus, strokeavdelningen
Årets familj: min
Årets roligaste: att jag blev helt återställd, t.o.m i bättre skick än före stroken
Årets näst roligaste: bytet av hela StockholmsBuss vagnpark
Årets tragikomiska: köpet av Temsabussen (det blev bra på slutet. Tack Christer)
Årets jobbigaste: hela sommaren
Årets missräkning: segling. Bara två futtiga seglatser detta år
Årets personal: chaufförerna på StockholmsBuss
Årets träningsanläggning: Frescatihallen
Årets tränare: Tommy Jonsson, Frescatihallen
Årets menvafan: inte heller vid detta årsskifte kommer vågen att visa tvåsiffrigt. I oktober var jag nere på en rekordlåg vikt, men sen började jag träna igen. Muskler väger du vet.
Årets barnbarn: Albin och Valter
Årets snällaste: Tomten
Årets bussbolag: StockholmsBuss. Igen.
Årets bästa bloggläsare: Du
Tack för i år. Vi ses och hörs 2012.
