Den gamla gick lite långsamt, typ Audaxtempo om man pratar cykeltermer. Inga övriga jämförelser. Kände att jag mognat lite som gräsklippare och sprang iväg och köpte en vass och strömlinjeformad Stiga som gott och väl klarar snabbgruppstempo. Vill ju så att säga ha lite att växa in i.
Så idag efter en tvådagarssegling, full av energi, bestämde jag mig för att klippa gräset innan ovädret sätter in nästa vecka.
Klämde i högsta växeln direkt och gick ut stenhårt i rena snabbgruppstempot. Men gubben hängde med även om jag som vanligt kom bakom den som drog.
Efter halva framsidan av tomten kände jag att det började gå trögt i benen och jag var tvungen att dra ner på gasreglaget och dämpa farten lite. Alla ska med. Då kändes det bättre igen.
Så blev framsidan äntligen klar och jag kunde ta det supelugnt under förflyttningen till baksidan av huset. Passade på med lite energiintag genom att ta en tugga på ett nedfallet äpple.
Då flödade energin tillbaka och vi satte fart igen. Som vanligt ökade tempot efter pausen, för nu vill man bara få det överstökat och komma i mål.
Äntligen blev sista strängen klippt och vi kunde sakta och skönt glida tillbaka in i garaget och parkera ekipaget.
Trött, svettig men väldigt nöjd och lycklig att gräsmattan ännu en gång blev klippt. Kanske var det sista gången för säsongen. Kändes lite bittert faktiskt.
I morgon vankas riktig cykling. Ingen distans, den missade jag idag pga segling, i morgon verkar det bli ren och skär träning. Du vet en sån där som man blir så jäkla trött av. Spurtar, backar, intervalljävlar. Och så fika såklart.