Men icke.
Kl 10:15 uppdagas att ett missförstånd skett, det saknas en chaufför som ska köra glada nyårsfirare från Silja/Tallink-båten norröver. Med avgångstid 10:30. Panik. Kaos.
Efter ett antal resultatlösa telefonsamtal återstår ett enda alternativ. Det är att petit moa hoppar i brallorna och ger järnet till bussen. Vilket sker. Lite lätt försenade, typ 45 minuter, så drar vi iväg med det fullsatta ekipaget norrut. En smula spännande för jag har inte en susning var alla hållplatser är belägna. Men med hjälp av snälla passagerare prickar vi in hållplatserna i både Uppsala, Tierp och Gävle.
Efter 25 mil möter vi upp bussen som kör nya Silja/Tallink-resenärer från Sundsvall till båten, vi byter buss och jag kör ner buss och nya gäster till Silja/Tallink-båten.
När jag äntligen är hemma igen på kvällskvisten så har James Bond-filmen redan börjat. Liksom 2014 som inte började som jag tänkt. Men jag är inte ledsen för det inte. Det är alltid lika kul att köra buss och alla resenärer var glada och tacksamma att få komma hem. Så slutet gott, allting gott. Precis som det gamla året 2013.
