Idrott är svårt. Idrott är ekonomi. Idrott är idioti. Idrott är bland det roligaste som finns. Eller hur?
Vi börjar med Tyresös damfotboll. En figur kom in i klubben för ett antal år sedan och fick för sig att han skulle göra laget till ett topplag. Pengar är inga problem, sa han. Det värvades hysteriskt, för hysteriskt mycket pengar.
Redan då tänkte jag blogga lite om det. Redan då var det nämligen många som insåg att det såklart kommer att gå åt helvete. Idag vet vi. Föreningen begär nu rekonstruktion och begär 2,7 miljoner i bidrag av Tyresö kommun. Som vettigt nog så här långt säger nej. De ska fortsätta med det tycker jag.
Ingen vinner på att köra idrottsföreningar i botten, kanske till och med i konkurs, så övriga medborgare får betala kalaset. Bara för att en överegotrippad människa vill köpa sig framgång.
Okey, lite roligare då. Djurgården Hockey. Också en klubb med ekonomiska problem, men som ändå lyckas hålla näsan över ytan. Nu tog de en kvalplats till SHL och det var ohyggligt bra gjort. De började rätt svagt men blev supergäng efter tränarbytet. Jag hoppas att både AIK och DIF lyckas med bedriften att spela i SHL nästa säsong, men jag tror inte AIK klarar uppgiften att ta sig dit i kvalserien.
Om, säger om, de inte klarar uppgiften, väntar en härdsmälta för AIK. Redan nu är de snudd på konkursmässiga och ramlar de ur SHL förlorar de minst 25 miljoner rakt av i intäkter.
Om jag måste välja vilket lag som ska lira i SHL nästa år blir det Djurgården och inte AIK. Hoppas aldrig Hammarby kommer så långt, tycker de ska hålla sig på en lagom ekonomisk nivå där de är nu, några divisioner under yttersta eliten.
Såg i dagens DN Hammarby fotbolls nya matchtröjor. Är det sant? Ska de lira i de sanslöst fula tröjorna? Det är ju en skam mot hela Hammarbykulturen. Det kan bara inte vara möjligt. Med de tröjorna kommer de aldrig att ta sig tillbaka till högsta serien. Tröjor betyder mer än man kan tro nämligen.