Lika bra att inte sova bort min ungdom så kl 0538 är jag på språng ut till min bil. Normal körtid från min bostad till garaget är ca 25-30 minuter. Essingeleden visar sig från sin bästa sida med en väldigt hög snittfart på övriga trafikanter. Jag hänger på. På vissa sträckor tar jag täten.
Vid infarten till Årstalänken låter vi alla en polisbil bestämma tempot. Han har ingen brådska visar det sig. Lyckligtvis svänger han av mot Globen och racet kan återupptas och jag kan återigen visa vad BMW:n går för. Lyckas hålla jämna steg med några hantverksbilar utan trafikmoral.
Framme. Sätter därmed ett nytt och prydligt personligt rekord. Chauffören springer och hämtar nycklarna till bussen och startar. Vad händer? Jo varningslampan för låg kylvattennivå ljuter. Fort i med vattenslangen för att fylla på. Då upptäcker jag att allt rinner ut i en strid ström under motorn.
Okey, bara att bita ihop. Ner på golvet och in under bussen för felsökning. Aj aj aj, ett tydligt hål på en slang. Vi rotar frenetiskt i bra-att-ha-lådan och hittar mot alla odds en lämplig slangklämma som får funka som ett slags akut första-förband. Det funkar.
Han drar nu iväg som ett skållat troll och trot om du vill, men kunden var en smula försenad så de märkte inte ens att bussen kom 20 minuter sent.
Som sagt, vissa dagar startar i makligt tempo, andra startar i turbofart. Och vem fanken kan påstå att ett kontorsjobb är enahanda? Nu ska jag ägna några timmar åt att räkna på roliga offerter inför vintern.
Hej då bussen!
