På nyårsafton var min vikt 103 kg. Idag vägde jag mig igen. Du ser ju själv resultatet på bilden. Hur gick det till?
Första dagen på året började bra. Vi gick omkring här hemma och småpulade på förmiddagen. Jag kastade bl.a. ut vår sämsta gran på årtionden. Den barrade bara man stog bredvid och tittade på den.
Under eftermiddagen började jag plötsligt känna mig lite smårisig. Men vi kollade tv och när vi så gick och la oss vid 22-tiden brakade helvetet löst igen. Exakt samma sak som eländet som drabbade mig dagarna före jul.
Blev snabbt sämre och dessvärre fick nu även hustrun precis samma symptom som jag. Vi höll ut till kl 01 då jag ringde vår dotter Sofia.
Hon och svärsonen kom ganska snabbt, men då hade både jag och hustrun blivit ännu sämre. Jag hade då blivit så dålig så enda alternativet var ambulans till akuten. Igen. Hustrun klarade att åka bil med Sofia och svärson till samma akut som jag.
Den här gången var servicen på sjukhuset mycket sämre än sist. Förra gången stog det ju folk och väntade på mig, tog prover och gav mig omedelbart smärtstillande.
Nu fick jag ligga i en kall lokal i som det kändes evigheter innan någon förbarmade sig över mig, trots att jag låg och gnydde som en hundvalp för jag hade såna magsmärtor.
Sen blev jag flyttad till kirurgakuten där jag blev liggande, nu i eget rum, minst lika länge innan någon kom. Och i 15-20 minuterscykler stappla mig in på toan.
Förs kl 05 fick jag smärtstillande. Då höll jag på att klättra på väggarna. Inom 60 sekunder blev kroppen helt avslappnad och innan jag ens hann tänka hade jag somnat helt utmattad.
Någon timme senare rullade de in kära hustrun till mitt rum, hon hade legat i ett annat rum under natten. Så där låg vi, det äkta paret, i samma rum på samma akutmottagning på samma sjukhus. Och med samma sjukdom.
Läkarna visste inte helt säkert, men de slog ändå fast att vi båda hade drabbats av matförgiftning av den nyårsmat vi hade beställt från en bra krog i närheten där vi bor.
Vi blev hemskickade igen vid 7-tiden, jag hela 7 kg lättare. Inte undra på att vi nu sovit hemma, helt utmattade, i princip oavbrutet i 24 timmar.
Nu då, nu kan väl ändå 2015 bara bli bättre. Eller?
PS. Om du vill läsa om något mer positivt kan du kika in på Sofia blogg. Man kanske skulle kunna kalla henne Äventyrsdottern. Numera även Civilingenjören.