
Se så kul det blev när jag själv fick påverka innehållet i KulturRallyts programinnehåll.
Årets premiär bestod av ett besök på Fotografiska.
Gillade Aitor Ortiz bilder av arkitektur, men bilderna av norskan
Margaret M Lange påverkade mest.

De flesta var mörka och dystra på
människor på livets bakgård. I sig inga märkvärdiga bilder, men de var
ändå mycket bra.
Självklart avslutades besöket på museets café, högst upp i huset och med fantastisk panoramautsikt över Strömmen och Stockholm.

När
vi kom hem uppdagades en rolig sak, som inte alls har att göra med
ovanstående besök. När våra barn var små kunde de sjunga utantill alla
låtar på Nationalteaterns LP, Livet Är En Fest. Du vet " Livet är en
fest, håll med om det folk och fä, om livet är en pest, fyllan värmer
bäst" osv osv.
Var jag månne en olämplig förälder då?