Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


lördag, oktober 07, 2017

Testade en LSD-trip idag

Oj oj oj. Det var som att segla på vita tussiga moln. En härlig upplevelse som räckte nästan sexochenhalv timme. Sen blev tillvaron som vanligt igen.

Jag snackar såklart om en Long Slow Distance med Fredrikshofs Audaxgrupp.

Du kanske trodde jag hänvisade till The Beatles käcka sång Lucy in The Sky with Diamonds, som sägs handla om drogen LSD. Men nej nej, nu handlar det om idrott och cykling.

Enligt "reglerna" ska rullsnittet på en Audaxtur vara ca 22,5 km/tim. Det är inte fort, men en väldigt lugn och behaglig fart utan pulstoppar. En perfekt pulszon2-träning för en gubbe som mig.

Start kl 08:30 från Norrviken IP i Sollentuna. Perfekt cykelavstånd från mig, tar 15 minuter. Isch.

Vi blev sex stycken idag. En Audaxtur kan även innehålla avsnitt på grusvägar fick jag lära mig idag. Men på snälla grusvägar. Så även idag. Men då körde två cyklister en annan väg, så då blev vi fyra kvar.

Klart fikastopp ingår på en audaxtur. Inte efteråt, utan mitt i. Efter ca 5 mil första fikastoppet, vid klassiska Lunda Livs.


 Råkade hamna i bildkanten, skulle bara fota Åse.


Daniel, Åse och Ralph

Vid detta första depåstopp, jodå, det skulle komma en till, inmundigade jag två koppar kaffe, en halvtorr kanelbulle, sannolikt kvar från i går eller mer sannolikt från i förrgår, plus en Snickers.

Iväg igen till nästa stopp, Hökeriet. Det är där dom serverar ubergoda mackor gjorda på lokala råvaror från gården.

Dagens macka, vet inte riktigt vad det var för pålägg,
kan ha varit en av de godaste jag någonsin ätit.

Lagom till fikat dök plötsligt de två försvunna cyklisterna upp igen. Med utmärkt hjälp av gårdens personal togs den sedvanliga gruppbilden, ty annars har det ju inte hänt.

Nästan Tripp,Trall, Trull. Eller tvärtom.
Åse, Bosse Diesel, Daniel, Ralph, Torun, Mr Ego

Som du ser valde jag idag trekvartsbrallor. Idag var det ett verkligt svårt klädvalsväder. Fem grader när jag skulle välja dagens outfit men prognoser lovade 9-10 grader.

Vinterhandskar självklart. Började att ta på mig vanliga kortisar med benvärmare. Kändes en smula för kallt. Av med dom. Testade trekvartisarna. Mmm, kanske, men nää, det blir nog för kallt.

Av med dom, på med vinterbyxorna som tål ner till 15 minus. Nää, för varmt. 

Valet föll till sist på trekvartisarna, ullstrumpor och tåvärmare. Överkroppen grundades med en merinoulltröja, sen Rynkeby vinterjacka, och ovanpå detta vind/regnjacka. Blev helt perfekt.

Däremot blev själva cykelturen inte helt perfekt. Först fick Ralph bakhjulspunka.

Kände mig rätt nöjd att det inte var jag som fick punka,
det är så trist att byta. Smutsig blir man också.

Berättade för de andra att jag inte haft en enda punka i år, vilket är rätt ovanligt för mig.

Vi hojade vidare. Plötsligt känns min cykel lite svajjig och konstig. Men va fan. Punka. På MITT bakhjul. På MITT.

Hyftat snabbt fixat med hjälp av kapten Daniel.

Iväg igen. Efter någon mil känns cykeln konstig igen. Helv****s jä****l. Jag har punka IGEN. Ännu en gång på bakhjulet. Såklart.

Ännu lite snabbare den här gången. Men nu kollar Daniel med fingret inne i däcket, vilket jag borde ha gjort förra gången. Självklart ska man göra det, det vet väl alla.

Nu hittade han en liten liten förrädisk sten som trängt igenom knappt märkbart men som såklart gjorde hål på själva slangen.

Med några fler kockar fixades punkan föredömligt smidigt.
Fotot snott av Åse Martinsson

För kalenderbitaren kommer här mina fysiska uppgifter om denna härliga tur i lågpulsområdet.


Dagens tur kan inte rubriceras om jobbig


Trots det krävdes 700 watt i någon liten knäppa

Min maxpuls är 175. Toppen idag kom på slutet av cyklingen 
från "målet" och hem.

Summa summarum: De här Audaxturerna är supersköna. Ingen hets, inga pulstoppar, inga belgiska kedjor eller rullande tvåpar. Bara lugnt och behagligt. Hade lätt kunnat cykla fem mil till idag. Precis när jag kom hem slog mätaren om till exakt 10 cyklade mil. Faktiskt 10 härliga mil.

Fast det är klart, är man en snabbis kanske ett rullsnitt på typ 23-24 är för långsamt. Men för oss andra är det perfekt som lugn träning. Döjobbiga intervaller kör man andra dagar. Inget mellanmjölk. Hårt eller lugnt är melodin.

Du borde verkligen hänga med någon gång. Varje lördag kl 08:30 från Norrvikens IP. Men kolla först på Audax websida.