Tingen retas

Min relation just nu med fordon är inte bra. Inte bra alls. Hade just fått ordning på kopplingsfrågan med EvoBus när nästa problem dyker upp.

En av våra förare ringer från Prag och berättar att ett bromsok på ett boggihjul trilskar. Tur som attan, det hände när de släppt gruppen vid hotellet och bara skulle finparkera bussen för kvällen.

Stor palaver men vi får omedelbart via EvoBus i Vetlanda hjälp att lösa problemet. Mekaniker kommer farande, mekaniker konstaterar felet, mekaniker hjälper oss att få bussen till verkstad.

Morgonen därpå står en lånebuss utanför hotellet som vi lånar/hyr under tiden de lagar felet.
Strax efter lunch är felet fixat och vår buss är återigen med i matchen.

Billigt i gamla öststater? Knappast, när jag fick höra slutpriset fick jag andnöd. Men som vanligt blev det inga störningar alls för kunden. Mycket tack vare hjälpen från Vetlanda. Igen. Nu behöver jag bara finansieringbidrag till räkningen.

Sen har vi min privata Merca också. Först blev stjärnan på motorhuven stulen, sen totalhavererade vattenpumpen och ovanpå det tog stötdämparna helt slut. Verkstadsbesök och en hyrbil i åtta dagar. Nu är jag plötsligt 13 tusen lax fattigare. Sånt är livet.

Läste med viss glädje en ny bussblogg http://www.ljungskilebuss.se/bussbloggen.html skriven av Daniel på Ljungskilebuss. Daniel verkar vara en idrottsintresserad busskille med stark integritet. Ingen trampar ostraffat på hans ego. Han kanske är uppväxt med Grynet och hennes ”ta ingen skit”-kultur.

Själv gillar jag Jonas Gardell och hans inställning, ”låt ingen sätta sig på dig, men låt gärna någon sätta på dig”. F´låt nu blev det så där ekivokt igen.

Kör hårt Daniel, du har rätt i en sak, det kommer att gå åt h-e för fotbollslaget Ljungskile.

Grattis Skåne

Så var hockeysäsongen över. Nästan i alla fall. Brynäs hänger kvar i Elitserien och Rögle av alla lag går upp i Elitserien. Snacka om överraskning!

Jag tror det var Rögle som fanns bakom skylten i mitt föregående inlägg. Smygtränade på förbjudet sätt. Typiskt skåningar.

Ja ja, det blev i alla fall ett grönvitt lag som gick upp. För mitt eget grönvita lag Hammarby, så ter sig framtiden en smula dystrare. Men vi får se, Hammarby är som en katt, Bajen har minst nio liv. Vi kommer igen på ett eller annat sätt.

Självklart

Som första blogg har jag nöjet att på ett visualiserat sätt tydligt förklara hur en politiker pratar när han själv tror att han är glasklar.

Min nya kompis

Min nya spelpartner i tennis, Wilson, har verkligen överträffat mina förväntningar. Sen jag involverade Wilson i mitt tennisliv så har jag inte förlorat en enda match.

Jag har med Wilsons hjälp tagit hem två gruppsegrar och därmed klättrat upp två serier i seriesystemet.

Och så sägs det att framgång inte kan köpas för pengar. 1.950 bagis var ett billigt pris för att klättra från division 11 till 9:an. Av 22 möjliga vill jag bara lite försynt påpeka.

Det är värre i dubbelserien, där känner sig Wilson ännu lite vilsen. Förmodligen beroende på att mina dubbelpartners inte riktigt når upp till Wilsons standard. Eller nåt sånt.

Temporär ångestattack

Det sägs att bästa sättet att bota ångest är att konsumera.

Häromdagen när jag besökte en viss affär så tyckte jag nog att jag kunde ana lite begynnande ångest i kroppen. Då såg jag prylarna som kan bota vad som helst. Så jag köpte bums de här nya och innovativa säkerhetsprylarna för att testa på en av våra bussar. Och vips så blev jag symptomfri.

Den ena grejen är en vindmätare så föraren kan placera fordonet korrekt på vägbanan i förhållande till aktuell vindstyrka och vindriktning. Säkerhetstänkande.

Den andra måckagrunken är en djupmätare - f´låt, jag menar avståndsmätare - så han har koll på avståndet mellan underrede och vägbana. Ett oerhört bra hjälpmedel på sämre vägunderlag. Säkerhetstänkande.

Men om, jag säger om, grejerna inte alls skulle vara till någon nytta i busstrafik, ja då är det väl bara att skrota dem. Och det vore väl synd och skam, för de kostade ändå en slant, så då kan jag lika gärna ta dem och försöka montera dem på min segelbåt.

Jag har världens tur förstår du, jag tror nämligen de skulle passa även där. Med viss modifikation såklart. Grejorna är ju då ändå bara att betrakta som avskrivet och oanvändbart skrot. Om de alltså mot förmodan inte skulle funka i busstrafik.

Landsorten rules

Det är ju det jag alltid har sagt. Lantisar är bättre än storstadsbor.

I lördags kväll blev en av våra chaufförer akut magsjuk nere i Skövde. Ett enda samtal behövdes för att lösa problemet, att snabbt hitta en ersättningsförare som morgonen därpå kunde köra vår grupp i vår buss upp till Stockholm.

Tack Bengt på Stenstorps Buss (http://www.stenstorpsbuss.se/) och tack Robert som körde vår buss. Enligt vår guide var Robert en toppkanonförare som fick högsta betyg. Lugn, sympatisk och körde jättebra.

Innan jag lägger vantarna på hyllan så ska även jag bli en lantis och därmed per automatik bli trevlig och sympatisk.

Återkoppling

Rubriken är dubbelbottnad. Det här inlägget ska nämligen handla om vår numera berömda busskoppling på en Setrabuss. Dessutom kommer det att bli långt, men vissa saker måste få ta både tid och plats.

Jag har haft ett möte med EvoBus tekniske ansvarige Åke Rydén. En gång i tiden föreslog jag för EvoBus ledning att skådisen Michelle Pfeifer skulle överta hans plats som teknisk chef i Vetlanda. Mest beroende på att hon är mycket snyggare än Åke. Men det är en lång historia. Den tar jag inte nu.

Hursomhaver. I korthet konstaterades att den totalhavererade kopplingen endast hade rullat ca 6 månader och ungefär 4 tusen mil sedan bytet innan. Kostade 40 tusen inkl moms att byta. Men du som följt mitt liv här på bloggen vet ju redan det.

Men här kommer ett tillägg som du kanske inte vet. Efter ytterligare 3 tusen mil efter ovanstående kopplingsrenovering, så står vi där igen med ännu en totalhavererad koppling. Den tredje. På samma buss alltså.

Men nu började jag nog allt att bli lite irriterad. Den här renoveringen kostade nästan 60 loppor och plötsligt är vi uppe i tre kopplingshaverier och 100 tusen i reparationskostnad som ligger utanför garantin. På en nästan ny buss och 24 tusen mil. Hur ska EvoBus lösa detta?

Jag har nu förvandlats från en trogen timid kund till en irriterad kund beredd till otrohet dvs börja köpa Volvo eller Scania eller egentligen vad som helst. Till och med Temsa skulle kännas bättre.
Då händer följande, EvoBus tekniske chef Åke kommer farande upp till Stockholm, listar snart ut felet, vi får det åtgärdat väldigt pronto och vi kommer överens med EvoBus om lämplig ersättning för utlägg, sveda och värk. Jag blev mycket nöjd.

Jag tycker nästan att Åke numera är en aning snyggare än Michellle Pfeifer. Jag tycker han ska fortsätta som teknisk chef. Micheller Pfeifer har ju ändå sitt skådelespeleri att tänka på och så är det väl lite osäkert om hon skulle trivas i Vetlanda.

Att skoja om Åke och hans utseende törs jag göra, men jag aktar mig noga för sådant när det gäller en annan person som också har haft ett finger med i den lyckosamma lösningen. Det är EvoBus relativt nya försäljningschef Anna Johansson. Då skulle jag bara bli anklagad för fjäskeri, mansgriseri och liknande.

Så jag nöjer mig med att konstatera att Anna och hennes medarbetare på EvoBus i Vetlanda, ingen nämnd och ingen glömd, är de bästa branschen har att erbjuda. De är helt enkelt Top Of The Line.

Nya tider

Ut med det gamla, in med det nya. Är det inte så Malmsjö säger på Nyårsafton?

I fredags 31/3 lämnade vi vårt gamla kära garage. Så här såg det ut när vi flyttade:













Kändes lite trist, men tiden har sin gång och nu har vi ett modernt och superfräscht tillhåll. Så här ser det ut på utsidan. Kanske kommer här bilder snart även hur insidan ser ut.

May I introduce

Måste bara få presentera min familj lite mer, med betoning på lite. Min bror bor i Bryssel och har ett företag som heter Citatop. Vi har humor i vår familj. Läs hans företagnamn baklänges så får du se ett utmärkt exempel på humor.

Min första båt döpte jag till Zibaz. Låter som See Bus. Sjöbuss, StockholmsBuss, båt, vatten, du fattar grejen va?

Min syster bor i London och har ett företag som Leadership and Gender Ltd. Har ännu inte listat ut humorn i det namnet, men syrran är full av humor hon också.

Länkar till dem finns till höger.

Äntligen kan jag pusta ut. Inte en enda luring stötte jag på under gårdagen. Förutom en liten grej från en chaufför.

Hyr buss för 1 krona

Det är nu dags att lätta på presenningen. Efter månader av hårt arbete är vi nu klara. Idag släpper vi nyheten. StockholmsBuss introducerar som första bussbolag en ny prissättningsmodell.

Gå in på http://www.stockholmsbuss.se/ och läs mer om nyheten om hur du nu kan hyra buss för endast 1 krona.

Aj aj oj oj vilken helg

Lördagen blev allt lite tokig. Först besök av mina absoluta favvisar, barnbarnen Albin och Valter. Det är ingen lek att ta hand om dem. Eller rättare sagt så är det så. Jag kryper på golvet och leker med bilar, jag kryper på golvet och ÄR en bil, jag kryper på golvet ÄR ett piratskepp.

Plötsligt blev jag också en klätterställning för det finns livsfarliga krokodiler under vår soffa.. Det finns faktiskt det.

När de små barnen blivit hämtade säckade hustrun ihop och jag ihop och somnade framför eftermiddagsTV:n. Funderade inte ens på att göra bokföring eller nåt.

Sen skulle vi på teater. Då pajade Mercan. Nått fläktremshjul vobblade oroväckande och lät ännu mer oroväckande högt och dyrt. Taxi till stan. 300 bagis. Pjäsen, Mästaren och Margarita, var en lång och seg 3-timmarshistoria. Men med paus med tilltugg.

Pjäsen var mustig och färggrann men fullständig obegriplig. Nån dog, fast ändå inte, nån blev mördad, fast tydligen inte, för senare hade han funnit sin käresta eller nåt. Djävulen själv var också med. Han var rätt okey även om jag inte riktigt hängde med varför han deltog.

Taxi 200 bagis halvvägs hem, fick låna dotterns bil resten av vägen.

I morse, =söndag = sommartid. Dubbeltennis mellan kl 08-09. Lyckades klanta till det och ställa klockan redan 0530 istället för 0630. Fan också. Men kompis Norrmannen och jag lyckades vinna matchen rätt lätt.

Nu hotas jag med shoppingtur till stort köpcentra. Hör du inget mer från mig så överlevde jag inte den turen.

Kvalitetsblaska

Tänk vad härligt det är att få en blank, färggrann och välskriven tidning med massor av matnyttigt i brevlådan. Nämnde jag väldoftande också? Man blir så glad så glad.

Men hallå, är det inte, jomenvisst är det väl ändå, jo tamigfan är det inte en av våra bussar på omslaget?!

Kvalitet in i minsta detalj, allt från omslagsbild till innehåll. Say no more.

Dumstrut till Swebus

Tyresö kommun polisanmäler Swebus i Tyresö utanför Stockholm. Swebus tomgångskör nämligen sina bussar flera timmar varje natt. De själva säger att skälet är att de måste ladda batterierna.

Har du hört så j-a dumt?! Flera timmar alltså. Många bussar. Varje natt. Trots att bussarna är ute och kör mest hela dagarna. Tydligen har någon TV-kanal varit där på nätterna och filmat så bevisen tycks vara rätt tuffa.

Men snälla rara, jag som trodde det vara kloka och seriösa människor i ett sådant stort företag som Swebus. Sanningen är tydligen att vissa depåer drivs av kompletta dumskallar. Att vara dumskalle är dumt, att vara en inkompetent dumskalle är oslagbart.

Månadens dumstrut tilldelas härmed .....TADA..... Swebus i Tyresö. Juryn var enhällig.

Det pågår saker i hemlighet

Läste med stor förskräckelse DN idag. Du vet tidningen som bara ljuger ibland. Där stod med stora rubriker Fortfarande är endast var femte kvinna.

Det känns lebbigt. Det synes alltså pågå ett slags spel som jag inte känner till, att alla ska omformas till kvinnor, men att det inte går tillräckligt fort, jämfört med uppgjorda planer. Fortfarande är endast var femte kvinna. Kan inte misstolkas.

Jag blev så upprörd så jag läste inte hela artikeln, kände mig tvungen att göra en omedelbar okulärbesiktning av mig själv för att se att inget hänt under natten. Vilken tur, jag är fortfarande den gamla vanliga Göran.

Jaja, det var ett stort misstag att låta Mona Sahlin komma tillbaka efter sin time out. Nu ser vi konsekvenserna av detta.

Ta bara vår lilla ankdammsbransch som exempel

Vad hände i Bussbranschens Rikförbund efter det att Mona kommit tillbaka? Jo, Anna Grönlund, en typisk kvinna, tar täten i BR.

Vad hände nere i Vetlanda på EvoBus efter det att Mona kommit tillbaka? Jo, Anna Johansson, en typisk kvinna, tar taktpinnen på försäljningsavdelningen.

Det ÄR någonting som pågår.

Olagligt men skattefritt

Saker och ting kan ibland uppfattas som lite märkliga. T.ex det här med beskattning.

Läste häromdagen en publikation som heter ”Nytt från Revisorn”. Jo, det är sant, det finns en tidningsvärld bortom BåtNytt, Segling, Praktiskt Båtägande, Båtliv, På Kryss, Motorbåtstidningen samt Tidningen Bussbranschen.

I Nytt från Revisorn fanns att läsa om en kille som sålde avkodningsutrustning för TV-signaler. Olagligt. Samtidigt sålde han T-shirt och liknande saker. Lagligt.

Nu till det konstiga. Han blev dömd – till dagsböter – för den olagliga delen, vilket är en ganska billig dom.

Men för hans inkomster från den olagliga delen där han tjänade de grova pengarna, som han alltså blev dömd för, behöver han inte betala skatt, enligt Kammarrätten. Däremot måste han betala skatt för sina lagliga inkomster från T-shirtförsäljningen.

Här gäller det att fundera. Gäller att hitta en lagom olaglig verksamhet, som ger låga böter, men med hög intjäningsförmåga. ”Money rules” ännu en gång. Eller är samvetet och moralen viktigare?

Journalistljug

Så är det då ännu en gång bevisat att en del journalister har lite svårt med sanningar.

Igår beskrev DN:s internetupplaga en tämligen svår bussolycka utanför Stockholm. En Flygbuss hade vält på E4:an söderut och låg tvärs över vägbanan, stod att läsa. DN följde upp detta även med en artikel i pappersupplagan i morse med i princip samma innehåll.

Problemet är att de inte beskrev olyckan korrekt.

Sanningen var, och är, att Flygbussen av okänd anledning hade dängt rakt in i baken på en långtradare. Bussens front var, sett från 25 meters håll, inte hysteriskt intryckt, vindrutan satt kvar men såg naturligtvis mer ut som mosaik, men den satt kvar.

Bussen och långtradaren stod hyggligt prydligt uppställda ute på vägrenen och passagerarna satt lugnt kvar i bussen i väntan på ersättningsbuss. I en kaosliknande situation har jag svårt att tro att folk sitter och läser tidningar i en svårt skadad buss.

Allt detta kunde jag se med mina skarpa bussägarögon därför att jag passerade denna olycka i motsatt riktning cirka 10-15 minuter efter smällen. Då uppstår ju som alltid s.k. ”tittköer” och farten är närmare stillastående än krypande. Jag vill påstå att en bussägare ser på en sådan här sak med betydligt nyktrare ögon än en skjutglad journalist som vädrar sensation och kanske till och med ett scoop.

Med andra ord, lita aldrig på vad en dagstidningsjournalist skriver. Nu har även DN alldeles på egen hand förpassat sig själva ner i lögnernas träsk där trovärdigheten är lika hållbar som en mjukglass i värmeugn.

Mulle Meck

Mulle Meck har varit i tjänst igen. Pang, en fläktrem på vår buss går av precis vid en gate på Cityterminalen. Jobbigt läge. 50 personer står och trampar och vill till Växjö.

Naturligtvis är det den innersta remmen som går av vilket innebär att alla andra remmar först måste demonteras. Sånt tar tid.


Därför kör vi fram en ny buss samtidigt som undertecknad far iväg som en skottspole upp till CT och leker Mulle Meck medan två gubbs hjälps åt att lasta om allt bagage och alla människor.

Slutet gott, allting gott. De kom iväg bara en aning försenade.

Men herregud, jag blev alldeles svart under naglarna. Och minsann, fick inte byxan en liten fläck också. Attans.

Myteri

Det pågår ett spel bakom min rygg. Rykten sprids fort även i korta korridorer. Som grund till ryktet är en artikel i Aftonbladet där det ”bevisats” att en gullig chef gör medarbetarna bättre, friskare och gladare.


Därför borde lilla Päls-Elsa ta över min plats säger ryktet. Pyttsan, snart är det lön och Elsa har inte hunnit lära sig vårt lönesystem. Jag sitter säkert ett tag till.

Kloka beslut

I helgen införskaffades en ny kontorsstol. Den gamla började bli lite sunkig och jag kände att jag behövde en blygsam office make over. Eller kanske office make up.


En stol betyder så mycket. Den här nya har redan fått mig att fatta bättre beslut än tidigare.

Dessutom, som ett slags bonus, är stolen behäftad med kullagrade hjul vilken innebär att jag inte nu bara fattar bättre beslut, utan även snabbare beslut.

Tack Ingvar.

Bevisat

Så är det då bevisat. Göteborgare vet inte vad musik är. Som enda jury i hela landet gav de Christer Sjögrens låt Europe poäng i Melodifestivalen Jag varnade tidigare för den låten. Hela landet lyssnade på mig utom juryn i Göteborg. Svagt Kålle. Jag är besviken och fick därmed rätt i att inte besöka TUR-mässan detta år. Man kan inte lita på Göteborgare.

Sen har vi ju förstås de okontrollerbara klimakteriestinna tanterna som ringde in ”folkets röst” och gav Christer några poäng så han inte blev alldeles sist.

Tyvärr bevisade även Melodifestivalen min egen svaga och ytliga karaktär. Hustrun och jag hade bokat, och betalat, biljetter till Stadsteatern där de visade Strindbergs Mäster Olof.

Men nej då, vi vek ned oss, köpte massor av godis, lagade god mat, korkade upp en ett fantastiskt gott Zinfandelvin och kollade Melodifestivalen uppkrupna i vår jättesoffa. Min egen interna röst, vi telefonröstar aldrig, gav jag till festivalens bästa låt, Empty room.

Mäster Olof tar vi någon annan gång.

Sann glädje = skadeglädje

Joru, så är det. Idag har vi en sådan glädje. Vi fick idag höra av ett besöksmål att en av våra svåra konkurrenter här i staden – när det gäller resebyråsidan – fick ställa in en resa pga dåligt bokningsläge.

Själva har vi sex bussar - dock inte sexbussar – till nämnda resmål. Och nix, vi har inte prisdumpat. Tror t.o.m att vi var några tior dyrare.

Detta att rapportera så här långt om stadens resekrig som de startade härommånaden. Slaget om tranorna är klart. Tack för god match.

Dramatik

Stor dramatik utspelade sig idag på SällskapsResors och StockholmsBuss kontor. Endast pga rådigt ingripande från två höga chefstjänstemän inom koncernen räddades övrig personal från drunkningsdöden.


Ett avlopp blev av okänd anledning plötsligt igenstoppat, varvid spillvatten från en tvättmaskin rann över. Om inte detta flöde hade stoppats så rådigt hade allt vatten hotat dränka hela kontoret inklusive personal. Det hade inte varit roligt.

FÖRBJUD SNARAST

Christer Sjögrens Melodifestivallåt Europe borde totalförbjudas. Det borde snarast införas dagsböter som straff för den som medvetet lyssnar på den låten.

PRYO-elev

Killen till vänster på bilden är vår PRYO som vi haft hela veckan. Han heter Hasse och är 7 månader gammal, dvs lite yngre än vår Elsa.

Det här är hans första kontakt med arbetslivet och vi kan väl konstatera att det gått ”sådär”.

En väldigt bufflig kille. Välter vattenskålar, raserar pärmhyllor, rumsterar om i kylskåp och är allmänt stökig. Men med en glad och positiv livsinställning. Får alla i omgivningen att skratta.

Men Elsa-Pälsa Bananboll håller koll på Hasse. Som en äkta bitch. Fräser och skäller så fort Hasse gör fel. Typ tar Elsas sovplats, leksaker eller annat.

Jag tror nog att vi skickar tillbaka Hasse till arbetsförmedlingen igen. Kul att testa, men nej, Hasse passar inte i buss- och resebranschen. Kanske mer inom vakt, ordning o sådana saker.

Omkörd

Under sportlovsveckan hände tydligen väldigt mycket bakom min rygg. Bland annat så har jag blivit omkörd. Av mig själv kan man säga.

Bloggen Görans Funderingar har nu fler besökare än StockholmsBuss websida.

Betänk då att ”Stockis” sida ändå varit uppe på weben sedan Krimkriget och Funderarsidan i blott två år.

Märkligt att så många vill läsa om mitt lilla obetydliga och händelselösa liv.

Görans Funderingar rules

Ha, när Göran kliver in händer det saker. När jag skrev om Cityterminalens urusla websida så fick jag ett rätt trevligt mail från någon ansvarig där, med en förklaring och lite allmänt "mumbo-jumbo" . Kommer just nu inte ihåg namnet annat än att det var ett tjejnamn.

Kolla in på deras websida nu så får du se. Obetydligt bättre, men i alla fall en förklaring varför den är så usel. Även telefonnumret finns nu med och som en extra bonus står allting beskrivet även på engelska. En fantastisk utveckling på bara några veckor.

Nu återstår att se om CT backar från sin aviserade prishöjning gentemot oss redan plågade bussföretag. De avser att höja angöringspriset med häpnadsväckande 100 %.

Själva funderar nu vi, och ytterligare några bussbolag, på att istället för att boka CT, föreslå våra kunder lastning och lossning på KBV alternativt Kungsbron. Då spar kunden typ 350 bagis.

Sportlovsrapport plus två schyssta brudar

Okey då, här kommer en kort rapport från sportlovsveckan.

Det räckte fint med blott 5 km löpning en vecka innan resan. Skidåkningen gick som en dans utan dallrande lårmuskler. Jag är lättränad.

Några sedvanliga noteringar från TV-fronten: Även i år kunde vi kolla den österrikiska versionen av Bonde söker fru, Idol och Vem vill bli miljonär. Även här nere är högsta vinsten 1 miljon men i Euro. Lite skillnad mot snåla TV4 som bara betalar 1 mille i svenska stålar.

Men så det stora. Det viktiga. Det riktigt betydelsfulla. En dag ringde min mamma, 84 år. Mitt i min arbetslunch på 2000 meters höjd, i strålande solsken och med en vidunderlig utsikt över alptopparna.

Hon berättade att hon var så glad och hon var så stolt så jag trodde hon skulle spricka. För första gången sedan i september, då hon föll ihop under en bussresa, hade hon för egen maskin gått ett varv runt huset hon bor i. Det här är min fina mamma:

Visserligen gick hon promenaden tillsammans med en sjukvårdare, visserligen stödd på en rullator, visserligen med syrgasslangen kopplad till en bärbar syrgastub. Men ändå, hon fixade det. Det har varit hennes målsättning ända sedan den olycksaliga dagen i september. Så gnäller jag för lite magsjuka. Jag skäms. Men fan vilken kämpe min morsa är. Respekt.

Så en liten sak i universum, även om det hon bär på inte är några direkta småärtor. Jag snackor om lilla Lampan. Linda Lampenius alltså.

I min frånvaro blev hon förvånande nog bortröstad ur Lets Dance medan jag satt och åt en trerätters middag i Alperna. F´låt Linda, men jag kom inte ihåg telefonnumret jag skulle ringa. Det var mitt fel.

Livet kommer aldrig mer att bli som det var.

Det tar sig

Vårt nya garage börjar komma i ordning. Spänningen stiger liksom.

Jobbigt jobb

Till alla de som funderar på att börja köra turistbuss så publicerar jag här en varningens bild.

Den visar min codriver på resan till Österrike förra veckan. Man ser tydligt hur sliten och uttråkad han ser ut att ha. Kanske bättre att välja lokaltrafiken, då behöver man inte hamna i sådana här ohälsosamma miljöer.

Tillbaks igen

Men ändå inte. Resan till Österrike var en kanonresa. Klarblå himmel i 4 dagar och växlande den sista dagen. Fett.

Här kommer en "Sällsismedarbetare" i full karriär nedför pisten.

Men. Inget internet. Min medhavda internetdosa vägrade fungera och hotellets lånedator var Out Of Order. Därför har jag inte kunnat rapportera från resan.

Men så kom jag hem. Jobbade lite drygt en halv dag och sen kom smällen. Magsjuka modell jobbig. Hel utslagen i natt och idag.

Men det verkar som om jag kommer att överleva även om jag inte trodde det i natt. Kändes som jag gläntade lite på dörren till Dödskuggans Dal.

"-äsch, sa hustrun, du ska alltid sjåpa dig så fort du är lite sjuk".