Jaha, så är busstrejken över. Utmärkt. Men herregud, det blev ju rena Kalle Anka-farsen av det hela.
Bussarbetsgivarna lyckades pruta ner lönehöjningen från 1.740:- till 1.732:-. Bra jobbat Jeppson. Åtta spänn fördelat över tre år. Man blir ju som arbetsgivare överlycklig.
Och sen kommunals krav som de fick igenom. Att en arbetsgivare som tar över en ny upphandling ska i möjligaste mån ta över befintlig personal. I möjligaste mån.
Skrivet på ett annat sätt kan en arbetsgivare alltså fortfarande köra över personalen hur de vill, men nu står det i avtalet att de måste tuta först. Sen kör man över dem.
Allt detta besvär för tusentals resenärer som fått lida under strejken för att två parter suttit i en sandlåda och lekt lekar. Skamligt, det är vad det är.
Jag har absolut ingenting emot lönehöjningen, busschaufförerna är värda vartenda öre, och jag har heller inget att invända mot diskussionen om personalövertagande vid upphandlingar.
Vad jag är emot är att de inte strejkat för några stora värden eller principer. Det som överenskommits borde ha kunnat överenskommits över några koppar kaffe utan att demonstrera makt med strejk. Det här snuddar vid ordet maktmissbruk.
