Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


måndag, juli 30, 2007

Branschtidningar. För vem?

Läste en mycket intressant och djuplodande artikel om olagliga ryska bussar som kör omkring i Stockholm och spyr olagliga avgaser. Vi har ju ändå en miljözonslag i vissa städer, bla Stockholm så artikeln var mycket intressant.

Tre hela sidor garnerat med flera bilder i färg. Till och med en av våra bussar kunde ses på Slottsbacken där ett foto var taget.

På det hela taget en mycket intressant artikel. Problemet för mig just nu är att jag läste den i en lastbilstidning. Däremot kan jag inte påminna mig om att jag läst något motsvarande lika insiktsfullt i ämnet i någon av våra två branschtidningar.

Så herrar Ulo ”Uppnäsa” Maasing på Res o Trafik och Bjarne ”Rebellen” Wilmarsgård på Tidningen Bussbranschen. Varför kan jag inte läsa sådant i våra egna branschtidningar?

Varför skriver ingen av er insiktsfulla artiklar och intervjuer med var och en som sitter i BR:s styrelse? Varför skriver ni inte en enda artikel om de olika delföreningarna runt om i landet? Varför skriver ingen av er skjutjärnsartiklar om de som sitter i dessa styrelser? Varför ställer ni inga svåra frågor till dem?

Det är ju ni inom ”bussmedia” som ska vara något slags språkrör och informationscenter för oss bussbolag = läsare/prenumeranter. Skriv då för oss.

Ge oss lite djupare branschinformation istället för tramsiga hemma-hos-reportage om hur Ivar ärvde sin farfars fars häst som sedan byttes ut mot en vagn som sedan byttes mot en vagn med motor och som sedan ….och se så fint Ivars företag har utvecklats sen dess. Idag har de hela tre fina turistbussar på gårdsplanen.

Insiktsfulla artiklar beställes härmed. F´låt, jag menar fler insiktsfulla artiklar.

söndag, juli 29, 2007

På semestern händer det grejer

Några första jobbiga, men kul semesterdagar på Kolmården, följdes upp av segelbåt på rymmen. Dagen efter det sa det pang i magen och akut doktorsbesök krävdes. Nåväl, ingen fara på taket, en dubbel dos penicillin under 10 dagar gör mig som ny igen.

Verkar vara en hästkur för enligt läkemedelsbeskrivningen tar den kål på både lunginflammationer, klamydiainfektioner i könsorgan (!), boreliainfektioner efter fästingbett samt även svårartade bihåleinflammationer. Står ingenting om inflammerade tarmfickor, vilket var diagnosen på mitt tillstånd. Får väl lita på att läkaren vet vad han gör och att han gett mig rätt medicin.

Dagen efter det, dvs igår lördag, kom den beställda bojstenen flera dagar tidigare än beräknat. Stor stress att ställa iordning och markera var den ska pluppas i.

När jag såg bojstenen undrade jag om leverantören läst min blogg och min niopunkterslista. Där står att jag ska skaffa värstingsegelbåt innan jag far vidare. Den här klumpen till bojsten som jag nu köpt väger ca 1 ton, och räcker säkert till en 50-fotare. Minst. Fast det var inte meningen att den skulle vara fullt så stor. Men ödet har tydligen en överraskning i framtiden....

Tänkte muntra upp med en bild, och tänkte att en bild på bojstenen är roligare än på min inflammerade tarmficka.

torsdag, juli 26, 2007

Fråga av allmänintresse?

Japp, nu har jag loggat ut. Från kontoret alltså. Men livet tar ju inte slut för det. Kanske till och med tvärtom. Jo just det, så är det.

Början av veckan ägnades åt barn och barnbarn. Två heldagar på Kolmården. Herreminjävlar så många barn det har avlats fram de senaste åren. Det kryllade av ungar, morsor och farsor runt hela Kolis. Kände mig nästan som en fossil. Endast några enstaka far- och morföräldrar kunde ses i myllret.

Vid tisdagsmorgonens frukost när vi satt och avnjöt måltiden och pratade om ditten och datten så höjde Albin, 3 år just idag, sin röst och sa ”- farfar, hur stor snopp har du?”

Vad i all världen svarar man en treåring på det? Medium, Large eller XL? Lyckligtvis ville han inte ens höra svaret för han fortsatte med något annat mer rumsrent ämne. Det kan ju lätt bli lite udda samtalsämnen med en treåring i högform.

Men det var kul på Kolmården. Men dyrt som attan. Och uselt skötta matserveringar.

Idag har min segelbåt slitit sig. Fästet nere i själva bojstenen gick uppenbarligen av. Ska inte kunna hända, har inte hänt sen Hedenhös men just idag och just min boj drabbades. Båten räddades i sista stund av en rådig familj som såg den drivande båten och strax innan några elaka klippor bordade dem den och bogserade hem den till sig.

Lyckligtvis bor de tvärs över viken, i och för sig en ganska stor vik, så jag kunde från min stuga genom kikaren se en båt märkligt lik min egen. Det var så jag fick tag i den.

Nu ligger den fast förankrad vid en brygga på en ö inte långt härifrån i väntan på att en ny bojsten ska levereras i nästa vecka.

Det händer mycket på semestern.

torsdag, juli 19, 2007

Gästskrivare

I mitt åttapunkterprogram, som sedemera utökades till ett niopunktersprogram, står klart och tydligt att jag inte ska stjäla andras ideér och texter. Så därför kallar jag detta inlägg Gästskrivare. Det låter bättre.

Denna spökskrivare är en nära familjemedlem som har en egen blogg, och som dessutom har mycket stor insikt i vår resebyrå SällskapsResor. Hennes målgrupp för sin blogg kan skilja sig en aning jämfört med min egen målgrupp, därav att språket är av annan art än när jag själv skriver.

I vårt register finns två riktigt tuffa russin. Förmodligen finns det fler än så, men just dessa har utmärkt sig genom att trots sin ålder (runt 90 pigga år) och sitt fysiska tillstånd (lunginflammationer och brutna ben) åka på de längsta och dyraste resorna vi har.

Frågan är nu - Är det ballt eller sorgligt?

Man kan tänka sig två scenarios:

1) Ballt
De är gamla, vet att de står med ena foten i graven. Stålarna finns på kontot och de inser att nu är sista chansen att slira runt med rullatorn och klämma ut det sista ur livet.

Följdaktligen åker de på alla de tuffaste resorna vi kan erbjuda. Smakar det så kostar det.

Sonen försöker förgäves hindra dem från att resa, men de inser att han bara är ute efter att hindra dem från att spendera pengarna han hoppas ärva.

2) Sorgligt
De är dementa, förvirrade och helt oförmögna att avgöra vilket tillstånd de faktiskt befinner sig i.

Sonen försöker förgäves hindra dem från att resa men de vägrar inse fakta. Istället åker de med på resor som de högst osannolikt får ut något positivt av.

Jag hoppas det första alternativet stämmer.

Fasen så enkelt det är att lösa skrivkramp, man bjuder bara in en gästskrivare. För stöld är det då rakt inte frågan om. Dessutom tänker hon låna min Merca idag.

tisdag, juli 17, 2007

Läsarreaktion

Från en mycket uppmärksam, välunderrättad och kunnig bloggläsare i England får jag veta att vissa svenska landsting förbjudit bärande av den s.k. Foppatoffeln.

Nu kan jag ju inte tro att det är resultatet av min blygsamma blogg och mitt förslag om att förbjuda bärandet av nämnda toffel, men man vet ju aldrig. Ibland är landstinget snabbare än Fantomen.

Självklart var jag tvungen att kolla några källor som London angav och visst, en viss skepsis råder från landstingshåll angående Foppas toffel. De säger att i skodonet finns ämnen som stoppar viss medicinsk utrustning.

Men jag undrar nu blott bara om de inte blandar ihop vissa saker med sporttidningsartiklar. Där har vi kunnat läsa att hockeyliraren Foppa har väldeliga problem med sina fötter och skridskor, men att för den skull, av hälsoskäl för andra medmänniskor, bojkotta hans plasttofflor är väl ändå att ta i.

Jag tror de menade att det är olämpligt att på sjukhus gå omkring i Foppas skridskor, de kan ju i vissa olyckliga situationer skapa stor oreda, det är ju helt klart, och så har media misstolkat detta utspel och trott att det var toffeln det gällde.

Så måste det ligga till. Foppas toffel är ofarlig, men bör varken köpas eller bäras. Det är så det ligger till.

måndag, juli 16, 2007

The Land Of Jantelagen

Läste idag en artikel om IKEA:s framfart inom möbelindustrin. De expanderar så oerhört att ”vanliga” möbelaffärer måste slå igen.

Min tolkning av artikeln är att den var en aning missunnsam, lite sådär att nu jä… har IKEA gått för långt. Nu hamnar en del på bar backe pga att IKEA har blivit för stort och dominerande på marknaden.

Men hallå, ett företags livsnerv är ju att växa, men uppenbarligen inte för mycket. För då träder Jantelagen ikraft och förvandlar den hyggliga och genomvanliga Ingvar till Stora Stygga Vargen.

T.o.m stora MIO måste enligt artikeln skära ner. Jag som personligen verkligen stöttat MIO genom att köpa en svindyr soffa, en mindre svindyr skinnfåtölj och en rent av billig skinnpuffpall. För att inte nämna det nästan gratis tidningsstället.

Å andra sidan kan jag förstå att de har det svårt, för det möbeltempel som jag och hustrun bevistade var så himla tråkig, att jag var tvungen att konsumera för att inte hamna i koma.

Nä, nu hejar jag ännu mer på IKEA, kör över gnällspikarna bara.

lördag, juli 14, 2007

Crocs

Den nya flugan i Sverige heter Crocs. Eller Foppatoffeln. Inget flygfä alltså, utan en plasttoffel. Eller en plastträsko. Så jä--- fula att svenska ord från Akademiens ordlista inte räcker.

De sitter nu på var mans fot i de mest hiskeliga färger. Och för varje skopar som köps så tjänar multimiljonären Foppa Forsberg ännu mer. Stålar föder stålar, så är det bara.

Skorna är så framgångsrika att det nu finns ett otal piratkopior till halva priset, för originalet kostar nästan en femhundring. Fattar inte att folk köper dem. Alla verkar ändå köpa dem och dessutom ha dem som ”vardagsskor”. Hu så hemskt. Osmakligt och stillöst. Rent av usch. Svenska Skorådet borde gå ut med Crocsförbud alla vardagar mellan kl 08 - 18.

Jag har två par, ett par svarta pirater och ett par blå original. Men allt du läser på den här bloggen är hemligt så berätta inte för någon.

onsdag, juli 11, 2007

WHAT...?

Va, ska jag börja redan kl 7 på mornarna? Det var det minsann ingen som sa nåt om.


tisdag, juli 10, 2007

Njo nejm

Vet inte om du läste mitt inlägg om alla underliga namn jag fått från våra utländska kunder. Som du vet kan man inte skriva ö på ett utländskt tangentbord och bara det ställer till trassel.

Nu har jag fått mail från en oerhört kreativ kund. Hon skriver till Mr Go: ran, alltså med ett liggande ö. Visst är det kreativt utöver det vanliga?!

måndag, juli 09, 2007

Äntligen måndag. Igen.

Åter från seglingshelgen. Kul segling. Första natten i naturhamn. Läckert. På kvällen hade kompis Norrmannen och jag myskväll i sittbrunnen. Whisky och vin i fotogenlampans sken. Grabbsnack om de tre B:na, Bilar, Brudar och Båtar. Till kojs en stund efter midnatt.

Lördagens vindar bar oss till exotiska Oxelösunds gästhamn.

Vis-ade sig att visfestival pågick. (den meningen rubriceras som humor). 295 kr i inträde. Jag repeterar, 295 kr i inträde. Även det kan rubriceras som humor. Vi, och rätt många till, gick därifrån. Då kom regnet som straff för vår osolidariska inställnings till musiklivet.

Fredagskvällens sittbrunnsmys krävde sin tribut redan på lördagkvällen. Till kojs redan vid 2130-tiden. Vi konstaterade bittert att åren har gått för fort.

Söndag regn, regn och åter regn.

Trots ihållande regn en härlig segling och nu är jag åter i vardagens pappershögar. Pust, stånk och stön.

PS. Om du tycker det är trist att läsa mina dagboksanteckninar så behöver du faktiskt inte läsa dem. Det finns andra webbsidor som är roligare, t.ex BR:s. D o b b e l v e i, d o b b e l v e i, osv osv osv

fredag, juli 06, 2007

Väjningsplikt

Styrbord, babord. Akter om tvärs. Kranbalksvis om styrbord. Slör, läns och kryss. Kuling, bris. Skota hem, slacka i tampen. Gippa och slå. Bär av.

Du hajar vad det är frågan om va? Japp, nu är det dags igen. Hustrun hälsar på sina föräldrar som sommarbor på Gotland, vilket för mig innebär seglingshelg med kompis Norrmannen.

Har inget emot mina svärföräldrar, tro inte annat, men det gäller att passa på när seglingshelger i år verkar lika sällsynta som gula blåbär. Man blir nästan religiös när det väl inträffar. Jag känner en snubbe, även han i bussbranschen, som i år väljer att inte ens pluppa i sin båt pga tidsbrist. Löjligt. Toffelaktigt liksom.

Sjön sjunger, sa sjömannen som seglade solo. Somliga saker skänker strömmar som sinnligt, saktmodigt silar själens snåriga slitna slum. Som sprit, säger Surskallen.

torsdag, juli 05, 2007

Bekymrad

Jag är allvarligt bekymrad över mitt hälsotillstånd. Magen växer, ryggen värker och jag får plötsliga svettningar i nacken. Är jag med barn kanske?

Trolig orsak för hälsotillståndet är nog i genomsnitt 1 glass om dagen – delar av personalen kallar mig nu ”glassoholic” - och noll promenader, noll tennis och noll fysiska aktiviteter resp en ohälsosam miljö på kontoret.

Med den ohälsosamma miljön menar jag inte mina arbetskamrater utan att solen vräker in genom fönstren och chefen är så himla snål så han vägrar köpa en airconditionanläggning.

I övrigt orkar jag inte skriva en rad om bussbranschen. Det får du läsa någon annanstans.

tisdag, juli 03, 2007

Små stunder av lycka

Man måste ta vara på de små lyckoögonblicken. Ett sådant kan vara när man kuverterar dagens utskick av fakturor.

Man har en bunt med ospecat antal fakturor framför sig och så bara greppar men en lagom bunt av kuvert.

Lyckan infinner sig då antalet greppade kuvert visar sig vara exakt samma antal som de fakturor som ska nedstoppas i demsamma.

Som sagt, små stunder av lycka förhöjer vardagen.

måndag, juli 02, 2007

Högkonjunktur = nyanställning

För 1,5 år sedan slutade företagets friskvårdsansvarige. Hon tvingade med mig på morgonpromenad, lunchpromenad och kvällspromenad. Varje dag. Varje vecka. I regn, sol, rusk och snö. Hon blev 13 år gammal och var en extraordinär fin vovve. Jag saknar henne fortfarande.

Så gör även min kropp som har en tendens att sakta öka i omfång pga för lite daglig motion.

Men nu blir det slut med det. Vi kommer om några veckor att anställa en ny friskvårdsansvarig. Hon får börja som trainee och så får vi se om hon kan bära ansvaret att få mig i trim, dvs under 100 pannor i vikt - gärna 93 - till tennissäsongen startar i augusti.

Jag blev övertalad att provanställa denna lilla söta bruna garnboll. När man ser på bilderna så fattar du att det bara inte går att säga nej till en sådan medarbetare.

Jag lovar att det här är första och enda gången jag anställer någon pga utseendet.

lördag, juni 30, 2007

Tillägg

Efter att ha läst dagens DN måste mitt 8-punktersprogram utökas till ett 9-punktersprogram.

Tillägget får beteckningen 1 A och lyder som följer: Ha kört buss över bron mellan Rödby och Puttgarden.

För att kunna tillgodoräkna mig punkt 8 gäller punkt 1 A även returresa.

fredag, juni 29, 2007

Jävlar i min lilla låda, dags att planera!

Fredag igen. Fan vad tiden går fort när man har roligt. Kommer det här att fortsätta så är jag ju snart 92 år och död om det ska fortsätta i den här takten. Fan också. Jag har en del kvar att göra.

Men som den Jungfru jag är så vill jag ha ordning och reda (gäller ej mitt skrivbord), så jag har satt ihop ett åttapunktersprogram åt mig själv inför vad som återstår.

Innan den sista dagen måste följande ha ordnats (utan inbördes ordning, föutom den sista som absolut måste komma sist):

1. Köpa värstingsegelbåt
2. Ha seglat till Medelhavet eller till Västkusten
3. Umgås mer med mina vänner alt. skaffa fler vänner
4. Sluta kopiera andras texter och ideér
5. Sluta larva mig
6. Ha det Sista Dagen. Den här punktens siffra alltså
7. Sluta svära så jävla mycket
8. Känna mig klar för The Final Countdown.

Punkt 1 konkurrerar med utbyggnad av landet, badrums-
renovering plus allmänt slösaktigt leverne.

Punkt 2 konkurrerar med punkt 3 och med lite otur med stormar och orkaner även med punkterna 4, 5, 6 och definitivt även 8:an.

Punkt 6 får inte på något vis blandas ihop med punkt 3. Punkt 5 är en stötesten, det är inte helt lätt att vara jag, eller som en till mig närstående familjemedlem uttryckte saken: Att vara jag är ingen jävla picknick.

måndag, juni 25, 2007

Är media med i tiden?

På nervägen till Malmö på midsommarafton, vid ett tillfälle då jag tog lagstadgad rast, läste jag en småländsk tidning. Bara lukten av tidningen påminde mig för övrigt om min barndoms somrar i Östergötland och Småland. Den lukten finns inte i DN.

Det är så kul att läsa i landsortstidningar. T.ex en hyfsat stor artikel:

Bil stulen i Vaggeryd
En bil parkerad på Kommerinteihågvadgatanheter i Vaggeryd blev under onsdagseftermiddagen stulen. Inga spår finns efter förrövaren, meddelar Polisen.

Klok kommentar tycker jag, bilen är ju borta.

Och halvsides sportreportage med bilder från en fotbollsmatch i division 7 långt in i någon skog. ”Och här ser vi skyttekungen Nisse Hult i en spännande kamp om bollen”.

Kände direkt att man oftare borde lämna storstaden och tagga ner sig lite.

Lyssnar numera inte på särskilt många pratprogram i radion. Blir mest musikprogram. I bilen hem till Stockholm från Malmö lyssnade jag dock på rätt många pratprogram. Vad som slog mig var, att var i all världen hämtar de sina radiopratare? Det programmet som jag hörde på, en lokalstation, misstänkte jag att de hade grävt fram någon gammal fossil ur källararkivet.

Han skulle vid något tillfälle göra reklam för SR:s websida. Numera säger ju i prinicp alla typ: - så går du in på SR punkt se”. Alla, precis alla, vet idag att man först måste skriva www så det behöver man ju inte ens nämna. Eller hur?! Du är ju inte helt kocko eller hur? Du hänger väl med!? Eller har du inte ens en mailadress?

Den här fossilen som de uppenbarligen hittade i tiden före Jurassic Park sa mycket mycket långsamt: Dobbelvei, dobbelvei, dobbelvei ÄSS ÄRRR pounkt ÄSSÄE. Dessutom repeterade han det en gång till, en aning långsammare. D o b b e l v e i, d o b b e l v e i….

Då tryckte jag in en ZZ Top-CD, höjde volymen, gjorde några kraftfulla headbangs och ökade farten. Då ville jag bara hem till storstan.

lördag, juni 23, 2007

Bakfull ...

...har jag inte varit på åratal. Men idag påminner min status om den känslan. Detta på grund av personalbrist under midsommarhelgen. Det är lättare att hitta chaufförer under jul- och nyårshelger än midsommarhelger. Märkligt.

Igår på självaste midsommarafton körde jag som transferförare ner en buss till Malmö där två av mina midsommarjobbande boys väntade för att fortsätta ner till sydligare breddgrader. Själv satte jag mig på bumsen i min bekväma Merca - som de körde ner dagen innan - och brakade raka vägen hem igen. Stannade inte ens för att köpa glass.

Stöp som en klubbad oxe i säng runt midnatt och idag ska jag efter lunch ta ytterligare en sväng uppåt Bergslagen/Dalarna för att hämta hem ett midsommarfirande gäng. För övrigt ett kompisgäng runt ett framgångsrikt NHL-proffs. Se där vad som kan bli när man numera även sitter i en hockeystyrelse.

Bäst att köra försiktigt för denna NHL-kille gjorde sig stora sportrubriker när han spelade i Sverige. Det hände ibland att han på order åkte ut och knackade ner någon ur motståndarlaget som inte uppträdde korrekt på hockeyrinken. Förhoppningsvis har jag hunnit hem igen innan han läser det här.

Men nu måste jag skvallra lite om vår kraschade koppling som jag skrev om häromdagen. EvoBus reagerade föredömligt. Två timmar efter bloggpubliceringen kom både ett mail och ett telefonsamtal. En blogg är nutidens röksignaler.

Nu är kopplingen under utredning. Eftersom denna historia är rätt intressant och jag vet att mitt inlägg skapat en del funderingar ute hos fler bussåkare så lovar jag att rapportera händelseförloppet.

För övrigt kommer bytet inte att kosta 25 tusen utan närmare 40. Men den stora fråga är betydligt större än så. Det handlar om Man eller Maskin.

Någon, eller något måste bort. Maskinen som inte klarar mannens hantering, eller mannen som inte klarar maskinens villkor.

Känns lite konstigt att plötsligt tvingas ha personal som är näst intill stridspilotutbildade för att kunna hantera en busskoppling. Alternativet är kanske att byta koppling för 40 tusen en gång om året och det känns inte särskilt lockande.

Nåväl, smålänningarna i Vetlanda brukar vara redigt folk, de löser nog situationen på bästa sätt.

onsdag, juni 20, 2007

Falskt beröm

Häromdagen ville jag vara snäll och säga hyggliga saker om bussmärket Setra. Idag vill jag inte det. Efter blott 19 tusen mil på en två år gammal Setra rasar kopplingen. För andra gången.

Oh nej, inget onormalt med det inte. Handhavandefel, eller snarare fothavandefel, är den sannolika orsaken. I så fall vete tusan om vi törs ha kvar en modell med så klen uppbyggnad av vitala delar att den inte tål att köras i Stockholmstrafiken.

Inte nog med det. Enligt vår bussdoktor kostar detta kopplingsbyte nästan dubbelt så mycket som på t.ex en Volvo. Den här räkningen lär landa på minst 25 tusen plus en hel dags missade intäkter.

Vilken himla tur att jag vunnit 5 miljoner och kanske lite mer idag. Då kanske jag kan ”casha” en ny t.ex Volvo. Eller Scania eller egentligen vilket märke som helst, bara den håller att användas på normalt sätt.

För en buss som kostar treochenhalv mille, och hundratusentals kronor mer än för en likvärdig av annat märke, har man rätt att bli förbannad.

Märks det förresten att jag är lite irriterad?

Idag ÄNTLIGEN

Fattar inte vilken tur jag har. Bara idag har jag vunnit ungefär totalt 5 miljoner kronor och med lite tur kan det bli ännu mer. Jag har idag fått fem mail som berättar att jag vunnit miljontals kronor i något slags internetlotteri.

Kan du fatta? Äntligen är jag rik. Av alla människor drog de mitt namn. Jag är i himmelriket.

Det enda jag ska göra ikväll är att meddela mitt kontonummer så de kan sätta in pengarna. Superenkelt.

Jag visste att min turdag en dag skulle komma

söndag, juni 17, 2007

Göran Demnert i slagsmål

Tänkte jag skulle locka in dig i texten med en kvällstidningsrubrik.

Så här ligger det till. Efter två helt galna veckor gick musten ur mig. Jag slapp helgjouren och jag och hustrun for till landet, fristaden när trycket blir för stort. Eller snarare ett av dem. Även segelbåten är en fristad jag stundtals rymmer till. Men så här långt har den berömda högkonjunkturen även slagit till mot bussbranschen och då får Ataleia ligga där vid bojen och guppa alldeles ensam.

För att ytterligare spä på min personliga högkonjunktur så valdes jag häromdagen in i Hammarby hockeys styrelse. Det uppdraget ska bli hur spännande som helst. Hammarby är enligt flera undersökningar ett av Sveriges absolut starkaste varumärken.

Hammarby och StockholmsBuss, två starka varumärken som jag nu jobbar med. Fantastiskt, men jag undrar om jag inte börjar bli lite underbemannad i hjärnkontoret…! En gammal nyhet, kanske du nu elakt tänker.

Nu undrar du kanske vad rubriken har med den här historien att göra. Ingenting såklart, men håll med om att du blev nyfiken och började läsa. Precis samma elaka bondfångarteknik som kvällstidningarna använder.

Och du gick på det, eller hur? Således ytterligare ett skäl till att inte köpa kvällstidningar. Du blir ständigt lurad av dem.

tisdag, juni 12, 2007

Spektakel x2

Stockholm Maraton. Vilket spektakel för självplågare. Och vilket kaos i trafiken det förde mig sig. Det gick ju inte att komma fram. Man måste planera timmar i framkörningstid som i vanliga fall räcker med en halvtimme. Kaos var ordet för dagen. Precis som varje år alltså.

Inte blev det bättre med ett statsbesök från Kina samma dag. Bra planering!

Även vi var inblandade i statsbesöket hela helgen med några bussar till förfogande för Kinas ambassad. Ordning och reda. Namn och personnummer på förarna, bussmärke och reg.nummer på bussarna, telefonnummer till förarna, till jouren, till kontoret samt även till mamma för säkerhets skull.

Och banne oss om vi bytte buss eller förare, då skulle vi inte få komma in på själva plattan på Arlanda och då skulle kaos utbryta och hela planeringen falla som Dominobrickor. Fan vet om inte Sveriges handelsförbindelser med Kina då även hade brutits med omedelbar verkan.

Hade faktiskt lite svårt att sova natten innan med Sveriges hela samlade BNP på mina axlar, men jag tror det berodde mer på värmen än på uppdraget. För med driftsäkra Setror behöver man inte vara orolig. (Pratar just nu med EvoBus om bussbyte, så det gäller att säga rätt saker…!)

Hur det gick med statsbesöket? Äsch, jag är ju som du vet en blygsam kille. Men mellan dig och mig gick det klockrent.

fredag, juni 08, 2007

Jag har blivit draftad

För andra gången i mitt liv har jag blivit värvad, eller draftad, som man säger inom hockeyn.

Första gången var någon gång i mitten av sextiotalet när jag var runt 15-16år. Jag lirade hockey och jag var målvakt i en liten förening.

Ursäkta om jag nu låter en aning stöddig – men det här är ju bara mellan dig och mig - jag var duktig. Riktigt duktig till och med. Jag var SÅÅ nära att knipa en plats i Stockholms TV-pucklag.
Endast en elak lunginflammation hindrade mig från att nå ända fram. Fan också. SM-guld, VM-guld, NHL, Rookie of the year, you name it, allt fanns inom räckhåll just då i min 15-åriga skalle.

Men det var då det hände sig. Självaste AIK ringde och ville värva mig. Jag ber nu att få citera mig själv från ett tidigare inlägg här på bloggen: ”värdighet är större än pengar”.

Jag sa alltså nej tack till AIK. Visserligen var det såklart inga pengar inblandade, jag erbjöds endast gratis läsk i pauserna samt gratisplåtar till alla matcher på Hovet. Bara det var stort för en 15-åring i mitten av sextiotalet.

Kanske mitt idrottslivs största misstag, vem vet, att inte anta erbjudandet, för några år senare slutade jag helt med hockeyn.

Så en dag sådär lite drygt 40 år senare än AIK:s samtal, lite mer exakt häromveckan, kom nästa värvningssamtal. Då ringde Hammarby Hockey och erbjöd en plats i styrelsen. Äntligen rätt klubb, så jag sa ja.

Min far var under 40- och 50-talet djupt engagerad inom Hammarby hockey så jag blev så att säga född till Hammarbyare. Som en följd av detta så har mitt företag de senaste 7-8 åren haft ett samarbete med Hammarby hockey. Så där har vi förklaringen till denna värvning.

Tänk att det skulle ta mer än 40 år innan rätt erbjudande kom. Sens moral: Ge aldrig upp!

tisdag, juni 05, 2007

Stort misstag

Idag har jag gjort en stor miss. I mitt förra inlägg beskrev jag mitt förhållande med Karin men jag glömde berätta för världen att min fru har födelsedag idag. Det var inte bra att glömma det.

Själva födelsedagen glömde jag inte bort. Present och syrénkvist vid frukostbordet. Men jag glömde berätta för världen.

Som den gentleman jag i grund och botten är så tänker jag förstås inte avslöja hustruns ålder, men det rör sig kring 25-årsstrecket plus/minus några årtionden.

Tänk om stämningen blir så låg här hemma i afton att jag måste sova i vår nya härliga soffa och kolla TV?

Karin

Idag ska jag träffa Karin igen. Vi har ett förhållande sedan några veckor, men inte riktigt som du bergis tror att det är.

Vårt förhållande är rent yrkesmässigt. För Karin är jag bara ett svettigt faktureringsunderlag, ingenting annat.

Hon pinar mig en gång i veckan, eller snarare min högra vad, under sådär 45 minuter. Sedan får jag hemläxa och ska göra tåhävning på höger fot varje dag, 4 gånger tio hävningar.

Det är så man bygger upp den skadade vaden igen. Jag får fortfarande inte spela tennis vilket är förödande eftersom jag varje dag kollar TV och Öppna Franska. Det är alltså tennis och inte ett bakprogram med Laila.

Att se tennis på TV genererar en sån oerhörd lust att själv lira så det är rent självplågeri att se på TV-matcherna.

Jag funderar på att vända lite papper på kontoret istället. Eller kolla på seglingarna i TV 8.

Om jag tittar mycket på TV? Näe, inte då.

måndag, juni 04, 2007

Försoffad

Jag har blivit försoffad. Äntligen har familjen införskaffat en ny soffa. Den gamla hade uppnått en högst aktningsvärd ålder av 15 år. Ganska mycket för en soffa och i tisdags levererades ersättaren.

Vi gick då in i en ny möbleringsera. ”A total home make over” således. Eller åtminstone ”A total vardagsrums make over”.

Den nya soffan är stor och rent osannolikt härlig. Man liksom bara häller ut sig i soffan och kan därefter ligga still i timmar hur avslappnat som helst. Dessutom är soffan så stor att både hustrun och jag från varsitt håll kan inta lämpligt TV-läge utan att behöva knuffas. Man kan även sitta i den om man vill.

I går kväll låg jag uthälld i soffan hela eftermiddagen och kvällen och TV-zappade rejält. Allt från tennis till två långfilmer hann jag med innan klockan slog läggdags i riktiga sängen.

Att gräsmattan växt sig högre än någonsin brydde jag mig inte ens om. Det får bli ett senare bekymmer.

tisdag, maj 29, 2007

Inget allvarligt

Stort fotbollsderby i Stockholm. AIK vs DIF. Inga intressanta lag. Men ändå. Folkfest och många poliser.

I morgontidningen dagen efter, dvs idag, kan vi läsa om det befarade våldet. En polis berättar för tidningen: ”-ett antal Djurgårds-”supportar” förstörde ett antal bilar samt en tunnelbanevagn som fick tas ur trafik, men det var inget allvarligt”.

Hallå Polisen! Hallå politiker! Hallå någon! Anses det inte längre vara allvarligt att förstöra bilar och tunnelbanevagnar? Sen närdå? Sen Moderaterna tog över, eller är det ett allmänt försvagat allmänomdöme som plötsligt drabbat vår poliskår?

Jag blir minst sagt förbannad. Nu ska jag passa på att gå ut och sabba grannens Toyota. Han skrev för tio år sedan ett brev till kommunen och ville ha bussförbud på vår lilla obetydliga gata. Vår buss, vi hade bara en på den tiden, störde honom sa han. Han fick vrida två gånger på ratten för att komma in genom sitt grindhål. Gubbjävel, nu kan jag sparka på hans bil.

Inget allvarligt alltså. Men det vore härligt.

måndag, maj 28, 2007

Tillbaks till vardagen igen

Vilken seglingshelg! På torsdagkvällen mastade vi på och på fredagsmorgonen gjorde vi resten för att få båten ship shape innan vi lämnade vår natthamn på Lidingö.

Kompis Norrmannen blev trött efter fyra dagars hårt bankarbete så han kröp ner i akterkojen medan jag seglade via Kanholmsfjärden till klassiska seglingsmetropolen Sandhamn.

En läcker middag på Seglarbaren inmundigades på kvällskvisten. Hjortonsadel med en sås som var god men som hade ett svårt namn.

Många äckligt dyra båtar att titta på efter maten. Vem vill ha en 80-fotare? Inte jag.

På lördagen bar det av i stundtals hård kryss till Utö. Bastu och sedan middag i båten. Oxfilé tillagad av kompis Norrmannen. Rött vin därtill.

Söndagen bjöd på en fullständigt spegelblank Mysingefjärd. Då menar jag spegelblank. Urtjusigt men föga tilltalande för två seglingssugna herrar i den gyllende medelåldern.

Så det blev till att gå för motor. Eftersom det då gick undan rätt kvickt hann vi med att angöra även Nynäshamns gästhamn där en synnerligen god glass inköptes för omedelbar konsumtion.

Därefter kom vinden så vi fick segla några timmar innan vi till slut slog en knut i hemmahamnens trygga boj.

På måndagsmorgonen fick jag sedan mitt straff som jag tog emot som en man. Massor med papper, fakturor, lappar och annat skräp hade under dessa få dagar samlats på skrivbordet. Du vet säkert själv hur det är. Arbetslusten har väl varit ”så-där” idag. Men det är bara att bita ihop och invänta nästa seglingstillfälle.

SkeppÓhoj!

torsdag, maj 24, 2007

Sjösättning

Idag är dagen som planerats för i veckor. Idag, idag kl 10:15 sjösatte kranförare Christer 5 ton Ataleia. Whao! Ataleia betyder för övrigt Beauty of the ocean. Det du.

Sedan baxade vi upp 15 meter mast på däcket och nu sitter jag här i ruffen och inväntar min kamrat Norrmannen. Han jobbar minsann på bank och kan under inga omständigheter lämna sin arbetsplats före klockan 17. I morgon har han tagit en semesterdag. Själv är jag på ”kundbesök”. Det är skillnaden mellan anställd och egenföretagare.

När han så småningom dyker upp tuffar vi iväg för motor någon timme för att masta på. Sedan tar vi natthamn och inväntar morgondagens premiärsegling. I frisk vind lovar vädertjänsten. Whao!

Nu ska jag sträcka ut mina nästan 2 meter kropp uppe i sittbrunnen, dricka en kopp kaffe, höra vattnet klucka mot båten och kika upp på den klarblå himlen. Vad ska du göra i eftermiddag?

tisdag, maj 22, 2007

Varför åka buss?

Idag fick jag ett telefonsamtal från en person i England som ville åka buss till någon håla långt norrut. Skellefteå eller nåt sånt. Du vet hockeylaget som värvade Micke Rehnberg.

Nu var jag ju tvungen att rekommendera en konkurrent och skulle översätta detta namn till engelska. Kunden blev en smula förvånad när jag – hans öron – envisades med att fråga varför han ville åka buss.

Han förklarade tålmodigt gång på gång varför han ville åka just buss. Försök själv att översätta Y-buss till en utlänning så får du se hur lätt det är.

Till sist var jag tvungen att göra en Brask, dvs nödd och tvungen, förklara att why bus är ett stort och seriöst expressbussföretag som han mycket väl kan känna sig trygg med. Jag till och med letade upp telefonnumret till företaget ifråga.

Nu hoppas jag att Y-buss, Byberg & Nordin, samt Westinbuss rekommenderar StockholmsBuss när det ringer kunder till dem som vill ha en buss i Stockholm. Det är väl det minsta jag kollegialt kan kräva i gentjänst, eller hur?!