Min källa vill vara anonym, och självklart skyddar jag denna modiga person in till sista tramptaget.
Okey, då börjar vi.
Fredag 3 juli
Man kan kanske tycka att vi fuskar, men så här är reglerna för den här Pariscyklingen. Vi börjar nämligen rätt lugnt genom att sätta cyklarna på en lastbil medan vi cykelryttare chillar på ett tidigt morgontåg ner till Skåne.
Eventuellt kliver vi av i Lund och cyklar till Trelleborg, eller så åker vi tåg ända till Trelleborg. Inte riktigt fastställt ännu.
Hursomhelst så åker vi färja över till Rostock där vi tar första natten på hotellet som vi ankommer till rätt sent, vid 22-tiden.
Lördag 4 juli
Nu gäller det att ha sovit ordentligt under gårdagen, för vi ska vara startklara på hojarna redan vid 7-tiden. Jag gissar att det nu är rätt många pirriga, spända och förväntansfulla känslor som bubblar i teamets alla 40 cyklister och 10 coreteammedlemmar.
Det är nu Det Stora Äventyret, Tour de Paris börjar.
Första dagen blir lång, 19,2 mil, men relativt lättcyklad med bara 620 höjdmeter. För dig som vill relatera till Vätternrundan så motsvarar det sträckan Motala och två mil förbi Hjodepån.
Så småningom kommer vi att landa i Uelzen. Som du ser har jag blurrat hotellnamnen. Beror på att vi inte vill riskera upplopp. Tour de France kör ju ungefär samtidigt med oss och eftersom vi är ohyggligt look-a-like dom, så vill vi undvika missförstånd.
Söndag 5 juli
Upp och hoppa med pigga ben, dagens etapp är lite längre, 21,8 mil. Alltså motsvarande Motala - Karlsborgsdepån. Hyfsat lätt, bara 467 höjdmeter. Dagens mål är Osnabruck.
Så lite basfakta. Vi har alltså ett serviceteam som följer oss med lastbil och bilar. Med jämna mellanrum far de iväg i förväg och packar upp mobila depåer där vi pausar och äter och fyller på våra energidepåer i kropparna. Vi följs alltid av en servicebil med förmodligen Stockholms bästa cykelmekaniker som har bilen fylld med reservdelar om någon cykel skulle strula under färden.
Med i gruppen finns också ett Medical team, med både läkare och sjukvårdskunniga.
Jag tror vi nöjer oss här idag. Forsättning följer i morgon. Men nu har du i alla fall fått en känsla för varför t.ex jag, känner att jag måste träna i stort sett varenda dag. En sån här tur snyter man inte ur näsan hur som helst.
Det kommer att bli en ohyggligt tuff cykling, de två första dagarna är ändå en walk in the park jämfört med vad som ligger framför oss. Så då bara måste man var så förberedd som det någonsin går. Så tänker i alla fall jag.
Jag får tänka som Jonas Colting sa på Team Rynkebys morgonseminarium häromdagen: "-skit i vilodagar, ta rejäla vilonätter istället. Träna på dagen och vila på natten".