Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


torsdag, mars 26, 2015

Jag är (inte) på G

Usch vad tungt det är nu. Efter förra veckans influensa så är jag väl frisk nu. Antar jag. Känner mig frisk i alla fall. Men ändå inte.

Allt går tungt och jag har noll lust att gå ner till gymmet för att träna. Noll lust. Inte ens lust att jobba. Vill bara sova och kolla TV.

För bara två veckor sedan var jag ju taggad till tusen. Vad hände?


Bara att bita ihop, i kväll ska jag i alla fall ge mig i kast med lektion nummer två i crawlsimkursen. Ska bli halvkul. Eller kanske helkul, vi får se. Jag kommer bergis att frysa. Eller få en kallsup. Eller få en kallsup när jag fryser.

Idag såg jag i alla fall TV-programmet Svett o Etikett. Han, programledaren Kalle, är ju helt suverän, en cool kille som i programmet provade att cykla, framförallt cyclocross.

Fann många igenkännande inslag där kände jag, som t.ex hans lite överraskande funderingar, varför cyklar alla ifrån mig, var hittar de krafterna någonstans som inte jag hittar? Alltså precis samma känsla som jag har. Yes, I´m not alone, jag har en själsfrände.

Så fick vi också till livs att man inte tappar särskilt mycket när man ligger sjuk. Precis de funderingarna hade även jag när jag låg däckad, har all träning hittills varit förgäves, måste jag börja om nu? Det behöver man inte, det känns ju skönt, bara att fortsätta där man slutade. I princip alltså.

Så nu får jag allt ta mig i kragen, lyfta mig i håret, kamma mittbena och ta tag i mitt träningsliv igen. Det SKA gå.

För att få min tillvaro att lyfta lite är nu min första racercykel till salu för det facila priset 5 tusen. Som kan diskuteras om nu någon händelsevis är intresserad. Storlek 61 cm, dvs en hoj för en rejäl karl. Eller kvinna.