Varför skulle jag annars t.ex hålla på och försöka ge mig på Triathlon? Varför annars ge mig på att testa en Halv ironman? Jag som varken kan simma eller springa ordentligt. Jag måste helt enkelt vara dum i hövve.
Men vissa former av utmaningar måste man bara anta innan det är för sent. Tiden rinner liksom iväg. Fort. Alldeles för fort.
Men vissa former av utmaningar måste man bara anta innan det är för sent. Tiden rinner liksom iväg. Fort. Alldeles för fort.
Igår säsongspremiär för mig att köra träning inför tävling, dvs Try Tri vid Sjöhistoriska museet i Stockholm.
Det gäller att ge allt på träning. Ner i bocken och kööööör.
Måste lära mig le mer när en fotograf står vid kanten.
Herrejösses vad många människor som gillar sånt här. Inte lika många i min åldersklass, såg ingen faktiskt, men jag kan ha missat någon i vimlet.
Jag valde att lyssna och lära lite mer om ow-simning
Först genomgång av olika delar av en tritävling med massar av tips- o trixinformation.
Även 2015 års Rynkeby Stockholm-sponsorer fick sig
lite exponering eftersom 2016 års tröja låg i tvätten
Sen började själva träningstävlingen. Med simning såklart.
Trångt i starten.
Mr Ego taktisk placerad längst bort i slutet av bryggan.
Körde efter ett tips, tio armtag bröstsim, 10 crawltag, 10 bröstsim, 10 crawl osv osv. Gick väl sådär, men jag tog mig framåt. Men inte fort.
Mr Ego i orange mössa.
Jag ser nog mer ut som ett drunkningstillbud än som simmare.
Jag ser nog mer ut som ett drunkningstillbud än som simmare.
Jag tog mig framåt, men inte fort. Vi strandkänningen hade jag bara några enstaka själar strax bakom.
Man känner sig som ett fyllo vid uppstigningen från vattnet.
Världen liksom snurrar och balansen är vinglig.
Sen blev det småjogg upp till växlingsområdet där cykeln väntade och det var dags för min paradgren.
Kan man kanske inte tro, men just här låg jag och pumpade i 40+
För långt efter den stora massan efter simdelen, men några andra cyklade jag rejält förbi. Fort.
Cykeldojor av, löpardojor på. Inte lätt med genomblöta fossingar
Sen var det dags för sista grenen, löpning lite drygt 2 km. Trots att jag sprang i för mig rekordfart, blev jag såklart omsprungen av de som jag hade cyklat förbi.
Snygg tävlingsuniform i alla fall.
Genomgående svart. Genomtänkt,
för tänk om det stog en fotograf där.
Kompressionstrumpor var en höjdare.
Under löpdelen tänkte jag hela tiden på den teknik som jag lärde mig av vår instruktör under Mallorcalägret i våras, Mattias, men av bilden att döma lyckades jag inte helt. Sådär ska armarna inte pendla.
Sist i mål i hela träningstävlingen, orförandekandidaten Mr Ego. Ändå både glad och nöjd över insatsen. En trolig förstaplacering i seniorklassen kan ju ändå inte betraktas som dåligt, eller hur? Och skulle det funnits nån mer i den klassen så blev det i alla fall ett silver eller i sämsta fall et brons. Fan i mig lika härligt det också.
Här lite info över min insats för dig som är kalenderbitare:
En mycket viktig information är att jag simmade snabbare i verkligheten, slog av klockan först när jag satt uppe i växlingsområdet och svitschade om till cykling, glömde att trycka av när jag klev ur vattnet.
Här lite info över min insats för dig som är kalenderbitare:
En mycket viktig information är att jag simmade snabbare i verkligheten, slog av klockan först när jag satt uppe i växlingsområdet och svitschade om till cykling, glömde att trycka av när jag klev ur vattnet.
Bevismaterial A. Borde slagit av klockan vid strandkanten.
Sammantaget ett superkul arrangemang och jag kommer helt klart att köra även nästa tisdag som är den sista innan den riktigt tävlingen Stockholm Triathlon den 3:e juli.
Har jag sagt att jag är anmäld dit? Jo, tänkte köra supersprinten även i år. Har ju en tid från förra året som jag bara måste spöa.
Fotograf: Svärsonen Jonas Demnert