Mycket annorlunda

Vad ser du på den här bilden? Det finns faktiskt massor att se. Egentligen.

Är du sugen på en annorlunda upplevelse? T.ex hur det är att leva utan att se? Här har du chansen att lära dig något. Bara att boka så får du vara med om något riktigt omtumlande.

Melodifestivalsammanfattning

Du undrar kanske vart min interna omröstning tog vägen Alltså den alternativa tävlingen där jag helt enkelt röstade fram den vackraste/snyggaste artisten.

Tyvärr blev den tävlingen nedlagd i förtid. Det blev våldsamma protester från kvinnorörelsen i min närhet som ansåg min tävling sexistisk och ojämnlik. Detta trots att jag nästan röstade fram några killar till finalen. Otack är världens lön och i protest ringde jag inte in en enda röst i programmet.

Men strunt samma i kvinnorörelsen, vackraste/snyggaste artisten var i alla fall Jessica Andersson, sen får kvinnorörelsen säga vad f… de vill. Så är det med den saken.

Okey, så till den officiella tävlingen. Rätt låt vann. Den är bra, även om den inte kommer att slå i den stora finalen i Oslo. Den typen av låt med den typen av artist går det 13 på dussinet av, men låten är ändå lyssningsbar.

Kanske Manboy hade slagit bättre i Oslo, i den tävlingen betyder ju själva scenshowen minst lika mycket som låten i sig. Med den åsikten i ryggen så föll alltså även Fakirens låt. Chanslös internationellt.

Men absolut bäst, utan tvekan, var gruppen Casablancas rockversion av förra årets vinnarlåt. Detta trots att basisten häromåret var en av AIK:s bästa fotbollslirare. Tyvärr ingick deras framträdande inte i tävlingen utan bara som pausföreställning.

Då är året ”Mello” avklarad och jag ser redan fram emot nästa års tävling. Kanske återkommer även min alternativa tävling, men då med lite reviderade regler.

Orättvis hälsena

Fotbollstjärnan David Beckham har fått hälsenan avsliten. Stackars kille. I dagens tidning stod att läsa att Davids skada troligen gör att han inte kan lira VM i sommar. Troligen, stod det. Det är ungefär 2-3 månader dit och de säger troligen.
Min sena gick av för 1,5 år sedan och den är ännu inte helt okey. Troligen har en muskel växt fel. Men jag är ju bara en vanlig människa.

Å andra sidan kommer nu David att få behandling av världens främsta hälseneexperter. Han kommer att få behandling av minst ett tjog rehabiliteringsexperter och minst lika många sjukgymnaster varav han kommer att inleda intima förhållanden med minst fem av dem. Troligen de kvinnliga.

Men som sagt, David är en viktig person, en "ubermensch", som tjänar en smula mer än jag, som i bästa fall kvalar in som genomsnittsmänniska. Och vi är ju minsann inte lika mycket värda som en duktig fotbollsspelare.

Om jag är avundsjuk? Inte då. Önskar ingen, fattig eller rik, en avsliten hälsena. It hurts, kan man säga.

Beröm luktar

Beröm luktar inte illa. Det luktar fantastiskt härligt. Som lingonsylt, ekologisk som vanliga bonnlingon.

Här ett litet diskret mail som nådde oss för en stund sedan:

Nu är vi tillbaka efter dagens bussrundtur, lite före schemat.
Jag ville bara skicka ett stort tack och säga att vi är hemskt nöjda med chauffören som var väldigt trevlig och allt flöt på otroligt bra på alla stopp. Jättebra!

Miljötänk har ett pris

Idag var hustrun och jag under lunchen hos vår lokala ICA-handlare för att handla. Vi skulle bl.a ha en liten burk lingonsylt. Det blev svårare än jag tänkt.

Å ena sidan stod där en burk ”vanlig” lingonsylt och alldeles bredvid stod en nästan likadan men med texten ”ekologisk lingonsylt”. Den var 7,30 kr dyrare än den gamla vanliga.

Hm, hur skulle vi göra nu? Hur odlas ”ekologisk” lingonsylt jämfört med vanliga lingon. Växer inte båda typerna av lingon i skogen och måste plockas på ett eller annat sätt? Kanske de vanliga med maskin och de ekologiska för hand av typ utländska gästarbetare?

Näe, här kände jag kommersialismens baksida. Jag kände att här vill någon profitera 7 spänn på mig och lura mig att köpa i princip samma vara fast mycket dyrare. Jag litade inte på tillverkarens löfte om giftfri besprutning, korta transporter och allt annat. Det blev den billigare sylten.

Men helt säker är jag inte att beslutet var korrekt, så därför lovar jag att kompensera detta genom att inte tomgångsköra min bil mer än 60 sekunder. Jag tänker dessutom koppla ur motorvärmaren under 24 timmar. Det bör motsvara 7 kr och 30 öre om man även räknar in den högre bränslekostnaden som uppstår vid start av kall motor.

Nu känner jag mig nöjd igen.

Nya mål

Det var ju inte så himla kul att börja jobba igen. På kontoret alltså. Klart mycket roligare att köra buss till Alperna.

Men nu är det nya mål som gäller. Jag har redan tidigare avslöjat mina privata träningsmål. Nu har jag lagt till ytterligare ett delmål, projektet kallas Löp 10.

Det går ut på att jag före midsommar ska springa en mil utan att gå, promenera eller ta vilopaus under den milen. Verkar lätt som en plätt. I morse påbörjades projektet med att lubba 4,7 km i behagligt tempo. Det gick utmärkt. En hel mil blir bit av kaka, som man säger på ren svenska.

Sen blir det projekt Beach 10, där jag helt enkelt ska bli snyggare formgiven. Okey, snygg då. Det blir svårare att uppnå.

Efter det börjar det mer långsiktiga projektet Ski 11 där målet är att orka åka skidor ännu bättre än i år. Kanske t.o.m kunna hänga med i ”svärsonens” tempo i backarna. Det SKA gå. I alla fall i några backar.

Vad har du för mål i år då, för du är väl ändå ingen soffliggare? Kan jag så kan du, det är aldrig för sent att börja.

Slutsummering vecka 9

Då är man tillbaka på krigsfronten i vardagen igen. Känns väl lite sådär.

Min träning jag genomfört under året utföll mycket bra. Skidresan vi just genomfört var den 17.e i ordningen och aldrig tidigare har jag åkt skidor alla dagar under veckan. Därför att jag inte orkat. Nu gjorde jag det. Hela grejen med skidåkning blev så ofantligt mycket roligare av att vara vältränad.

Nu måste en ny målbild fram för att underlätta den kommande träningen. Den målbild jag haft framför ögonen under året har varit en alldeles särskild skidbacke nere i Krimml. En lång och seg rackare som sträcker sig ända från en bergstopp och ner till dalen och med ett rätt tufft avslut de sista 150 meterna ner mot liften.

Den backen har jag aldrig tidigare klarat i ett enda svep. Den är riktigt rejält lång så den kräver sin man eller kvinna.

Första försöket gjordes första dagen, måndagen. Krävdes två vilostopp innan jag kom ner. På tisdagen var jag kolhydratladdad, uppumpad och fylld av "jävlar-anamma" och med PT-Tompas ord klingande i skallen "- kom igen nu Göran, sista hanget, du klarar det, KOM IGEN GÖRAN."

Och vet du? Jag tog mig ner i ett enda svep utan vilopaus. Det var inte vackert på slutet, det flimrade för ögonen, låren brände som eldar, knäna darrade och kroppen gav nästan vika av mjölksyran, men jag tog mig ner. Jag besegrade min målbildsbacke.

Fy fan vad det kändes skönt. Nästan lika kul som på bröllopsnatten.

Framöver gäller två steg, först Beach 10 och sedan Ski tour 11. Men allra först gäller att rensa pappershögarna på skrivbordet.

Ännu en dag på jobbet

Summering

Efter dagens slit samlas alla för genomgång av dagens händelser.
Gipsad arm fick priset för "dagens prestation".

Måndagslunch

Position kl 22:05

By by Sweden

Strax framme i Helsingör

Out of office

Stressigt som f--n. Hinner inte skriva mer. Jag tar förra årets inlägg, samma sak gäller nämligen i stora drag även i år:

Dags för årets roligaste tjänsteresa, vår traditionella sportlovsresa till landet med de höga bergen och där man joddlar joddeladeli-joddeladela i all oändlighet.

Testar nu material för fullt. Se här bara på bastestet, jacka, pjäxor, hjälm och glasögon. Den nya hjälmen, min julklapp från barnen, den är ball.

Blev dock lite orolig när jag läste bruksanvisningen för den. Många pekpinnar som rör själva hjälmens handhavande och så några ytterst märkliga pekpinnar:”Åk aldrig under påverkan av alkohol eller droger”. Vad har det med hjälmen att göra? Påverkas hjälmens slagtålighet om man tager sig en öl till lunch, det är väl då man möjligen behöver en hjälm!?

Nu kommer just jag naturligtvis inte att göra det, men någon annan med hjälm kan ju göra det. Räknas Ipren och Alvedon som drog?”

Bär aldrig något vasst eller hårt under hjälmen”. Hm, hur tänker de där? Har det hänt att någon gjort det, och i så fall, hur fick det plats?

Här en bild från testlabbet, men du måste såklart använda din fantasi. Det kan bli jobbigt, men gör ett försök.

Tänk bort fikabord. Tänk snötäckt berg.

Tänk bort lampa. Tänk strålande sol.

Tänk bort fikabordsstol. Tänk brant backe.

Tänk bort plastgolv. Tänk pudersnö.

Tänk bort kontorsmiljö. Tänk tjänsteresa.

Förresten, vad ska du göra på ditt jobb nästa vecka?

Replik (från en blondin?)

"Bäste Göran,

Jag tycker nog att fördomarna och nedklankandet på kvinnor i din blogg borde få ett slut. Du nämner t ex inget om alla förbannade jävla gubbar i 60-årsåldern som tror de äger körbanorna. De släpper inte in bilister som vill byta fil, de håller inte avståndet och de stirrar bara tomt och dumt framför sig, till synes helt omedvetna om att det existerar något sådant som medtrafikanter.

Att även dessa får visst utrymme i din blogg tycker jag är det minsta man kan begära. Sluta snacka skit om tjejerna när ni är precis lika usla själva."

Svar: men snälla rara, färga håret brunt eller svart så är problemet löst.

Ny teori och en nästan fastslagen dito

En ny teori har nått mina öron varför busskaoset uppstod i kollektivtrafiken häromdagen. Alltså det jag skrev om igår.

Ersättningstrafiken för tunnelbanan sköts alltså av tidigare nämnda bussbolag. Det uppdraget fick de sannolikt pga fördelaktigast pris, allt annat vore konstigt, om än inte 100 %-igt bekräftat.
Nu är det så att detta bussbolag har den lilla egenheten att när andra bussbolag behöver hjälp när bussar gått sönder, eller behöver hjälp med extrabussar vi beställningstoppar, så debiterar detta bussbolag precis det belopp de själva tycker är lämpligt. Inget annat bussbolag gör så, utan man kommer alltid överens om ersättningens storlek.

Då kan man ju alltså tänka sig vad som skulle skett på debiteringsfronten om Westinbuss började ringa runt bland bussbolagen i Stockholm och vädja om hjälp. Sannolikt skulle de då få fakturor som vida överstiger deras egna debiteringar gentemot MTR. Då är det ju så mycket enklare att i media ljuga lite och säga att man dammsugit bussmarknaden för att hitta lediga bussar. Vilket de alltså inte gjort.

Om den övriga teorin är sann eller falsk vet jag såklart inte, men en intressant teori är det i alla fall.

Så den nästan fastslagna teorin. Du vet det där jag brukar skriva om 30-åriga blondiner som kör SUVAR. Jag har ju tidigare påstått att dessa blondiner har begränsad kompetens att köra dessa fordon.

I morse på väg till gymmet parkerade hustrun o jag som vanligt bilen på den avsedda bilparkeringen ungefär 100 meters gångväg från entrén till gymmet.

När vi påbörjat vår vandring dundrar (ok, en liten överdrift) en stor SUV förbi mig på ungefär 1 dm avstånd (ingen överdrift), och parkerar sedan på en handikappsmarkerad bilplats precis utanför entrén.

Ur bilen stiger en pigg och fräsch 30-årig blondin i träningskläder och går in i gymmet och påbörjar ett rejält 30 minuterspass på löpbandet. Handikappad? Knappast, inte ens ett parkeringstillstånd fanns i bilen, jag kollade.

Fast jag tror ändå hon hade ett visst handikapp. Det sitter nog under de blonda hårstråna och i huvudsak i tomutrymmet hon torde ha mellan öronen.

Mittåt, fel info

Hm, häromdagen skrev jag om SL:s oförmåga att lösa bussbristproblemet. Nu visar det sig att det var MTR, alltså företaget som är operatör för T-banan som är skurken i dramat.

De har i sin tur avtalat med ett bussbolag som ska sköta ersättningstrafiken vid T-banestörningar. Här kommer utdrag från en artikel i branschtidningen Res och Trafikforum:

…. För sådana här tillfällen har MTR ett avtal med Westin Buss om ersättningstrafik vid trafikstörningar. Men bussbolaget hade ingen möjlighet att transportera flera hundra tusen resenärer varför endast viss trafik kunde ersättas med bussar. "– Vi har alla bussar som finns ute i trafiken och dessutom har SL kallat in bussar från den ordinarie trafiken för att så gott som möjligt klara T-baneresenärerna", säger Kenneth Johansson, vd för Westin Buss.
------–
"Men vi kämpar på, vi lägger ner alla resurser som någonsin finns och det gör samtliga som är delaktiga i Stockholms kollektivtrafik. Vi gör precis allt som är möjligt att göra", säger Kenneth Johansson.

Detta är således inte sant, eftersom varken vi och många andra bussbolag aldrig ens fick frågan om vi kunde hjälpa till.

Föraning

Idag på lunchen kilade jag in i en stor butik, Expert, för att vara riktigt nog. Butiken ligger i Häggvik, vad nu den infon har att göra med min berättelse.

Hursomhelt så var det en stor ingång, massor av snö och, här kommer det, musik strömmade ut över nejden från butiken.

Vips så kändes det som att gå in i en lunchrestaurang på 2000 meters höjd i de Österrikiska alperna. Och kan du tänka dig, det är ju dit jag ska på tjänsteresa på lördag.

Nu känner jag mig förberedd och laddad inför nästa veckas lunchintag på hög höjd och i härlig oförstörd luft.

Människor är trots allt ganska enkla

Märkligt. Så fort det blir lite kaosartat i tillvaron krackelerar alla vanliga ord som hänsyn, tålmodighet och förståelse. Människor går helt enkelt tillbaka till grottstadiet när det strular lite.

Se bara på kollektivtrafiken i Stockholm. Folk slåss rent fysiskt för att kunna komma ombord på bussar. Folk tränger sig som aldrig förr i alla sorters köer. Och vi som är ett köfolk. Tjenare.

I biltrafiken har jag aldrig sett så många köra i bussfilerna som i dessa dagar. Aldrig tidigare har jag sett så många rödljuskörningar inne i stan.

Må våren snart ankomma så det blir lite ordning på folk igen.

Varför ljuger SL?

I går och i dag på radion säger SL att de har dammsugit hela Mälardalen efter bussar som kan hjälpa till i lokaltrafiken. De ljuger sina kunder och resenärer rakt upp i ansiktet.

T.ex. i går hade vi kunnat hjälpa till med fyra bussar, och tillsammans med alla övriga bussbeställningsbolag i Stockholm och dess närhet hade vi kunnat ställa upp med säkert 100 bussar. Om SL bara hade frågat.

Men de har inte frågat vare sig oss eller något annat bussbolag. Då ska man även tänka på att i Stockholm finns några av Sveriges största bussbeställningsbolag. Idag är jag oerhört storsint, jag tänker inte på oss, för vi är långt ifrån störst.

De här företagen har en oerhörd kompetens att lösa den här typen av problem, brist på bussar. Under sommarmånaderna jobbar de med de här problemen i stort sett varje dag. Och de löser det oftast.

Att inte vända sig till några av dem är inget mindre än tjänstefel av tjänstemännen på SL. Samma sak gäller egentligen även för SJ, även om de är en smula bättre att hitta lösningar.

Visserligen får SL sannolikt betala lite mer till de här beställningsdrakarna än t. ex till oss, men what the h…, det är ju småsmulor i det här sammanhanget.

Jag säger inte att turistbussbranschen är lösningen på nuvarande problem, men vi hade garanterat kunna hjälpa Stockholms kollektivresenärer ganska rejält. Om SL bara hade visat viljan att göra allt för sina kunder/resenärer.

Redovisning igen

Lördagens schlageromröstning är som följer. Du vet reglerna va? Jag röstar inte på melodier, jag röstar på den snyggaste artisten.

Hittills har bara kvinnliga deltagare fått röster av mig, och banne mig så blev det så även denna vecka.

Den här veckan var svår, mest "fjortisar" deltog. Därvidlag måste även mina omröstningsregler kompletteras. För att få min röst måste man ha både ett scysst utseende tillika en ball attityd.

Direkt till min slutfinal gick därför denna gång hårdrocksbrudarna. Nu var ju dom så många så ingen fick en andra chans. Tuff luck.

Nu blev det så att jag såg bara reprisen av tävlingen och min omröstning skedde så att säga inte lajv, men jag tror ändå jag röstade tämligen rättvist.

KulturRallyt hade en övning på lördagskvällen. Vi har på Hamburger Börs, käkade dyrt, personligen drack jag Ramlösa genomgående under hela kvällen. Höjdpunkten var en föreställning av och med Maria Möller. En tokbra artist som absolut förtjänar mer TV-tid än vad hon har hittills.

Så har jag varit hemma hos mamma igen. Den här gången hann jag fota semlorna och det andra brödet som bjöds till kaffet. Rätt många bullar, eller hur? Man kan tro att halva släkten var inbjudna, men brödet var bara avsett för mig, min hustru samt min syster. Mamsen själv äter aldrig mer än en (1) bulle.

Min mamma är sån, ska det vara kaffebröd så ska det räcka till ett helt kompani. Observera även i bildens överkant sådär 10-talet ytterligare sockerkaksbitar.

Men icke desto mindre vann jag sedan kvällens tennismatch. Första segern på flera månader faktiskt. Det var egentligen det jag ville berätta om i det här inlägget.

Dålig form

Min bloggform är i en svacka. Precis som tennisen. Igen. Men nu ska jag berätta några saker som nog egentligen mest intresserar mina närmaste. Om ens dom. Men det är okey om även du läser vidare.

Idag har jag tränat med PT-Tompa så inihelvete hårt som jag aldrig gjort tidigare. Det jag skrev häromsistens om den jobbigaste träningen i vuxen ålder, motsvarade bara dagens uppvärmning.
Idag var det en riktig genomkörare inför sportlovsresan till Österrike om några dagar. Attans så jobbig han var Tompa. Jag var faktiskt nära att tuppa av under en övning, så hårt slet jag idag.

Nästa vecka har jag fått order att träna väldigt lugnt, då ska formtoppen infinna sig precis lagom till första racet i backen i Krimml.

Men nu har jag belöningen, jag känner mig så förbaskat nöjd med mig själv och vad jag genomfört de senaste 11 månader med all träning. Känns skitbra, du borde prova du också.

Okey, så lite om OS. Skandal-OS, börjar media nu skriva. Jösses vilka amatörmissar arrangörerna gör. Folk slår ju nästan ihjäl sig, en gjorde ju faktiskt det, pga arrangörens direkta inkompetens.

Men framförallt, ingen ger sig ostraffat på vår Anja. Nu blir Kanada av med hockeyguldet som de redan räknat hem. Nobody puts swedes in a corner.

Okey folks, this is all for today!

Uppsnofsad och röstredovisning

Känner mig lite uppsnofsad idag med ny frisyr. Lite punk och lite rebell på en gång. Eller en påminnelse om att stora vågor och härliga skärgårdsvikar i sommarskrud är nära förestående.

Så röstredovisning av Melodifestivalen i lördags. Förra omgången övergick jag till en alternativ omröstning dvs jag röstade fram den snyggaste artisten. Då vann Jessica Andersson.

I lördags gick Hanna Lindblad direkt till final och Pauline får en andra chans faktiskt. Nu är ju inte killar min målgrupp, så de har oerhört svårt att få röster från mig.

Men jag vill ju gärna rösta med öppet sinne så jag kan väl avslöja att det var oerhört nära att både Andreas Johnsson och Erik Saade gick till andra chansen.

Spänningen stiger inför nästa deltävling.

Alla hjärtans dag

Stor dag. Då firade vi hos morsan som bjöd på hemgjorda semlor.
Snuskigt goda. Hann inte fota dem innan jag åt upp dem.

Ledighetsansökan

Fick en ansökan idag från min medarbetare tillika underlydande (på arbetet), nämligen min dotter.

På något sätt for mina tankar omedelbart iväg till rubriken på mitt föregående inlägg här på bloggen.

Farligt avfall

Konstigt tycker jag. I år har både vi och andra länder i Europa mer snö än någonsin. Då bromsade plötsligt debatten om den globala uppvärmningen en smula.

Men en sann miljökämpe ger inte upp så lätt. Nu är snön istället att betrakta som rena kärnkraftsavfallet. Nu får vi via media reda på att det finns ingenstans att göra av snömassorna. Man kan inte köra ut det på åkrar och ängar för då förstör det förorenade smältvattnet jorden.
Man kan inte tippa det i sjöar, hav eller vattendrag för då förstör snön bottensedimenten och sjöfloran.

Så hur vi än vänder oss så har vi miljöproblem. Vilken tur att bilindustrin kämpar med näbbar och klor för att lansera den enda miljövänligare bilen än den andra.

Nu väntar vi bara med spänning på när de stora busstillverkarna lyckas göra våra bussars dieselmotorer betydligt snålare än vad de är idag. Om personbilstillverkarna lyckas få ner förbrukningen rejält borde väl även de som gör stora motorer lyckas. Kan man tycka.

Live from TV-soffan

I år kör jag med alternativröstning. Jag röstar på den snyggaste
artisten. Min röst går till..... tada.. JESSICA ANDERSSON.

Reflektioner och vindkantring

Det blåser nya vindar. Förr hette det när man drev företag att man var grosshandlare, åkare eller rent av direktör.

Sen blev benämningen företagare och sedan småföretagare. Så kallades vi i många år men nu är det slut med det. Nu kallas de/vi som driver företag för entreprenörer. Men bara ibland.

Entreprenör är man visst bara under en viss tid, under själva uppbyggandet av företaget, sedan blir man väl bara en vanlig småföretagare igen. Jag vet inte riktigt, det är lite knepigt att hänga med i alla facktermer som finns i alla företagstidningar som översvämmar brevlådan. Men Göran Demnert, entreprenör, visst låter det ändå lite coolt, eller hur?!

Skit samma vad det kallas, man sliter häcken av sig oavsett.

En sak till som jag inte fattar. Enligt media kommer vi som bor i hus att få värsta chocken när elräkningen för januari kommer, för då är elpriset fördubblat och vi beräknas få tusentals kronor dyrare elräkning. Min räkning var på nästan 3 tusen kronor LÄGRE än den för december! Hur gick det till? Märkligt.

Så vill jag bara poängtera att mailet från Anna Grönlund, som jag citerade i mitt förra inlägg, hade Annas välsignelse att publiceras. Jag hade nämligen, i god journalistisk anda, i motsats till kvällspressens pajaser, frågat Anna om det var okey. Och det var det.

Till sist tänder jag ett ljus för seglarvännen Christer Broddheimer som lämnat oss och seglat vidare till en annan värld. En otroligt sympatisk, humoristisk och vänlig person. Han var oerhört generös att dela med sig av både sin tid och kunskap. Inget problem var för litet eller för stort att lösa. Men det sista problemet, cancern, rådde han inte på.

Segla i frid, Christer, det är min förhoppning att du nu får en skön och behaglig slör istället för att kryssa i motvind som du fick göra det sista året.

Prominenta gäster gav beröm

Oups, plötsligt visade det sig att vi fick ett helt gäng med viktiga människor ombord på ett av våra uppdrag. Inte vilka människor som helst, utan riktiga tungviktare i vår bransch.

Ännu roligare blev det ju när jag fick följande mail från bussbranschens Förbundsdirektör Anna Grönlund:

"Resan gick fantastiskt, alla resenärer konstaterade att ”bussen är ju för sjutton bättre än tåget”.

Värdar för konferensen, Besöksnäringens Ledarforum, var organisationerna Svensk Turism och SHR, med företrädare som SHRs VD Mats Hulth, tillika styrelseledamot i Banverket samt Ulf Adelsson, ordförande i SHR och ordförande i SJ :-).

Mötet var en årlig samling för beslutsfattare inom turistnäring – transporter, hotell, restauranger, destinationer, turistbyråer, campingvärdar, skidanläggningar, regeringen, statliga verk m m.

Dina förare från StockholmsBuss körde fantastiskt bra, det var ett rent nöje att resa med er trots det usla vädret.

Och vi från bussnäringen fick under konferensen positiva besked kring kommande proposition kring En ny kollektivtrafiklag av regeringen och vittnesmål från flera deltagare om bussens betydelse för att turistmål över hela landet ska kunna nås av fler än bilister."

Mmm, joru, såattsäga, äschdå, vi gör ju bara så gott vi kan. Särskilt stolt är jag över det näst sista stycket i Annas mail.

Fel image och lite om illojalitet

Det finns de som tror att jag bara lallar runt, lirar taskig tennis, lyssnar på rock´n´roll och försöker få en kropp som Arnold S.

Fel, fel, fel.

Igår var jag t.ex synnerligen seriös och besökte en mycket värdefull och mångårig kund. Ja, inte så att själva kunden var lastgammal utan vi har samarbetat en hel del år.

På mötet fick jag bl.a reda på att det i denna stad finns ett bussbolag som har affärsidén att försöka ta över kunder som de kör som inlejda av andra bussbolag. Bla ville de att just denna vår kund, som jag alltså besökte, skulle boka bussar direkt av dem i stället för hos oss.

Har svårt att tro att något företag, oavsett bransch, vill att en samarbetspartner ska hugga en i ryggen och göra allt för att värva dess kunder. Eller har jag fel? Är det jag som är gammalmodig? Lojalitet mot en uppdragsgivare, upphörde det vid sekelskiftet?

Nåväl, om du vill veta vilket bussbolag det gäller så ska jag gärna berätta det om du hör av dig till mig.

Aj, aj, aj

Har varit hos doktorn och gjort en servicekontroll av mig själv. Han kollade synen, lungorna och tömde mig på massor av blod för att kolla allehanda ting.

Det omedelbara resultatet var att jag hade för högt blodtryck och nu ska jag genomgå en s.k. dygnsmätning. En mockagrunk som man spänner fast runt armen och har på sig under ett helt dygn och som med jämna och ojämna mellanrum mäter mitt blodtryck och som registreras i en dosa som man också har spänt fast på sig. Sen får vi se mer exakt hur det är med den saken. Blodtrycket alltså.

Men annars mår jag utmärkt. Ja, förutom tennisen då förstås, det eviga problemet. Men det är ju så j..a kul att lira tennis så det går inte att låta bli att fundera. Nu har min serve kommit tillbaka, men vad hjälper det när plötsligt det övriga spelet inte funkar. Det är liksom inte okey att slå så bollarna hamnar några decimeter utanför linjerna. Inte alls okey.

Aldrig får man vara riktigt glad. Är det inte taskig tennisform så är det för högt blodtryck.