I den kyrkan döptes för övrigt vår förtjusande förstfödde som nu relativt hastigt närmar sig gubbåldern. Tänk vad tiden går.
Och vet du, när vi gick igenom lokalen till vårt bord så gick jag såååå nära Måns Zelmelöv och Andreas Weize. De satt där och drack kaffe och såg ut att ha väldigt trevligt. Såååå nära var jag.
Till måltiden valde jag lammracks, som blev nersköljt med två glas rött och sedan avslutades födointaget med en blåbärspaj med vaniljsås. Jag visar här min varmrätt som den såg ut innan jag åt upp den:
Under denna afton hade jag förmånen att slippa ha jouren några timmar vilket var lika skönt och avkopplande som när barnen var små och stökiga och mor eller svärmor var barnvakter en kväll.
Det var en trevlig kväll och jag känner mig idag en smula mer mentalt balanserad. Men det vete fan om inte en 42-tummare och en buss hade varit roligare ändå.