Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


måndag, december 15, 2014

Cykelturen till Paris. Del 3. Målgången.

 I del 2 av cykelturen hade vi just landat i Vresse-sur-Semois i Belgien. Misstänker starkt att vi nu är rätt många som börjar känna att kroppen börjar protestera lite. Vi har ju trots allt vid det här laget hojat nästan 90 mil på fem dagar.

Men än är vi inte i mål. Än kan vi inte slappna av. Färden går vidare.

Torsdag 9/7

Nu ska vi krångla oss vidare och över Ardennerna och in i Frankrike. En lång dag, förmodligen en riktigt överjävlig dag. 21,2 mil med 1365 höjdmetrar inblandade. Men ändå en skön miljö när vi hojar genom champagnedistriktet.


En Vätterruntjämförelse igen, Motala till Karlsborg. I övrigt inga jämförelser. Vi landar så småningom i orten Meaux. Nu är de värsta etapperna avklarade.

Fredag 10/7

Sista dagen. Bara 5,3 mil. En uppvärmningssträcka numera.

Någon mil utanför Paris ska nu alla 1450 cyklister från samtliga 32 Team Rynkebylag sammanstråla från olika håll, eftersom alla lag valt olika cykelvägar, och tillsammans cykla in i ett delvis avstängt Paris.


Tänk dig, det finns bara två sätt att cykla på det sättet i Paris. Antingen med Tour de France eller med Team Rynkeby. Och jag kommer att få vara med om detta. Jag får rysningar bara jag tänker på det.

När vi så småningom når vårt slutmål inne i Paris står där tusentals människor som möter oss. Vanliga fransmän blandat med alla anhöriga som tagit sig ner för att möta sina kära vardagshjältar.

Förhoppningsvis finns där också en fontän, för om det finns det så slutför jag mitt eget projekt Fontän-15-Paris genom att kasta mig i densamma.

Två glada cyklister 2014. I en fontän. I Paris.

Ja, roligare än så här kan det knappast bli, men här i Paris tar äventyret dessvärre slut. Nu får var och en ta sig hem igen bäst man kan. På valfritt färdmedel.

Nu har jag gjort mitt bästa för att du ska få ett hum om digniteten av cykeldelen av Team Rynkeby-projektet. Vid det här laget har vi också genomfört det viktiga i projektet, att samla in rekordmycket pengar till Barncancerfonden.

Jag hoppas även att du, som en sann cykelvän, också bidrar lite till insamlingen. Du har den röda knappen ute i högerkolumnen, enklare kan det inte bli för dig.

Vill du, eller ditt företag, bidra med 500 kr eller mer blir du till och med minst en s.k Bronssponsor och får ditt namn, eller företagsnamn, i en egen ruta på Team Rynkebys websida som har tusentals besökare varje dag. Coolare kan det knappast bli att skänka pengar till något livsviktigt.

Just nu gäller för mig personligen full fokus på träning, träning och åter träning. I stort sett varenda dag de kommande 200 dagarna. För just idag är det exakt 200 dagar kvar innan startskottet smäller. De här dagarna kommer att gå fort. I morgon är det t.ex bara 199 dagar kvar.

Jag har kört till Paris med buss ett antal gånger och bara en sån sak gör att man känner sig som en urvriden trasa efteråt.


Nu ska jag CYKLA samma sträcka. Ofattbart. Det ska bli SÅÅÅÅ J---A KUL!



PS. Jag vill bara för säkerhets skull påpeka att det jag nu beskrivit om vår cykling till Paris 3-10 juli 2015 helt och hållet är mina egna funderingar, tankar och förväntningar som jag i min fantasi har satt ihop till ord.

Sannolikt har andra i teamet helt eller delvis andra funderingar, känslor och förväntningar inför den här turen. Den uppritade färdvägen kommer sannolikt inte heller att helt överensstämma med hur det kommer att bli i verkligheten.