Kloka beslut

I helgen införskaffades en ny kontorsstol. Den gamla började bli lite sunkig och jag kände att jag behövde en blygsam office make over. Eller kanske office make up.


En stol betyder så mycket. Den här nya har redan fått mig att fatta bättre beslut än tidigare.

Dessutom, som ett slags bonus, är stolen behäftad med kullagrade hjul vilken innebär att jag inte nu bara fattar bättre beslut, utan även snabbare beslut.

Tack Ingvar.

Bevisat

Så är det då bevisat. Göteborgare vet inte vad musik är. Som enda jury i hela landet gav de Christer Sjögrens låt Europe poäng i Melodifestivalen Jag varnade tidigare för den låten. Hela landet lyssnade på mig utom juryn i Göteborg. Svagt Kålle. Jag är besviken och fick därmed rätt i att inte besöka TUR-mässan detta år. Man kan inte lita på Göteborgare.

Sen har vi ju förstås de okontrollerbara klimakteriestinna tanterna som ringde in ”folkets röst” och gav Christer några poäng så han inte blev alldeles sist.

Tyvärr bevisade även Melodifestivalen min egen svaga och ytliga karaktär. Hustrun och jag hade bokat, och betalat, biljetter till Stadsteatern där de visade Strindbergs Mäster Olof.

Men nej då, vi vek ned oss, köpte massor av godis, lagade god mat, korkade upp en ett fantastiskt gott Zinfandelvin och kollade Melodifestivalen uppkrupna i vår jättesoffa. Min egen interna röst, vi telefonröstar aldrig, gav jag till festivalens bästa låt, Empty room.

Mäster Olof tar vi någon annan gång.

Sann glädje = skadeglädje

Joru, så är det. Idag har vi en sådan glädje. Vi fick idag höra av ett besöksmål att en av våra svåra konkurrenter här i staden – när det gäller resebyråsidan – fick ställa in en resa pga dåligt bokningsläge.

Själva har vi sex bussar - dock inte sexbussar – till nämnda resmål. Och nix, vi har inte prisdumpat. Tror t.o.m att vi var några tior dyrare.

Detta att rapportera så här långt om stadens resekrig som de startade härommånaden. Slaget om tranorna är klart. Tack för god match.

Dramatik

Stor dramatik utspelade sig idag på SällskapsResors och StockholmsBuss kontor. Endast pga rådigt ingripande från två höga chefstjänstemän inom koncernen räddades övrig personal från drunkningsdöden.


Ett avlopp blev av okänd anledning plötsligt igenstoppat, varvid spillvatten från en tvättmaskin rann över. Om inte detta flöde hade stoppats så rådigt hade allt vatten hotat dränka hela kontoret inklusive personal. Det hade inte varit roligt.

FÖRBJUD SNARAST

Christer Sjögrens Melodifestivallåt Europe borde totalförbjudas. Det borde snarast införas dagsböter som straff för den som medvetet lyssnar på den låten.

PRYO-elev

Killen till vänster på bilden är vår PRYO som vi haft hela veckan. Han heter Hasse och är 7 månader gammal, dvs lite yngre än vår Elsa.

Det här är hans första kontakt med arbetslivet och vi kan väl konstatera att det gått ”sådär”.

En väldigt bufflig kille. Välter vattenskålar, raserar pärmhyllor, rumsterar om i kylskåp och är allmänt stökig. Men med en glad och positiv livsinställning. Får alla i omgivningen att skratta.

Men Elsa-Pälsa Bananboll håller koll på Hasse. Som en äkta bitch. Fräser och skäller så fort Hasse gör fel. Typ tar Elsas sovplats, leksaker eller annat.

Jag tror nog att vi skickar tillbaka Hasse till arbetsförmedlingen igen. Kul att testa, men nej, Hasse passar inte i buss- och resebranschen. Kanske mer inom vakt, ordning o sådana saker.

Omkörd

Under sportlovsveckan hände tydligen väldigt mycket bakom min rygg. Bland annat så har jag blivit omkörd. Av mig själv kan man säga.

Bloggen Görans Funderingar har nu fler besökare än StockholmsBuss websida.

Betänk då att ”Stockis” sida ändå varit uppe på weben sedan Krimkriget och Funderarsidan i blott två år.

Märkligt att så många vill läsa om mitt lilla obetydliga och händelselösa liv.

Görans Funderingar rules

Ha, när Göran kliver in händer det saker. När jag skrev om Cityterminalens urusla websida så fick jag ett rätt trevligt mail från någon ansvarig där, med en förklaring och lite allmänt "mumbo-jumbo" . Kommer just nu inte ihåg namnet annat än att det var ett tjejnamn.

Kolla in på deras websida nu så får du se. Obetydligt bättre, men i alla fall en förklaring varför den är så usel. Även telefonnumret finns nu med och som en extra bonus står allting beskrivet även på engelska. En fantastisk utveckling på bara några veckor.

Nu återstår att se om CT backar från sin aviserade prishöjning gentemot oss redan plågade bussföretag. De avser att höja angöringspriset med häpnadsväckande 100 %.

Själva funderar nu vi, och ytterligare några bussbolag, på att istället för att boka CT, föreslå våra kunder lastning och lossning på KBV alternativt Kungsbron. Då spar kunden typ 350 bagis.

Sportlovsrapport plus två schyssta brudar

Okey då, här kommer en kort rapport från sportlovsveckan.

Det räckte fint med blott 5 km löpning en vecka innan resan. Skidåkningen gick som en dans utan dallrande lårmuskler. Jag är lättränad.

Några sedvanliga noteringar från TV-fronten: Även i år kunde vi kolla den österrikiska versionen av Bonde söker fru, Idol och Vem vill bli miljonär. Även här nere är högsta vinsten 1 miljon men i Euro. Lite skillnad mot snåla TV4 som bara betalar 1 mille i svenska stålar.

Men så det stora. Det viktiga. Det riktigt betydelsfulla. En dag ringde min mamma, 84 år. Mitt i min arbetslunch på 2000 meters höjd, i strålande solsken och med en vidunderlig utsikt över alptopparna.

Hon berättade att hon var så glad och hon var så stolt så jag trodde hon skulle spricka. För första gången sedan i september, då hon föll ihop under en bussresa, hade hon för egen maskin gått ett varv runt huset hon bor i. Det här är min fina mamma:

Visserligen gick hon promenaden tillsammans med en sjukvårdare, visserligen stödd på en rullator, visserligen med syrgasslangen kopplad till en bärbar syrgastub. Men ändå, hon fixade det. Det har varit hennes målsättning ända sedan den olycksaliga dagen i september. Så gnäller jag för lite magsjuka. Jag skäms. Men fan vilken kämpe min morsa är. Respekt.

Så en liten sak i universum, även om det hon bär på inte är några direkta småärtor. Jag snackor om lilla Lampan. Linda Lampenius alltså.

I min frånvaro blev hon förvånande nog bortröstad ur Lets Dance medan jag satt och åt en trerätters middag i Alperna. F´låt Linda, men jag kom inte ihåg telefonnumret jag skulle ringa. Det var mitt fel.

Livet kommer aldrig mer att bli som det var.

Det tar sig

Vårt nya garage börjar komma i ordning. Spänningen stiger liksom.

Jobbigt jobb

Till alla de som funderar på att börja köra turistbuss så publicerar jag här en varningens bild.

Den visar min codriver på resan till Österrike förra veckan. Man ser tydligt hur sliten och uttråkad han ser ut att ha. Kanske bättre att välja lokaltrafiken, då behöver man inte hamna i sådana här ohälsosamma miljöer.

Tillbaks igen

Men ändå inte. Resan till Österrike var en kanonresa. Klarblå himmel i 4 dagar och växlande den sista dagen. Fett.

Här kommer en "Sällsismedarbetare" i full karriär nedför pisten.

Men. Inget internet. Min medhavda internetdosa vägrade fungera och hotellets lånedator var Out Of Order. Därför har jag inte kunnat rapportera från resan.

Men så kom jag hem. Jobbade lite drygt en halv dag och sen kom smällen. Magsjuka modell jobbig. Hel utslagen i natt och idag.

Men det verkar som om jag kommer att överleva även om jag inte trodde det i natt. Kändes som jag gläntade lite på dörren till Dödskuggans Dal.

"-äsch, sa hustrun, du ska alltid sjåpa dig så fort du är lite sjuk".

Marken gungar

Idag skickade vi SällskapsResors vårkatalog till tryckeriet. Upplagan är hemlig, men våra konkurrenter bör darra lite, för snart börjar marken skallra under deras fötter.

Jag skrev ju tidigare att nu blir det krig. Nu skickar vi ut infanteriet i form av vårkatalogen.

Senare i vår släpper vi loss det tunga artilleriet för att vinna ”Slaget Om Sommaren”.

Vårt vapen då är ännu så länge en väl förborgad hemlighet. Dock har TV3 och Discovery visat stort intresse för att göra en dokusåpsrealityserie om detta slag.

Själv tar jag nu skydd bland bergen i Österrike för att leda styrkorna därifrån.

Ful men laglig

Ja, i stort sett alltså. Hämtade mitt nya pass idag eftersom jag på lördag morgon påbörjar den årliga jobbiga skidresan till Österrikiska alperna.

Det är då man måste upp vareviga morgon en hel veckas tid och svänga lagg på pudret, umgås med gäster/kunder och ha allmänt trevligt. Urjobbigt, men sånt får man ta som småföretagare i bussbranschen.

Förra året fick jag ju smyga mig runt i Europa eftersom mitt pass inte var giltigt. Detta är nu åtgärdat och jag kan bete mig som en vanlig människa igen.

Men fotot på passet, hallå, vem f-n har tagit det? Framförallt, är det verkligen jag? Mycket tveksamt.

Heja Scania

Det har påbörjats lite diskussioner om bussbyten. Inget allvarligt, bara lite sådär inledningsvis, nyfiket och förutsättningslöst. Måste ju kolla vad nya chefen Anna på EvoBus i Vetlanda går för.

Idag fick dock konkurrenten Scania pluspoäng. Vi hade missat, jo även det bästa bussbolaget kan göra misstag, att besiktiga en färdskrivare i tid. I sak inte särskilt allvarligt, men ändå.

För dig som inte vet så är en färdskrivare den där måckagrunken som ritar diagram över arbetstid och hastighet. Så här ser bladen ut:


Naturligtvis var en oerhört nitisk polistjänsteman på hugget idag uppe i Romme, Borlänge, och förbjöd vår buss hemfärd om inte färdskrivaren besiktigades per omgående. Nog mest en principsak för denne morgontrötte polisman, det blev inte ens böter.

Efter en smärre rundringning till verkstäder i Borlänge, och får tvärnobben av tre verkstäder, når vi Scania som förstår vårt problem. De byter och fixar och donar bland sina bokningar så vi kan komma direkt och få saken åtgärdad.

Pluspoäng till Scania alltså. Vad kontrar Vetlanda med månne? Kanske 25 % rabatt på en ny kärra?

Förnedringspris

Nu är ordningen säkerställd. Jag kommer aldrig mer att bli förnedrad - nollad - i tennis. Du vet när man inte tar ett enda game under en match, vilket hände mig för några veckor sedan.

Denna förnedring har gnagt i mig, snurrat runt inom mig, oroat mig dag som natt sedan dess och gett mig svåra sömnsvårigheter.

Idag orkade jag inte längre. Idag betalade jag priset. Jag köpte en nytt tennisracket. Wilson K SIX ONE 95, high modulus graphite kommer framöver garantera minst ett game per match.

Priset för denna min förnedring kom att kosta exakt 1.950 kr. Det var det värt.

Larv

Tänkte börja fotografera personalen så vi har ett snyggt och fint persongalleri.

Men så har vi en som alltid ska larva sig. Och förstöra för alla andra. Nu tappade jag sugen och tänker inte fotografera mer.


Tänk att det alltid är någon som ska förstöra för alla andra.

Rekordslakt

Har fått några reaktioner på geografitestet jag skrev om häromdagen. Här är ett av dem:

Hej Göran!

Gjorde geografitestet enligt ditt tips i bloggen. Fick 96 % på 1:03.0. OK då. Det var vid andra försöket. Men reagerade inte du på att man tagit med Mora, Arjeplog och Vilhelmina? De har faktiskt aldrig varit städer.
Hälsningar
Vän av ordning
Monica

Jo, jag stannade till lite extra vid de städerna när jag gjorde testet och tänkte, ”men den här har väl aldrig varit stad?”. Där förlorade jag många sekunder.

Men så körde jag vidare i alla fall och tänkte att SvD kanske inte har så vassa medarbetare som SällskapsResor har. Monica är nämligen en av våra guider. Vi har bara kunniga guider och det här testet var ju såklart ”a piece of cake” för dom.

För ”Månkans” resultat och kommentar ber jag att få citera ett annat mail jag fått: ”respekt”.

Skandal igen

Det är ju rent bedrövligt. Byggare Bob är kvar i Lets Dance. Det måste vara Sveriges alla kvinnor som ringer och röstar kvar honom. Kan inte tänka mig att en enda manlig tittare ödslar en enda krona på att rösta på denne man. Då menar jag manlig.

Jag fattar inte. Han har ett superäckligt hårsvall som inte är tvättat sedan senaste byggjobbet, han är hjulbent som ett värsta felkonstruerat cykelgarage och karln kan inte dansa.

Hans muskler är inte heller särskilt imponerande. När jag kollar mig i badrumsspegeln och spänner musklerna så känns vi rätt lika på den fronten. Så jag är inte avundsjuk, tro inte det.

Nu undrar du varför jag tittar på denna smörja vecka efter vecka, när jag tidigare skrivit att jag inte gör det. Nu är det så att vi är hyggligt demokratiska i vår familj, och vi har bara en TV. Då blir det så.

Cityterminalen

Jag måste få gnälla igen. Trots att det är fredag idag.

I Stockholm har vi sedan typ 1989 haft en stor bussterminal med namnet Cityterminalen. Där avgår och ankommer precis all expressbusstrafik tillika övriga bussar som vill använda terminalen. Med andra ord en ohyggligt stor knutpunkt för resande människor.


Kostar pengar förstås att som bussföretag få angöra och avgå från terminalen men det känns okey. Men det är inte därför jag gnäller.

Idag hade jag anledning att leta efter en uppgift angående terminalen och Googlade mig fram till deras hemsida. Med tanke på att det måste vara en av Sveriges största bussterminaler, så blev jag rent skrämd av hur fruktansvärt usel deras websida är. Eller snarare, den är faktiskt så dålig så det vore bättre om den inte fanns alls.

Kolla och gör din egen bedömning: http://www.cityterminalen.com/ . Inte ens ett telefonnummer finns att hitta.

Hur i h-e kan man 2008 ha en sådan undermålig sida? Information, vet inte terminalens ansvariga vad det är för något? Vet de inte att det är en av Sveriges viktigaste samlingsplatser?

Jag skanderar likt Hammarbys supportrar när domaren dömer fel: SKANDAL SKANDAL EN DOMARSKANDAL.

Men jag ändrar till SKANDAL SKANDAL EN TERMINALSKANDAL, SKANDAL SKANDAL EN TERMINALSKANDAL.

Men jag inser ju rätt kvickt att Cityterminalens ägare reagerar precis lika trögt som en hockeydomare, de stoppar ner ”hövve” i sanden och ändrar ingenting av sitt beteende.

Alla Hjärtans Dag

En ros vill jag ge till alla jag känner. Utom några puckon som inte är värda någon ros.

Kanonseger

Hammarby - Bofors 5-4.

Vad mer behöver sägas en morgon som denna? Förutom att uppmärksamma bildens vänstra del.

Hur var du i plugget?

Nu är det dags för dig att bevisa att du inte skolkade på geografilektionerna i skolan. Du hittar det ultimata testet på den här länken: www.svd.se/resor/resetest

Det tog några dyrbara sekunder för att lista ut hur man gör. Snabbtänkta har fördelar.

Mitt resultat blev 86 % på tiden 1.21.6.

Kunde varit bättre men jag är lite tröttkörd idag. På lunchen tog vår friskvårdsansvarige äntligen ansvaret och drog med mig och Sofia ut på löpträning. Vi lubbade ca 5 km. Trafikledare Stefan åt lunch istället.

Nästa vecka bär det av till Österrike och den sedvanliga skidveckan och då gäller det att vara i topptrim. Tror det räcker att börja träna idag, bör då vara fulladdad till vecka 9.

Förföljd

Jag känner att vi är förföljda. Det kom ett brev från Norge med nedanstående foto och en uppmaning att inbetala SEK 418 kr och 99 öre. Bara för att ingen bemanning fanns vid en vägtull. Jag orkar inte ens överklaga. Jävla papparazzis.

Total make over

Nåja, en rejäl klippning av kalufsen är kanske en bättre beskrivning. Genomfördes under ordnade förhållanden under gårdagen. På lunchtid. Trots att håret växer på arbetstid. Konstaterades att de grå hårstrånen börjar ta marknadsandelar på hjässan.

Men vet du vad, vet du vems parkeringsplats jag tog över när jag skulle parkera utanför frisören?

Jo, Malin Berghagen skulle just hoppa in i sin bil för att fara iväg någonstans. Fattar du? Lasses dotter liksom. Och då står jag där beredd att ta över en av stadens dyrbara och svårfunna luckor efter henne.

Väldigt vacker men hon såg faktiskt lite sliten ut. Men väldigt vacker. Förklaringen fick jag inne hos frisören när jag läste den obligatoriska Hänt i Veckan. Tidningen där man får reda på allt av värde.

Där läste jag att Malin längtade efter att någon skulle ta på henne. Hon har saknat det sedan separationen med Tommy Nilsson. Jojo, hennes längtan kunde jag se ”lajv”. Tungt.

Nästan samtidigt i en annan del av staden sprang hustrun nästan rakt i famnen på Rickard Wulf. Eller stavar han Wolf ? Även han såg fårad och sliten ut.

Det var annat för 10 år sedan då jag körde honom till en sommarkonsert uppe i Bollnästrakten. Då var han stilig och elegant. Han kanske också saknar någon som tar på honom?!

Så nu kan du avsluta din prenumeration på Hänt i Veckan. Bloggen Görans Funderingar, som ännu så långe är gratis att läsa, har nu tagit över deras verksamhet.

Bus(s)kiskultur

Jourfri helg. Störtskönt. Blev istället styrelsemöte med Bajen på lördagen och direkt på det, det stora helgeventet, besök på Stockholms Stadsteater.

Där serverades lite tilltugg. Dyrt som bara f-n, men smarrigt.


I väntan på på pausfikat och på att få gå hem igen kollade vi Arsenik och gamla spetsar. Buskis på kulturnivå.

Det är nåt skumt med teaterbesökare från landsorten. Antingen är de lättroade eller så måste de skratta för att få valuta för pengarna. Ett busslast äldre människor var i staden med Hallsta Buss. De utmärkte sig. De skrattade.

Helt okey, det var fler än dem som skrattade, det var i alla fall en komedi. Men fånig buskis har jag lite svårt för. Särskilt när Kjell Bergkvist skakar i hela kroppen och valda delar av publiken vrider sig av skratt. Då skakar han ju såklart ännu mer och valda delar av publiken skrattar ännu mer, och så skakar han ännu en liten stund, och... ja du fattar va?

Men som sagt, Hallsta Buss hade en snygg buss att visa upp på Sergels Torg. Tyvärr såg chauffören mer än tillåtet trött ut, hängde som en trasig vante över ratten när hans passagerare klev på bussen.

Men han kanske inte hade sett teaterstycket. Eller så hade han det.

Men hursomhaver, idag är det äntligen måndag igen.

Förbannad på BR

Det är inte billigt att vara solidarisk och betala medlemsavgift till Bussbranschens Riksförbund. Ändå skinnar de medlemmarna på pengar så fort tillfälle ges.

Fick häromdagen en ”inbjudan” till något som heter Researrangörsdag för framtiden. Ska klaras av mellan kl 13 och 18. Den första timmen börjar med att BR:s Leading Lady Anna Grönlund välkomnar oss och sedan berättar Scandic Hotels i trekvart om sina framtidsplaner.

Sedan redovisar ett inhyrt stort konsultföretag uppgifter som BR själva tagit fram. Sedan blir det lite the och mingel och så småningom berättar BR om lite aktuella trender under 20 minuter.
Detta 5-timmarsmöte skall sedan sammanfattas under 10 minuter vilket innebär att BR redan nu vet att innehållet under dagen är rent ”bull shit”.

Att delta på detta evenemang som åhörare kostar en medlem 1.395 kr. Men då ingår the och förhoppningsvis en god kaka. Lite osäker på kakan.

Varför är jag då förbannad? Jo, för under 2007 betalade mitt företag 23.200 kr i avgifter till BR. För denna summa borde jag alldeles gratis få ta del av de uppgifter som BR tagit fram, men som de låter ett konsultföretag presentera. Jag får dessutom betala för att få reda på Scandic Hotels framtidsplaner.

Jag skiter i Scandic Hotels framtidsplaner. Jag vill veta om bussbranschens framtidsutsikter.

Därför uppmanar jag alla bussbolag som redan betalar medlemsavgifter till BR att inte delta i detta evenemang.

Skärp dig Anna Grönlund, tänk på dina medlemmar. Ska du fortsätta att skinna oss så har du snart inga medlemmar kvar.

Jag, en glädjespridare

Jag är en glädjespridare. Jo, faktiskt, så är det. Det är Jesus som tycker det. Jesus lever. Han kommunicerar nämligen.

Jag tror han bor här i Sollentuna, bortåt Häggvik till. Rätt nära en konkurrent till oss.

Idag på lunchen åkte jag förbi Pingstkyrkan. En modern sak som har neonskyltar på fasaden.

Där lyste tydligt följande budskap: Du gör mig glad /Jesus.

Jag blev så lycklig så jag nästan blev religiös en gång till. Det var för mig det slutgiltiga beviset för att Jesus faktiskt lever.

Datorhund och skäll

I morse funkade inte vår serverdator som den skulle. Kaos och panik utbröt.

Efter ett gediget arbete av trafikledare Stefan, med felsökning av problemet, kom han snart underfund med att det var lilla söta Krokostuds som varit och jobbat lite för närgånget med vår server.

Vid konfrontation valde Päls-Elsa att inte kännas vid detta. Hon påstod att hon var trött och ville vara ifred. Viss personal tar sig omänskliga fördelar.



Apropå hund. Jag har fått skäll. Av min kamrat och kollega (han med almanackan och husbilen), för att jag glömde att gratulera på hans 49-årsdag. Han har varit mycket upprörd kring detta.

Så jag säger nu lite i efterskott: Grattis pappskalle. Av konkurrensskäl vill jag inte uppge hans namn.

Ekokardiografi

Om du följt mitt liv här på bloggen, så vet du att julafton inte var någon lyckad må-bra-dag.

Idag gjordes uppföljningen. Jag vill ju inte hamna i hjärtinfarktsträsket, bland andra överstressade individer, så en hjärtkoll kändes behövlig. Så där satt jag plötsligt i ett väntrum fyllt med gamlingar som skulle undersökas.

Hjärtkollen skedde bl.a med ultaljud, jag såg mitt eget hjärta slå på en dataskärm. I svartvitt, annars hade det varit FÖR läbbigt. Jag är en mesig typ när det gäller att kolla på inälvor.

Hursomhaver, mitt hjärta är hur friskt som helst. Frågan är varför det ändå håller på att retas med mig. Stress kanske?! Det får farbror doktorn lista ut vid nästa återbesök.