Läste idag en artikel - om lågpriskriget i Mälardalen – i Tidningen Bussbranschen, för övrigt en av våra bättre branschtidningar som dessutom hade en extremt läcker annons på baksidan. Kolla så får du se.
Artikeln handlade bl.a om ett företag som kör expressbuss mellan Örebro och Stockholm till hysteriskt låga priser. Företagets företrädare berättar att antalet resande har ökat väsentligt sedan de startade linjen med låga priser. Förvånad? Någon?
Det som däremot är otroligt förvånande är att samme företrädare stolt berättar att just den verksamheten inte är särskilt lönsam utan mer går ihop sig. Eventuell lönsamhet uppstår enbart därför att de, när de är i Stockholm, ibland kör lej åt Stockholmsföretag. Vänligen observera att han TROR att verksamheten går ihop. De har kört den i två år och han TROR den går ihop. Imponerande.
Eftersom jag är född nyfiken så gjorde även jag en mycket enkel kalkyl på en resa enligt företagets tidtabell. Hur jag än vände och vred på siffrorna så blev det alltid ett minustecken före beloppet. Om nu chaufförerna får betalt i enlighet med kollektivavtalet förstås. Fubbas det där så är det klart att sannolikheten ökar för att det då och då blir en lönsam tur. Kanske, som sagt.
Full buss ger max 5.000 = 4.716:- exkl moms. För 15 timmars jobb, och då om bussen är fullsatt, vilken den garanterat inte är alla dagar som företaget kör.
Men allt det där har ju företagets konkurrenter i Örebro redan räknat ut. Att det inte går ihop alltså.
Men så får vi även veta att syftet med lågpristrafiken inte är att tjäna pengar utan ge ett bättre underlag för beställningstrafiken i Örebro. Aha! Det är tydligen där som pengarna ligger.
Just det här företaget använder alltså lågprisexpresstrafiken som ett slags marknadsföringsinstrument. Smart, dumt eller bara okunnigt? Döm själv.
Trots detta i mina ögon lite märkliga sätt att kalkylera så känner jag ändå respekt för de inblandade. Respekt för lågprisföretaget för att de kör sitt eget race, sånt gillar jag. Respekt känner jag även för de konkurrenter i Örebro som inte anser det möjligt att köra för de priserna utan har kvar sina mer rätt uträknade priser. Sånt gillar jag också.
Nästa inslag i artikeln handlar om ett stockholmsföretag som också startat lågprislinje med fantasipriser på vissa sträckor. Om det företaget får vi ingenting veta förutom att ägaren heter Ted Ekberg och bor i Stockholm.
Av okänd anledning ville han tydligen varken kommentera eller vara med på bild i tidningen. Inte ens på sig egen websida berättar han för sina kunder om företagets bakgrund. Det går inte heller att ringa företaget utan att meddela sig via en telefonsvarare. Själv fick jag lära mig att tillgänglighet är A och O om man vill driva företag oavsett bransch, men det kanske är annorlunda idag..!?
Vilken kille, nystartad verksamhet, men avböjer chansen att i media berätta om sig själv och sitt fantastiska företag. Vad är han rädd för? Kanske är han bara blyg, men som läsare är det lätt att koppla ihop denna vilja att vara anonym och hysteriskt låga priser med utredningsavdelningen på Skatteverket, eller annan myndighet. Vem vet, är han smart, dum eller bara okunnig? Vad tror du?
Tänk vilken tur att inte alla tillber samma Gud, vilken trängsel det skulle bli vid altaret.
