Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


torsdag, februari 09, 2017

Idag kom belöningen. Sju månader försent.

Kul kul kul. Ännu en lite prudelutt som gör att jag kan fylla ytterligare en ruta med värdefull information på min cykel-Garmin.

Jag snackar så klart om min belöning för att ha genomfört cyklingen till Paris i somras. Om den, den ännu troligen icke utkvitterade belöningen, skrev jag ju om häromveckan.

Nu är den utkvitterad.

Det finns en liten fiffig grej här förstår du. Det är inte jag som köpt grejen. Nejdå, det är mitt företag som investerat i en fin wattmätare för cyklar.

Innebär ju faktiskt, om man ska vara noga, att det här inte räknas som MIN belöning till mig själv för den genomförda cyklingen. Det här är ju en företagspryl. Alltså borde jag kunna kvittera ut en belöning till. Smart Göran, smart.

Gäller nu bara att ta den svåra förhandlingen och förklara detta för hustrun.

Wattmätaren är ju som sagt såklart avsedd för företagets Postcykel, den som företaget investerade i av både ekonomiska som miljömässiga skäl i september 2015.

Med cykeln ska alltså jag lämna mitt företags utgående post i Postnords brevlåda. Visade sig att det blev betydligt lönsammare med en cykel istället för med bil.



En utmärkt kalkyl räknade hem hojen så den blev intjänad redan i trakterna av augusti förra året. Nu är den alltså rena guldfabriken. Teoretiskt alltså.

Kalkylen kan du kopiera till ditt eget företag där du jobbar. Både din revisor, ekonomichef och Miljöpartiet kommer att älska dig. HÄR kan du läsa om kalkylen. Och HÄR kan du läsa om revisorns glada reaktion.

Anledningen till inköpet av wattmätaren är ju att jag, för det är jag som ska distribuera ut våra brev från företaget, blir så himla trött av det. Jag cyklar alldeles för tufft så jag knappt når fram till brevlådan på grund av ren utmattning.

Det var då jag kom på att en wattmätare löser problemet. Med den kan jag på ett bra och säkert sätt hushålla med krafterna för att kunna slutföra mitt arbetsmoment varje dag. Arbetsskyddsombudet (som av en ren händelse, råkar vara jag själv) hade redan tänkt att det vore en bra lösning. I annat fall hade postdistributionen kunnat komma att fallera helt ansåg han.

Så drog han en jämförelse med hur Postnords postdistribution havererat totalt. Sannolikt pga snålhet i icke inköpta wattmätare till postiljonerna. Då förstår vi alla hur viktig funktion en sån här liten pryl har i vårt samhälle.



Och funkar den inte så bra som vi tänkt, ja då kan jag ju alltid låna den och flytta den till min cykel. Bättre att ha den där istället för att bara ligga och skräpa. Det är redan tillräckligt med skräp på Moder Jord.

Nejdu, nu måste jag kila iväg och montera den här roliga och samhällsviktiga saken. På betald arbetstid såklart, det är ju ändå företagets Postcykel det handlar om.