Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


lördag, juni 15, 2013

Det kom en man genom skorstenen

För ungefär två veckor sedan rasslade det till i skorsten och när dammet lagt sig stod där på kontoret en man som sa:

"-Tjeeeenare mannen, jag heter Niklas Wieslander, jag är Stockholms bästa trafikledare och du äger ju Stockholms bästa bussbolag och jag tänkte att det är ju en kanonkombo, så jag tänkte börja här hos dig idag. Är det okey?"

"-öhh,eeh, ja det tror jag ska gå bra. Då kan du och Eva rådda runt det här så kan jag leka lite med båten och få lite ledigt i sommar, så det går finfint". Sa jag.

"-bra", sa Niklas och satte sig i besöksstolen framför mitt skrivbord.

"-lär mig allt du kan, det lär ju gå ganska fort", fortsatte han med.

Nåja, min bok Allt Jag Vet Om Livet Och Busstrafik är lika tjock som tolv tegelstenar på högkant så vi är liksom inte ens klara med förordet än.

Sen köpte jag lite snabbt ett pyttelitet skrivbord från Ikea, modell barnkammarstorlek, ställde det i ett hörn och på bordet ställde jag dit en lätt begagnad laptop och en telefon och sa "-varsågod och börja, för övrigt har du jouren i kväll".

"-men du", sa Niklas, "-det här funkar ju inte".

Morgonen därpå när han kom till kontoret hade han en 22-tumsskärm under armen.

"-det behövs rejäla grejer vettu, om jag ska kunna planera schysst", sa han och ställde skärmen på bordet. Då fick inte laptopen plats så den fick han ställa på besöksstolen, och så fick jag åka iväg och köpa ett bra och riktigt tangentbord istället.

Några dagar senare drabbades jag av en förmodad fördröjd chockverkan, för i tisdags kväll drabbades min kropp av feber och frossa och jag blev däckad hela onsdagen och torsdagen.

När jag på fredagen kom tillbaka till jobbet drabbades jag av denna syn:


Den Nya Trafikledaren hade tagit över mitt skrivbord.

".- du kan väl sätta dig där", sa han och pekade på hans lilla pytteskrivbord.

Men nu slog jag näven i bordet och berättade för honom att på toaletten har alla sin egen handduk med resp namn i dymotext ovanför.

"-men du Niklas får använda handduken som det står GÄSTER ovanför". Där visade jag allt handlingskraftigt hans plats i vår företagshierarki.

Jag är som Fantomen, hård mot de hårda.

Sen gjorde jag i ordning en kopp kaffe och ställde den på hans bord. Där visade jag Fantomens mjuka sida, snäll mot de snälla.

Såna är vi, Fantomen och jag, hård mot de hårda och snäll mot de snälla.

PS.
Niklas har en lång och gedigen erfarenhet både som turistbussförare och trafikledare. Han kommer närmast från Traveller Buss och har under åren jobbat även hos flera av de andra stora elefanterna i branschen.