Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


måndag, november 15, 2010

Årets Pappa. Igen.

Fantastiskt. Årets Pappa för typ 37:e gången i rad. Men i år var det tufft ända in till målsnöret. Själv tycker jag att jag gjort min bästa pappasäsong på länge, men motståndet var oväntat hårt. I alla fall ur min synvinkel. Juryn var tydligen inte helt nöjda med startfältet. Här är juryns motivering:

"Aldrig har så få presterat så lite..."

Så kan man sammanfatta årets tävlande i pappatävlingen. Några av tidigare års mest framgångsrika pappor; Greger, Manfred, Håkan och Janne, har i år varit fullständigt anonyma.

Årets vinnare är en lågoddsare som länge var lika osynlig som ovan nämnda pappor. Men under tävlingens sista skälvande minuter slog han till. En skarp och välriktad muta fick upp juryns ögon och han visade därmed ännu en gång vad som skiljer en vinnare från en förlorare.

En vinnare ger aldrig upp.

Årets pappa 2010: Göran Demnert: