Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


onsdag, februari 01, 2017

Ta mig fan, jag fick ett brev i år också

För ganska exakt ett år sedan fick jag ett brev, med anonym avsändare, som kritiserade mig för min cykling till Paris 2015. Brevskrivaren hade lite åsikter om det. Jag blev väldigt illa berörd, ledsen och besviken, för det måste ha varit någon i 2015 år Rynkebyteam som skrev det brevet. Någon som jag hade betraktat som vän.

HÄR kan du läsa det om du vill. Någon dag senare ringde en för mig okänd man på vår dörr och lämnade ett annat brev, men betydligt trevligare. Han kom från cykelbutiken Outsport i Solna.

Det besöket kan du läsa om HÄR. Det kommer jag nog aldrig att glömma.

Idag fick jag lite otippat ännu ett brev. Blev minst sagt en smula förvånad.


Så här skrev denne för mig anonyme brevskrivaren den här gången:



Som den Sherlock jag är kan man nästan gissa att det är samma person som skrev för ett år sedan. Rätt lika handstil, rätt lika i sättet att formulera sig, rätt lika typsnitt på bokstäverna.

Det övre kom idag, det undre för ett år sedan

Om, säger om, någon vill skämta så tycker inte jag det är särskilt kul. Om, säger om, någon skriver det här på fullt allvar, så är jag helt övertygad att denne brevskrivare inte mår riktigt bra.

Det tråkiga i kråksången är att jag ännu i denna dag är helt övertygad om att det är någon från teamet 2015 som skrev det första brevet och jag är nu lika övertygad om att det är samma person som även skrivit dagens brev.

Alltid trevligt att min blogg engagerar människor, men det här känns ju lite larvigt.