Läste i DN idag att från nyår tappar SJ monopolet på spårlagd chartertrafik. Connex hoppade direkt på tåget (!) och startar från januari konkurrerande trafik upp till fjällen.
Enligt artikeln tar SJ det hela med ro, och tycker att det blir spännande med konkurrens. Den perfekta kommentaren från SJ-håll blev ”-vi kommer då att öka vår marknadsföring betydligt”.
Då kommer min följdfråga: Vad tycker t.ex vår branschorganisation att vi i vår bransch ska göra för att höja bussbranschens status och för att vi ska synas i mediabruset? Eller är det en sak som ska genomföras av varje enskilt bussbolag? Ja, om man vill marknadsföra t.ex specifika linjer, men det skulle minsann inte skada att göra en övergripande marknadsföring av turistbussen som färdmedel.
Personligen tycker jag att frågan om att marknadsföra turistbussen som ett bra transportalternativ är betydligt viktigare än att starta en omröstningstävling på en ganska anonym och undanskymd webplats, nämligen BR:s egen.
Vem riktar sig denna omröstningstävling till? Vilken privatperson har något som helst ärende som gör att man bara måste leta reda på Bussbranschens Riksorganisations websida för att ens få reda på att tävlingen existerar?
Kanske tävlingen riktar sig till bussbolag, men vilket bussbolag känner för att rösta fram en konkurrent till ära och berömmelse?
Slutsats: Jag vill att de mycket dyra pengar som mitt företag årligen betalar till BR ska användas på ett förnuftigt sätt som gagnar mitt företag och den bransch som vi arbetar inom. Att utlysa fåniga och anonyma tävlingar gynnar varken mitt företag eller branschen som helhet.
torsdag, december 07, 2006
onsdag, december 06, 2006
Vagnsbrist?
Stockholm får nog ändå betraktas som en storstad i all dess bemärkelse. Bland mycket annat har vi också begåvats med Pendeltåg och Tunnelbana. Båda typerna har vi haft i årtionden.
Trots detta faktum går SL ut i radion i stort sett varje vardagsmorgon och berättar om förseningar och inställda avgångar för både Pendeltåg och Tunnelbana. Skälet är nästan alltid vagnsbrist. Vagnsbrist!
Resandeströmmen är nog rätt konstant under både morgon- resp kvällsrusning. Att då inte ha en ”vagnpark”, eller snarare ”tågpark”, som överensstämmer med resandeantalet är ju såååå dåligt.
Man kan ju lätt tycka att efter 30-40-50 års trafik borde ju någon på huvudkontoret någon gång under den tiden kläckt idéen om resandestatistik, eller hur?! Och någonstans på vägen borde ju avdelningen som sätter tidtabellerna stämma av med folket på inköpsavdelningen hur många vagnar det behövs varje dag. Hur svårt kan det vara?
Det är väl också självklart att saker går sönder – säg den bussåkare som inte känner till det – men en så stor aktör som SL borde väl självklart ha en tåguppsättning som räcker även i krisläge.
Ibland är jag helt säker på att det är Samhall som driver kollektivtrafiken i den här stan.
Trots detta faktum går SL ut i radion i stort sett varje vardagsmorgon och berättar om förseningar och inställda avgångar för både Pendeltåg och Tunnelbana. Skälet är nästan alltid vagnsbrist. Vagnsbrist!
Resandeströmmen är nog rätt konstant under både morgon- resp kvällsrusning. Att då inte ha en ”vagnpark”, eller snarare ”tågpark”, som överensstämmer med resandeantalet är ju såååå dåligt.
Man kan ju lätt tycka att efter 30-40-50 års trafik borde ju någon på huvudkontoret någon gång under den tiden kläckt idéen om resandestatistik, eller hur?! Och någonstans på vägen borde ju avdelningen som sätter tidtabellerna stämma av med folket på inköpsavdelningen hur många vagnar det behövs varje dag. Hur svårt kan det vara?
Det är väl också självklart att saker går sönder – säg den bussåkare som inte känner till det – men en så stor aktör som SL borde väl självklart ha en tåguppsättning som räcker även i krisläge.
Ibland är jag helt säker på att det är Samhall som driver kollektivtrafiken i den här stan.
söndag, december 03, 2006
Stolliga föräldrar
Absolut, gångtrafikanter har rätt att gå över övergångsställen utan att behöva stanna och kontrollera om det kommer någon bil. Absolut, ALLA bilister är nu SKYLDIGA att stanna för att släppa över gångtrafikanter.
Vad jag däremot inte förstår, hur mycket jag än försöker, är varför i synnerhet föräldrar med barnvagn testar denna regel med döden som insats. Inte deras egen förstås, däremot sätter de sina barns liv som insats.
Väldigt väldigt ofta ser jag både mödrar och fäder, som utan att se åt vänster med bestämda steg kliver rakt ut i gatan. Självfallet med barnvagnen framför sig, och ofta med spikraka armar. Jag tror det är för att de själva inte vill bli påkörda.
Enligt min personliga åsikt kan det bara vara en hjärndöd människa som riskerar sitt barns liv för att ha rätten på sin sida.
Apropå barn. Jag har nu fått ett skarpt och tydligt klarläggande från Svenska Ambassaden i Bryssel angående nya EU-medborgaren Agnes utseende. (se tidigare inlägg)
Hon är inte alls normalful som jag skrev. Hon är jättesöt. Det var kamerablixten som gjorde att skönheten inte riktigt kom till sin rätt. Nytagna bilder utan blixt ger föräldrarna helt rätt, Agnes är bland det sötaste jag sett på länge.
Jag har nu för säkerhets skull gjort några fälttester på mig själv. Med blixt ser jag för jävlig ut, men om jag fotar mig i skum belysning utan blixt så kan man faktiskt ana vissa klassiska skönhetsdrag.
För att inte förstöra julen så vill jag dessutom påpeka att rubriken inte avser Agnes föräldrar.
Vad jag däremot inte förstår, hur mycket jag än försöker, är varför i synnerhet föräldrar med barnvagn testar denna regel med döden som insats. Inte deras egen förstås, däremot sätter de sina barns liv som insats.
Väldigt väldigt ofta ser jag både mödrar och fäder, som utan att se åt vänster med bestämda steg kliver rakt ut i gatan. Självfallet med barnvagnen framför sig, och ofta med spikraka armar. Jag tror det är för att de själva inte vill bli påkörda.
Enligt min personliga åsikt kan det bara vara en hjärndöd människa som riskerar sitt barns liv för att ha rätten på sin sida.
Apropå barn. Jag har nu fått ett skarpt och tydligt klarläggande från Svenska Ambassaden i Bryssel angående nya EU-medborgaren Agnes utseende. (se tidigare inlägg)
Hon är inte alls normalful som jag skrev. Hon är jättesöt. Det var kamerablixten som gjorde att skönheten inte riktigt kom till sin rätt. Nytagna bilder utan blixt ger föräldrarna helt rätt, Agnes är bland det sötaste jag sett på länge.
Jag har nu för säkerhets skull gjort några fälttester på mig själv. Med blixt ser jag för jävlig ut, men om jag fotar mig i skum belysning utan blixt så kan man faktiskt ana vissa klassiska skönhetsdrag.
För att inte förstöra julen så vill jag dessutom påpeka att rubriken inte avser Agnes föräldrar.
fredag, december 01, 2006
Glädjeinköp
Mitt brorsbarns födelse (se föregående inlägg) gjorde tydligen ett större avtryck i mitt känsloliv än jag någonsin kunde ana.
För att fira denna stora händelse kände jag mig nämligen nödsakad att till mig inköpa en ny navigator. Jag liksom drogs till affären som av en osynlig hand. Jag tror det var Agnes hand.
Ah, ytterligare en onyttig boy toy säger du. Icke säger jag. Den är helt och hållet inköpt å tjänstens vägnar och om, jag säger om, jag skulle ha vägarna förbi Bryssel igen så leder den mig rakt fram till nya släktingen Agnes. Att hitta i Bryssel är knepigt utan tekniska hjälpmedel, så är det bara.
För att fira denna stora händelse kände jag mig nämligen nödsakad att till mig inköpa en ny navigator. Jag liksom drogs till affären som av en osynlig hand. Jag tror det var Agnes hand.
Ah, ytterligare en onyttig boy toy säger du. Icke säger jag. Den är helt och hållet inköpt å tjänstens vägnar och om, jag säger om, jag skulle ha vägarna förbi Bryssel igen så leder den mig rakt fram till nya släktingen Agnes. Att hitta i Bryssel är knepigt utan tekniska hjälpmedel, så är det bara.
torsdag, november 30, 2006
Yesterdays News
Befolkningsexplosionen i Europa är ett faktum. Tidigt igår föddes på ett BB i Bryssel den nya EU-medborgaren Agnes. Nej, det är inte förra årets Idolvinnare som pånyttfötts.
Den här Agnes är en liten krabat på 3950 kilo, nej gram måste det väl ändå vara, och sådär en halvmeter hög.
De första släppta bilderna på detta underverk ger vid handen att hon är tämligen normalful. Det är bara en mor och far som tycker att ett nyfött barn är vackert.
Inte ens jag själv var särskilt vacker på den tiden man var blott några timmar gammal, så Agnes med anhöriga behöver inte alls bli arga på mig för detta uttalande. Skönheten kommer med åren, se bara på mig.
Agnes efternamn är Demnert och ingår numera i min Brysselbosatte lillebrors familj.
Den här Agnes är en liten krabat på 3950 kilo, nej gram måste det väl ändå vara, och sådär en halvmeter hög.
De första släppta bilderna på detta underverk ger vid handen att hon är tämligen normalful. Det är bara en mor och far som tycker att ett nyfött barn är vackert.
Inte ens jag själv var särskilt vacker på den tiden man var blott några timmar gammal, så Agnes med anhöriga behöver inte alls bli arga på mig för detta uttalande. Skönheten kommer med åren, se bara på mig.
Agnes efternamn är Demnert och ingår numera i min Brysselbosatte lillebrors familj.
onsdag, november 29, 2006
Timelleffekten har nått även oss
TV påverkar oss på olika vis. I föregående inlägg skrev jag hur jag påverkades. Igår såg Stefan, en av våra medarbetare, TV-programmet Äntligen Hemma. Eller om det var Extrem Home makeover.
Kl 0830 idag kom Stefan infarande på kontoret med något vilt i blicken. I händerna hade han både såg och skruvmejslar i högsta hugg. Vi övriga kastade oss omedelbart i skydd bakom skrivbord och stolar. Någon låste in sig på toaletten. Någon började att gråta.
När vi vågade oss fram igen hade dammet lagt sig och en ny hylla över pentryt konstruerats. Där står nu kaffe, the och muggar snyggt och prydligt.
Vi övriga sänder ett varm tack till Martin Timell för hans förmåga att inspirera så något äntligen blir gjort på vårt lilla kontor. Och självklart även ett tack till Stefan.
Kl 0830 idag kom Stefan infarande på kontoret med något vilt i blicken. I händerna hade han både såg och skruvmejslar i högsta hugg. Vi övriga kastade oss omedelbart i skydd bakom skrivbord och stolar. Någon låste in sig på toaletten. Någon började att gråta.
När vi vågade oss fram igen hade dammet lagt sig och en ny hylla över pentryt konstruerats. Där står nu kaffe, the och muggar snyggt och prydligt.
Vi övriga sänder ett varm tack till Martin Timell för hans förmåga att inspirera så något äntligen blir gjort på vårt lilla kontor. Och självklart även ett tack till Stefan.
måndag, november 27, 2006
Lättpåverkad
TV har en förskräcklig påverkan. Plötsligt känner jag mig som en usel mördare. Efter att ha sett ett TV-program!
Programmet jag råkade zappa in på handlade om miljöförstöring och andra mindre upplyftande saker. Jag fick reda på att om man utrotar en aldrig så liten djurart, som t.ex spindlar eller ödlor eller vilket litet pyttedjur som helst, så påverkar det hela ekosystemet och därmed hela jordens existens.
Big problem, var ska vi då parkera bussarna?
Men likväl, det är väl klart att ett sådant TV-program ger vem som helst dåligt samvete för att man inte tar ansvar för vår jord.
Mitt dåliga samvete blev etter värre när jag senare - och som kära hustrun ett flertal gånger påpekade - medvetet, hänsynslöst, känslokallt och helt skoningslöst trampade ihjäl en oskyldig spindel som - återigen enligt hustrun - oskyldigt råkade gå vilse över tröskeln och rakt in i vårt hem.
Jag tolkade inte situationen så. Spindeln gjorde ett medvetet intrång till oss för att där spinna äckliga trådar över våra liv. Jag tror att även spindeln hade sett TV-programmet och nu ville vidta säkerhetsåtgärder. Som att sakta dra åt trådarna runt våra liv. Hårt. Den hade krupit över tröskeln och gjort intrång i det som är mitt.
My precious, myy preecciouuuuss, myyy preccciooouuuusssss….(känd replik från Sagan om Ringen om du inte hajade)
Och mitt hem, kära du, det bevakar jag lika hårt och skoningslöst som en muslim bevakar sin dotters dygd. En inkräktare som gör intrång (!) får betala ett högt pris. No mercy.
Programmet jag råkade zappa in på handlade om miljöförstöring och andra mindre upplyftande saker. Jag fick reda på att om man utrotar en aldrig så liten djurart, som t.ex spindlar eller ödlor eller vilket litet pyttedjur som helst, så påverkar det hela ekosystemet och därmed hela jordens existens.
Big problem, var ska vi då parkera bussarna?
Men likväl, det är väl klart att ett sådant TV-program ger vem som helst dåligt samvete för att man inte tar ansvar för vår jord.
Mitt dåliga samvete blev etter värre när jag senare - och som kära hustrun ett flertal gånger påpekade - medvetet, hänsynslöst, känslokallt och helt skoningslöst trampade ihjäl en oskyldig spindel som - återigen enligt hustrun - oskyldigt råkade gå vilse över tröskeln och rakt in i vårt hem.
Jag tolkade inte situationen så. Spindeln gjorde ett medvetet intrång till oss för att där spinna äckliga trådar över våra liv. Jag tror att även spindeln hade sett TV-programmet och nu ville vidta säkerhetsåtgärder. Som att sakta dra åt trådarna runt våra liv. Hårt. Den hade krupit över tröskeln och gjort intrång i det som är mitt.
My precious, myy preecciouuuuss, myyy preccciooouuuusssss….(känd replik från Sagan om Ringen om du inte hajade)
Och mitt hem, kära du, det bevakar jag lika hårt och skoningslöst som en muslim bevakar sin dotters dygd. En inkräktare som gör intrång (!) får betala ett högt pris. No mercy.
fredag, november 24, 2006
Men jag då?
Fick just reda på att ett av Stockholms och Sveriges största bussbolag just har blivit sålt.
Varför får aldrig jag något erbjudande som jag inte kan motstå? Visserligen är vi inte bland de största bussbolagen men vi är f-- i mig bland de bästa. Tycker jag och rätt många till.
Nåväl, varsågod att påbörja budgivning men du måste tänka på att jag häromveckan var på båtmässan och hittade en schysst skuta för 6, eller om det var 7, miljoner. Sen så måste det ju bli en slant över att leva för också, så du måste nog börja budgivningen på sådär 15-20 millar. Jag tror säkert vi kan komma överens, någon mille hit eller dit har nog ingen avgörande betydelse för affärens genomförande. Jag är inte knusslig när det gäller sånt.
Varför får aldrig jag något erbjudande som jag inte kan motstå? Visserligen är vi inte bland de största bussbolagen men vi är f-- i mig bland de bästa. Tycker jag och rätt många till.
Nåväl, varsågod att påbörja budgivning men du måste tänka på att jag häromveckan var på båtmässan och hittade en schysst skuta för 6, eller om det var 7, miljoner. Sen så måste det ju bli en slant över att leva för också, så du måste nog börja budgivningen på sådär 15-20 millar. Jag tror säkert vi kan komma överens, någon mille hit eller dit har nog ingen avgörande betydelse för affärens genomförande. Jag är inte knusslig när det gäller sånt.
torsdag, november 23, 2006
Mean Machine
Häromdagen klev jag in i rollen som företagets Mr Mean Machine. Några av våra underbara kunder hade så att säga ”glömt bort” att betala våra fakturor.
Dessvärre så är några av dem verksamma i länder med annat språk än svenska. Då blir det minsann lite knepigare. Så innan samtalen blev det till mental träning genom att kolla några lämpliga amerikanska videorullar. Så man liksom kom i rätt stämning.
”- Hi, I´m calling from StockholmsBuss, the best bus company you ever seen, goddammit. You pay, understand?! We give you a bus, you give us money. Get it? Have you heard about Hells Angels? That’s my little sister, and boy, I´m big, really really big. They call me The Mean Machine and you must pay. Now.”
Men modet svek. Det blev mera ”- Oh hello Sir, I´m really sorry, but we can´t find your payment. Have you send us some money recently? Oh, you have forgot it, but don´t worry, it happens all the time. Can you send us som money today?”
Det funkade rätt bra det också. Men lite tristare, håll med om det.
Dessvärre så är några av dem verksamma i länder med annat språk än svenska. Då blir det minsann lite knepigare. Så innan samtalen blev det till mental träning genom att kolla några lämpliga amerikanska videorullar. Så man liksom kom i rätt stämning.
”- Hi, I´m calling from StockholmsBuss, the best bus company you ever seen, goddammit. You pay, understand?! We give you a bus, you give us money. Get it? Have you heard about Hells Angels? That’s my little sister, and boy, I´m big, really really big. They call me The Mean Machine and you must pay. Now.”
Men modet svek. Det blev mera ”- Oh hello Sir, I´m really sorry, but we can´t find your payment. Have you send us some money recently? Oh, you have forgot it, but don´t worry, it happens all the time. Can you send us som money today?”
Det funkade rätt bra det också. Men lite tristare, håll med om det.
lördag, november 18, 2006
Guld till StockholmsBuss
Rubriken kan eventuellt vara en aning missvisande men vadå, jag vill väl inte vara sämre än kvällstidningarnas löpsedelsförfattare.
Utan oss hade nämligen inte Svenska innebandylandslaget Team U19 Damer tagit guldet i VM som gick av stapeln i Leipzig häromveckan.
Endast på grund av slarv och glömska har den nyheten inte basunerats ut på den här bloggen. Förrän nu. Att den inte hamnade på kvällstidningarnas löp är ju knappast förvånande.
Självklart anser vi att det var pga den utomordentligt trevliga och behagliga busstransporten ner dit som blev utslagsgivande. Tänk så slitigt det hade varit att flyga. Först skumpig flygbuss till Arlanda med en chaufför som tror sig vara Schumachers bortglömda kusin med minst lika fina körkvaliteter, sedan borttappade klubbor som kunde hamnat i Barcelona, dålig mat på planet, berusade flygvärdinnor som hellre vill ha sex med piloten, förvirrade lokala bussförare som kommer för sent osv osv i all oändlighet.
Klart bättre och lugnare att åka buss. Med StockholmsBuss t.ex.
Det här var tredje gången vi fick vara med och hämta hem innebandyguld till Sverige. Att vi hade ett finger med i spelet när Herrarna vann VM-guldet i Globen i våras har jag redan lite blygsamt nämnt i ett tidigare inlägg.
Kanske dags för en ny slogan för oss gentemot idrottsföreningar: StockholmsBuss, alltid med poänggaranti.
Utan oss hade nämligen inte Svenska innebandylandslaget Team U19 Damer tagit guldet i VM som gick av stapeln i Leipzig häromveckan.
Endast på grund av slarv och glömska har den nyheten inte basunerats ut på den här bloggen. Förrän nu. Att den inte hamnade på kvällstidningarnas löp är ju knappast förvånande.
Självklart anser vi att det var pga den utomordentligt trevliga och behagliga busstransporten ner dit som blev utslagsgivande. Tänk så slitigt det hade varit att flyga. Först skumpig flygbuss till Arlanda med en chaufför som tror sig vara Schumachers bortglömda kusin med minst lika fina körkvaliteter, sedan borttappade klubbor som kunde hamnat i Barcelona, dålig mat på planet, berusade flygvärdinnor som hellre vill ha sex med piloten, förvirrade lokala bussförare som kommer för sent osv osv i all oändlighet.
Klart bättre och lugnare att åka buss. Med StockholmsBuss t.ex.
Det här var tredje gången vi fick vara med och hämta hem innebandyguld till Sverige. Att vi hade ett finger med i spelet när Herrarna vann VM-guldet i Globen i våras har jag redan lite blygsamt nämnt i ett tidigare inlägg.
Kanske dags för en ny slogan för oss gentemot idrottsföreningar: StockholmsBuss, alltid med poänggaranti.
fredag, november 17, 2006
Töntiga bönder
Redan rubriken gör nog att hela yrkeskåren Bönder varken kommer att skicka blommor eller boka bussar av oss.
Nu vet jag förstås inte om så många bönder läser just min blogg, men jag känner ju rätt många supertrevliga människor i bondetäta områden. Tänk om någon av dem skvallrar?
Jag kan nämligen inte för mitt liv förstå att programmet Bonde söker fru får en sådan ohygglig genomslagskraft så att både Aftonbladet och Expressen igår hade hela löpet med bondenyheter. Det var sexhämnd dit och det var tårar och lömska hämnder hit. Sex i traktorhytter och sex bakom ryggar.
Herreminjävlar, anses inte svenska folket klyftigare och smartare än att vi måste få sån skit i ansiktet varje gång man går förbi ett tidningsställ?
Dessutom, ursäkta alla bönder, de kunde väl åtminstone hittat lite tuffare och ballare killar med ett uns av utstrålning än dessa mesiga töntar.
Och ursäkta alla ni som sitter som klistrade vid TV:n när det programmet går, har ni verkligen inget annat och vettigare att göra? Till och med att knyppla skulle stimulera hjärnkapaciteten mer.
Jag kanske är lite för snabb i mitt omdöme efter att bara ha sett 5-minuterssnuttar tre gånger men sannolikheten att mitt omdöme skulle kvarstå om någon tvingade mig att se hela skräpet är rätt hög.
Okey, det är lika bra att jag tar bort LRF från prospectslistan på en gång, men det är det värt, vissa saker bara måste sägas offentligt, no matter what it costs.
Nu vet jag förstås inte om så många bönder läser just min blogg, men jag känner ju rätt många supertrevliga människor i bondetäta områden. Tänk om någon av dem skvallrar?
Jag kan nämligen inte för mitt liv förstå att programmet Bonde söker fru får en sådan ohygglig genomslagskraft så att både Aftonbladet och Expressen igår hade hela löpet med bondenyheter. Det var sexhämnd dit och det var tårar och lömska hämnder hit. Sex i traktorhytter och sex bakom ryggar.
Herreminjävlar, anses inte svenska folket klyftigare och smartare än att vi måste få sån skit i ansiktet varje gång man går förbi ett tidningsställ?
Dessutom, ursäkta alla bönder, de kunde väl åtminstone hittat lite tuffare och ballare killar med ett uns av utstrålning än dessa mesiga töntar.
Och ursäkta alla ni som sitter som klistrade vid TV:n när det programmet går, har ni verkligen inget annat och vettigare att göra? Till och med att knyppla skulle stimulera hjärnkapaciteten mer.
Jag kanske är lite för snabb i mitt omdöme efter att bara ha sett 5-minuterssnuttar tre gånger men sannolikheten att mitt omdöme skulle kvarstå om någon tvingade mig att se hela skräpet är rätt hög.
Okey, det är lika bra att jag tar bort LRF från prospectslistan på en gång, men det är det värt, vissa saker bara måste sägas offentligt, no matter what it costs.
torsdag, november 16, 2006
Vissa dagar känns extra bra
Idag har vi gjort ett kanonavtal med en ny kund. Känns ruggigt bra.
Undrar om jag inte ska föreslå hustrun att vi ska korka upp ett långlagrat, smakrikt och extrasmarrigt vin till kvällens middag? Bara för principens skull alltså.
Som sagt, vissa dagar känns bättre än andra.
Undrar om jag inte ska föreslå hustrun att vi ska korka upp ett långlagrat, smakrikt och extrasmarrigt vin till kvällens middag? Bara för principens skull alltså.
Som sagt, vissa dagar känns bättre än andra.
måndag, november 13, 2006
En jordskredsseger
Igår var det Fars Dag. En sådan speciell dag är vi värda, vi fäder. Så mycket som vi sliter och jobbar för våra nära och kära, eller hur, alla män? Visst är det så? Någon?
Vad jag inte känt till är att jag under året har blivit utsatt för en s.k fadersgranskning tillsammans med andra fäder som bland andra Greger, Manfred, Håkan och Janne. Jag vet inte vilka de är men jag vet att de är fäder. Mycket bra sådana till och med. Ruggigt bra har jag hört på omvägar.
I denna oerhört tuffa konkurrens slutade jag, en aning överraskande, som segrare i ”Bästa-Pappa-tävlingen 2006”.
Här är motiveringen:
"Med sin längd, mentala styrka, och förmåga att säga vad han tycker i alla lägen är Göran en utmärkt förebild både för sina egna och andras barn. Juryn kan bara lyfta på hatten och ännu en gång gratulera Göran till den fantastiska insats han gjort som far under det gångna året."
What more can I say?
Vad jag inte känt till är att jag under året har blivit utsatt för en s.k fadersgranskning tillsammans med andra fäder som bland andra Greger, Manfred, Håkan och Janne. Jag vet inte vilka de är men jag vet att de är fäder. Mycket bra sådana till och med. Ruggigt bra har jag hört på omvägar.
I denna oerhört tuffa konkurrens slutade jag, en aning överraskande, som segrare i ”Bästa-Pappa-tävlingen 2006”.
Här är motiveringen:
"Med sin längd, mentala styrka, och förmåga att säga vad han tycker i alla lägen är Göran en utmärkt förebild både för sina egna och andras barn. Juryn kan bara lyfta på hatten och ännu en gång gratulera Göran till den fantastiska insats han gjort som far under det gångna året."
What more can I say?
fredag, november 10, 2006
Idag började sommaren 2007
Smet iväg från jobbet i dag. På ”kundbesök”. Du noterade fnuttarna runt kundbesök va? I själva verket smet jag iväg på Båtmässan. Måste ju hålla mig ajour med vad som kommer att gälla när solen åter börjar värma.
Började med att göra både en uppdatering och självcheck på mitt system SuntFörnuft.2.version 4, så att det inte hade gått in i mode out of order innan jag klev in i mässhallen. Det systemet har en tendens att hänga upp sig ibland och att missa en sådan koll innan den här mässan kan i värsta-läget bli ödesdigert.
Kollade bla en Storebro Commander eller vad den nu hette. Priset började på 4,5 miljoner och slutade runt 5,5 när man lagt till allt smågodis som de flesta väljer, t.ex micorvågsugn och platt-TV och liknande oumbärliga saker, lät försäljaren glatt meddela när jag pratade med honom. Han lät även meddelade att investeringen var lika säker som att ha pengarna på banken. Mm.
Är det krångligt att byta namn från StockholmsBuss till StockholmsBåt? Jag menar om vi byter till StockholmsBåt kan man väl få ha en sådan kärra som avdragsgill tjänstebåt, eller hur?! Måste maila nya regeringen och kontrollera. Med den gamla var det tvärstopp.
Men å andra sidan vill jag hellre ha en segelbåt. En Scanner 391 för dryga 1,7 millar duger fint den också. Eller en Hallberg Rassey 54 fot för fyndpriset 6 miljoner. Eller om det var sju. Spelade ingen roll för systemet SuntFörnuft funkade perfekt idag. Släppte bara igenom ett underställ för en jämn hundring och nya segelvantar i Neopren för lite till. Systemet gav även besked att min egen Scanmar 33 från 1981 räcker gott.
Visst känns det skönt att låta automatiken sköta alla svåra beslut, så man själv kan ägna sig åt att bara njuta av drömmar.
Började med att göra både en uppdatering och självcheck på mitt system SuntFörnuft.2.version 4, så att det inte hade gått in i mode out of order innan jag klev in i mässhallen. Det systemet har en tendens att hänga upp sig ibland och att missa en sådan koll innan den här mässan kan i värsta-läget bli ödesdigert.
Kollade bla en Storebro Commander eller vad den nu hette. Priset började på 4,5 miljoner och slutade runt 5,5 när man lagt till allt smågodis som de flesta väljer, t.ex micorvågsugn och platt-TV och liknande oumbärliga saker, lät försäljaren glatt meddela när jag pratade med honom. Han lät även meddelade att investeringen var lika säker som att ha pengarna på banken. Mm.
Är det krångligt att byta namn från StockholmsBuss till StockholmsBåt? Jag menar om vi byter till StockholmsBåt kan man väl få ha en sådan kärra som avdragsgill tjänstebåt, eller hur?! Måste maila nya regeringen och kontrollera. Med den gamla var det tvärstopp.
Men å andra sidan vill jag hellre ha en segelbåt. En Scanner 391 för dryga 1,7 millar duger fint den också. Eller en Hallberg Rassey 54 fot för fyndpriset 6 miljoner. Eller om det var sju. Spelade ingen roll för systemet SuntFörnuft funkade perfekt idag. Släppte bara igenom ett underställ för en jämn hundring och nya segelvantar i Neopren för lite till. Systemet gav även besked att min egen Scanmar 33 från 1981 räcker gott.
Visst känns det skönt att låta automatiken sköta alla svåra beslut, så man själv kan ägna sig åt att bara njuta av drömmar.
måndag, november 06, 2006
Såg du också?
Såg du, jag menar SÅG du vår reklam i TV:n i måndagskvällens hockeysammandrag?
Där visades ett inslag från Hammarbys match mot Västerås i hockeyallsvenskan. Och minsann kunde man skymta StockholmsBuss på sargen. I varje fall under hela fem till tio sekunder. Görsnyggt.
Dessutom kunde man, om man var lite observant, under ett mindre kramkalas efter segermålet, till och med läsa StockholmBuss på Bajens matchtröja. Men okey, just det kan vi kanske betrakta som överkurs, men det stod ändå där. Tydligt för den som var observant.
Nu har jag kallat in förstärkning till kontoret som vi öppnar extra tidigt i morgon. Vi måste nu vara beredda på den anstormning av nya kunder, som jag förmodar denna reklam leder till.
För övrigt kan jag meddela att jag och min tennispartner i afton tog en lätt seger i kvällens dubbelmatch.
På det hela taget en lyckad idrottskväll med andra ord.
Där visades ett inslag från Hammarbys match mot Västerås i hockeyallsvenskan. Och minsann kunde man skymta StockholmsBuss på sargen. I varje fall under hela fem till tio sekunder. Görsnyggt.
Dessutom kunde man, om man var lite observant, under ett mindre kramkalas efter segermålet, till och med läsa StockholmBuss på Bajens matchtröja. Men okey, just det kan vi kanske betrakta som överkurs, men det stod ändå där. Tydligt för den som var observant.
Nu har jag kallat in förstärkning till kontoret som vi öppnar extra tidigt i morgon. Vi måste nu vara beredda på den anstormning av nya kunder, som jag förmodar denna reklam leder till.
För övrigt kan jag meddela att jag och min tennispartner i afton tog en lätt seger i kvällens dubbelmatch.
På det hela taget en lyckad idrottskväll med andra ord.
tisdag, oktober 31, 2006
En deppig dag
Idag känns det tungt. Jag är orkeslös, oengagerad och djupt deprimerad på gränsen till apatisk. Jag spelade dubbeltennis i gubbligan igår kväll. Det är det som är orsaken.
Jag och min partner för kvällen, vi kan kalla honom Pos - eftersom han kallas så – spelade helt lysande. Problemet var att gubbarna på andra sidan nätet spelade minst lika lysande.
Tiden närmar sig slutet, vi spelar bara 1 timme och när klockan ringer är matchen slut och aktuell poängställning blir slutresultat. Våra motståndare har serven, vi slår fram och tillbaka och spänningen är olidlig.
Gubbjävlarna, f´låt våra motståndare, får till slut fördelsboll för att vinna matchen, men så kommer då bollen jag väntat på. Min stenhårda forehand cross resulterar i att bollen kommer tillbaka i en båge, i exakt lagom smashhöjd precis framme vid nätet och jag lubbar fram för allt jag är värd för att dundra in den otagbart. Kort sagt, ”a piece of cake”. Så enkelt att det lätt kan utföras med förbundna ögon.
Jag måste sätta den för att vi ska få ett oavgjort resultat, för det återstår nämligen bara sekunder av matchtiden. I vår tennisliga kan en tennismatch sluta oavgjord och med den enkla smashen så blir det inga problem.
Du har redan räknat ut vad som hände va?! Just det, smashen sätter jag två decimeter BAKOM baslinjen och Pos och jag förlorar matchen.
Och du som tycker att DU har en jobbig dag!
Jag och min partner för kvällen, vi kan kalla honom Pos - eftersom han kallas så – spelade helt lysande. Problemet var att gubbarna på andra sidan nätet spelade minst lika lysande.
Tiden närmar sig slutet, vi spelar bara 1 timme och när klockan ringer är matchen slut och aktuell poängställning blir slutresultat. Våra motståndare har serven, vi slår fram och tillbaka och spänningen är olidlig.
Gubbjävlarna, f´låt våra motståndare, får till slut fördelsboll för att vinna matchen, men så kommer då bollen jag väntat på. Min stenhårda forehand cross resulterar i att bollen kommer tillbaka i en båge, i exakt lagom smashhöjd precis framme vid nätet och jag lubbar fram för allt jag är värd för att dundra in den otagbart. Kort sagt, ”a piece of cake”. Så enkelt att det lätt kan utföras med förbundna ögon.
Jag måste sätta den för att vi ska få ett oavgjort resultat, för det återstår nämligen bara sekunder av matchtiden. I vår tennisliga kan en tennismatch sluta oavgjord och med den enkla smashen så blir det inga problem.
Du har redan räknat ut vad som hände va?! Just det, smashen sätter jag två decimeter BAKOM baslinjen och Pos och jag förlorar matchen.
Och du som tycker att DU har en jobbig dag!
måndag, oktober 30, 2006
Kul respons
Fick ett jättetrevligt och kul mail häromdagen som svar på mitt inlägg med rubriken Böss och Människor som jag skrev efter mitt besök på Persontrafikmässan.
Det var Volvos presschef som å Volvos vägnar kände sig lite putt för att jag inte fick kaffe i Volvos monter. Därför bjöd han istället in mig på lunch i Göteborg.
Han lovade dessutom att jag då skulle slippa allt vad säljsnack heter. För det ändamålet har de en hel säljavdelning. Och där jobbar inte han..! Han föreslog att vi istället ska prata om busslivet och bussföretagandet i stort.
Han skrev väldigt skojigt och trevligt om andra saker också, men om vad tänker jag inte berätta. Några hemlisar måste man ju ha.
Sedan läste jag till min stora glädje att Arbetsmiljöverket nu ingripit och förbjuder SL att fortsätta med kontanthanteringen i lokaltrafiken. Från årskiftet ska det vara slut med det, annar blir det 1 miljon (!) i böter.
Känns lite kul att jag hade rätt i att någon annan hann reagera innan SL:s styrelse kom till skott. 5 poäng till mig. Storsint som jag är skänker jag dem till välgörande ändamål.
Det var Volvos presschef som å Volvos vägnar kände sig lite putt för att jag inte fick kaffe i Volvos monter. Därför bjöd han istället in mig på lunch i Göteborg.
Han lovade dessutom att jag då skulle slippa allt vad säljsnack heter. För det ändamålet har de en hel säljavdelning. Och där jobbar inte han..! Han föreslog att vi istället ska prata om busslivet och bussföretagandet i stort.
Han skrev väldigt skojigt och trevligt om andra saker också, men om vad tänker jag inte berätta. Några hemlisar måste man ju ha.
Sedan läste jag till min stora glädje att Arbetsmiljöverket nu ingripit och förbjuder SL att fortsätta med kontanthanteringen i lokaltrafiken. Från årskiftet ska det vara slut med det, annar blir det 1 miljon (!) i böter.
Känns lite kul att jag hade rätt i att någon annan hann reagera innan SL:s styrelse kom till skott. 5 poäng till mig. Storsint som jag är skänker jag dem till välgörande ändamål.
fredag, oktober 27, 2006
Vi är ledsna
På vårt företag försöker vi ha en human livssyn, oavsett om man är maskin eller människa. Människa och maskin i harmonisk symbios liksom. Vi bryr oss om varandra. Våra maskiner blir våra kompisar och nära vänner.
Visserligen känner jag mig då och då som en maskin utan vänner och som ingen bryr sig om, men det får man ta när man är chef. Men det är inte det jag vill berätta om nu.
Jag vill berätta att en gammal trotjänare har loggat ut för gott. Jag ber att få citera min dotter Sofia som jobbar på SällskapsResor och som skrivit följande dödsruna:
"En kär vän har lämnat mig
Min jobbdator är död. Hjärtat stannade första gången i måndags förmiddag men tack vare Dr. Roffes snabba ankomst och stora kompetens så lyckades han pumpa liv i den igen. Tillståndet var dock kritiskt och Dr. Roffe meddelade att den närmsta tiden skulle bli helt avgörande. Jag och datorn hade en fin eftermiddag tillsammans, och jag sparade alla filer vi jobbat ihop för att inte mista några minnen ifall utgången skulle bli olycklig...
Allt flöt på så fint ända tills nästa morgon då hjärtat stannade igen. Den här gången tog Dr. Roffe med sig datorn till sin fina verkstad för att kunna ge bättre vård och hålla ständig övervakning. Efter en natt i respirator fick vi dock beskedet att det inte längre fanns något hopp...”
Ja, ni förstår ju själva hur knäckta vi blev av detta. Men nu har Sofia fått en ny kompis och medarbetare som hon nu håller på att installera hos oss och försöker uppdatera allt nytt som den nya ännu inte hunnit lära sig.
Vi hyser gott hopp om att den nya ska komma in i vårt kompisgäng precis som nr 115-556 DTX gjorde i så många år.
Må den vila i frid. Tack för allt.
Visserligen känner jag mig då och då som en maskin utan vänner och som ingen bryr sig om, men det får man ta när man är chef. Men det är inte det jag vill berätta om nu.
Jag vill berätta att en gammal trotjänare har loggat ut för gott. Jag ber att få citera min dotter Sofia som jobbar på SällskapsResor och som skrivit följande dödsruna:
"En kär vän har lämnat mig
Min jobbdator är död. Hjärtat stannade första gången i måndags förmiddag men tack vare Dr. Roffes snabba ankomst och stora kompetens så lyckades han pumpa liv i den igen. Tillståndet var dock kritiskt och Dr. Roffe meddelade att den närmsta tiden skulle bli helt avgörande. Jag och datorn hade en fin eftermiddag tillsammans, och jag sparade alla filer vi jobbat ihop för att inte mista några minnen ifall utgången skulle bli olycklig...
Allt flöt på så fint ända tills nästa morgon då hjärtat stannade igen. Den här gången tog Dr. Roffe med sig datorn till sin fina verkstad för att kunna ge bättre vård och hålla ständig övervakning. Efter en natt i respirator fick vi dock beskedet att det inte längre fanns något hopp...”
Ja, ni förstår ju själva hur knäckta vi blev av detta. Men nu har Sofia fått en ny kompis och medarbetare som hon nu håller på att installera hos oss och försöker uppdatera allt nytt som den nya ännu inte hunnit lära sig.
Vi hyser gott hopp om att den nya ska komma in i vårt kompisgäng precis som nr 115-556 DTX gjorde i så många år.
Må den vila i frid. Tack för allt.
torsdag, oktober 26, 2006
Pengar
Har funderat på en grej, eller rättare sagt så funderar jag på rätt många saker, men berätta det inte för någon, för då kanske just någon tycker att jag är märkvärdig.
Just nu tänker jag på den kontanthantering som nyligen införts på SL-bussarna här i storstan, vilket i sin tur beror på att man äntligen gjorde det man borde gjort för årtionden sedan, nämligen ändrat taxorna så det är billigare att åka kommunalt.
Det var ju bra, men vad man glömde var att kontanthanteringen, med den lösning man valde, ökade tusenfalt ute i bussarna.
Självklart blev det ju ett himla liv om rånrisk och liknande otäcka saker som ju faktiskt numera händer varje dag pga det ökade kontantflödet på bussarna. Hur kul är det då att vara busschaufför och dessutom ett presumtivt brottsoffer? Varje arbetspass!
Vad jag inte förstår är varför man inte på en enda gång, och utan att tveka, införde förskottsbetalning i kiosker, affärer och liknande och monterade in biljettläsare i bussarna. Alltså INNAN själva taxeändringen infördes. Kan det funka i andra länder borde det väl funka även här.
Nu funderar väl SL på att ändra hanteringen, men med deras vanliga hanteringstakt så vete tusen om inte facket och skyddsombuden hinner före och stoppar trafiken innan SL:s styrelse kommer i mål.
Är inte detta en skandal, en liten en i alla fall? Fel, det är en STOR skandal, men som vanligt i vår bransch är det chaufförerna som får sitta emellan och ta smällarna. Både bildligt och bokstavligt. Måste möjligen någon förare bli ihjälslagen innan något händer?
Just nu tänker jag på den kontanthantering som nyligen införts på SL-bussarna här i storstan, vilket i sin tur beror på att man äntligen gjorde det man borde gjort för årtionden sedan, nämligen ändrat taxorna så det är billigare att åka kommunalt.
Det var ju bra, men vad man glömde var att kontanthanteringen, med den lösning man valde, ökade tusenfalt ute i bussarna.
Självklart blev det ju ett himla liv om rånrisk och liknande otäcka saker som ju faktiskt numera händer varje dag pga det ökade kontantflödet på bussarna. Hur kul är det då att vara busschaufför och dessutom ett presumtivt brottsoffer? Varje arbetspass!
Vad jag inte förstår är varför man inte på en enda gång, och utan att tveka, införde förskottsbetalning i kiosker, affärer och liknande och monterade in biljettläsare i bussarna. Alltså INNAN själva taxeändringen infördes. Kan det funka i andra länder borde det väl funka även här.
Nu funderar väl SL på att ändra hanteringen, men med deras vanliga hanteringstakt så vete tusen om inte facket och skyddsombuden hinner före och stoppar trafiken innan SL:s styrelse kommer i mål.
Är inte detta en skandal, en liten en i alla fall? Fel, det är en STOR skandal, men som vanligt i vår bransch är det chaufförerna som får sitta emellan och ta smällarna. Både bildligt och bokstavligt. Måste möjligen någon förare bli ihjälslagen innan något händer?
måndag, oktober 23, 2006
Avundsjuk
Jag är så AVundsjuk, jag är så AAAVundsjuk.
En av våra förare slutade hos oss häromdagen. Han flyttar ner och bosätter sig på solkusten i Spanien. Han bär kortbyxor och T-shirt idag. Han återkommer eventuellt, alltså eventuellt, till våren när den svenska vårsolen börjar lysa och vinterdäcken är avmonterade.
Jag är så AVundsjuk, jag är så AAAVundsjuk. Känner mig nästan som en äkta Jantelagsriddare Av Första Graden.
Det var ju det som var meningen att JAG skulle göra, när jag en gång startade min företagarebana. Att bo i ett slott i solen under vintertid. Men min namne Göran var ju en smula strulig och besvärlig i sitt ämbete som statsöverhuvud så den drömmen funkade inte i verkligheten. Och sedan har vi ju en och annan konkurrent som sätter käppar i hjulen hela tiden. Usch så orättvist livet kan vara ibland.
Vi får väl se om inte Freddie kan fixa till något bra för oss småföretagare. Bara han får ordning på sina snikna och fuskande ministrar så kanske det blir ordning i salen.
En av våra förare slutade hos oss häromdagen. Han flyttar ner och bosätter sig på solkusten i Spanien. Han bär kortbyxor och T-shirt idag. Han återkommer eventuellt, alltså eventuellt, till våren när den svenska vårsolen börjar lysa och vinterdäcken är avmonterade.
Jag är så AVundsjuk, jag är så AAAVundsjuk. Känner mig nästan som en äkta Jantelagsriddare Av Första Graden.
Det var ju det som var meningen att JAG skulle göra, när jag en gång startade min företagarebana. Att bo i ett slott i solen under vintertid. Men min namne Göran var ju en smula strulig och besvärlig i sitt ämbete som statsöverhuvud så den drömmen funkade inte i verkligheten. Och sedan har vi ju en och annan konkurrent som sätter käppar i hjulen hela tiden. Usch så orättvist livet kan vara ibland.
Vi får väl se om inte Freddie kan fixa till något bra för oss småföretagare. Bara han får ordning på sina snikna och fuskande ministrar så kanske det blir ordning i salen.
lördag, oktober 21, 2006
Böss och människor
Besökte igår Persontrafikmässan i Älvsjö. Det är sånt man förväntas göra om man är ”bussgubbe”. Det var ju kul.
Många bussar, många människor, många prylar och många hejsan svejsan på kända och okända kollegor. Roligast var att träffa alla supertrevliga bussmänniskor från landsorten.
Där säger man inte alltid buss utan böss. Och då blir ju steget inte långt till Steinbeck och hans bok Möss och Människor. Vilket i sin tur ledde till rubriken på detta inlägg. (Varför ska alla tankar vara spikraka?)
Kikade lite försiktigt in hos bla Neoplan, Volvo, Iveco och några till. Ingen erbjöd kaffe eller ens en liten godisbit. Jag är svag för sådana.
Men så kom jag till EvoBus avdelning för Setrabussar och där fick jag köra en liten radiostyrd buss, fick kaffe, bulle, ostkaka, tysk korv och lite till. Plus en ostkaka att ta hem till familjen.
Glömde nästan att de även bjöd på smarrig spansk tappasbuffé på restaurang häromkvällen.
Fattar du nu varför vi bara har de exklusiva Setrabussarna i vår bussflotta? Jag, lättlurad? Icke, bara ekonomisk.
Dagens sammanfattning: Kundvård is The Shit.
Många bussar, många människor, många prylar och många hejsan svejsan på kända och okända kollegor. Roligast var att träffa alla supertrevliga bussmänniskor från landsorten.
Där säger man inte alltid buss utan böss. Och då blir ju steget inte långt till Steinbeck och hans bok Möss och Människor. Vilket i sin tur ledde till rubriken på detta inlägg. (Varför ska alla tankar vara spikraka?)
Kikade lite försiktigt in hos bla Neoplan, Volvo, Iveco och några till. Ingen erbjöd kaffe eller ens en liten godisbit. Jag är svag för sådana.
Men så kom jag till EvoBus avdelning för Setrabussar och där fick jag köra en liten radiostyrd buss, fick kaffe, bulle, ostkaka, tysk korv och lite till. Plus en ostkaka att ta hem till familjen.
Glömde nästan att de även bjöd på smarrig spansk tappasbuffé på restaurang häromkvällen.
Fattar du nu varför vi bara har de exklusiva Setrabussarna i vår bussflotta? Jag, lättlurad? Icke, bara ekonomisk.
Dagens sammanfattning: Kundvård is The Shit.
måndag, oktober 16, 2006
Bussbranschen rockar fett
Nja, kanske inte. En överlag rätt trist bransch, länshuvudmän hit, nettoavtal dit. Förbunds-stämmor hit, fackföreningsavtal dit. Du hör ju själv, en oändlig rad av trista saker i vår i övrigt skojiga vardag.
Det närmsta vi kommer Sex Drugs and Rock`n`roll är nog alkolåsen i våra bussar. Och dem blir man ju inte särskild glad av.
Med min sedvanliga blygsamma och återhållsamma framtoning har jag nu tagit på mig rollen att även införa lite rock´n´roll i branschen. Såvitt jag vet har ingen annan bussgubbe rockat till det. I alla fall inte offentligt. Och inte till musik.
Dessvärre är mitt bidrag inget högkvalitativt musikaliskt bidrag, men ändå, lite skoj i vardagen piggar upp och det vill jag gärna dela med mig av. Man får väl bjussa lite på sig själv, som det heter. Om du lyfter lite på smilbanden när du trycker på länken/länkarna här bredvid så är jag mer än nöjd.
En liten förhandsrecension: Det är falskt och låter illa både här och där, kanske till och med hela tiden, men f-n så roligt jag hade när vi spelade in alstren. Rekommenderas starkt som en häftig vardagsupplevelse.
Tack till kören ”The Good Looking Choire” som gav mig inspelningen i present. Kören som ni ser här bredvik bestod av, Sofia, Kristina. lille Albin och Marcus. Kajsa och minstingen Valter var backstageansvariga. Alla medverkande har, en smula förvånande kanske, Demnert i efternamn.
So Ladies and Gentlemen, let me proudly present the latest songs from the album: George D. On Fire. Om du törs, klicka på länken "Kvalitetsmusik av VD" ute i högerspalten för att lyssna på låtar av Kiss resp Rod Stewart men med mig bakom micken. Sällan har väl slutversen i ”Sailing” framförts så känslosamt och tårdrypande. Och inte heller har väl inledningen framförts så skakigt heller…!
Rock`n`roll is The Shit, som “kidsen” i rockbranschen säger.
Det närmsta vi kommer Sex Drugs and Rock`n`roll är nog alkolåsen i våra bussar. Och dem blir man ju inte särskild glad av.
Med min sedvanliga blygsamma och återhållsamma framtoning har jag nu tagit på mig rollen att även införa lite rock´n´roll i branschen. Såvitt jag vet har ingen annan bussgubbe rockat till det. I alla fall inte offentligt. Och inte till musik.Dessvärre är mitt bidrag inget högkvalitativt musikaliskt bidrag, men ändå, lite skoj i vardagen piggar upp och det vill jag gärna dela med mig av. Man får väl bjussa lite på sig själv, som det heter. Om du lyfter lite på smilbanden när du trycker på länken/länkarna här bredvid så är jag mer än nöjd.
En liten förhandsrecension: Det är falskt och låter illa både här och där, kanske till och med hela tiden, men f-n så roligt jag hade när vi spelade in alstren. Rekommenderas starkt som en häftig vardagsupplevelse.
Tack till kören ”The Good Looking Choire” som gav mig inspelningen i present. Kören som ni ser här bredvik bestod av, Sofia, Kristina. lille Albin och Marcus. Kajsa och minstingen Valter var backstageansvariga. Alla medverkande har, en smula förvånande kanske, Demnert i efternamn.So Ladies and Gentlemen, let me proudly present the latest songs from the album: George D. On Fire. Om du törs, klicka på länken "Kvalitetsmusik av VD" ute i högerspalten för att lyssna på låtar av Kiss resp Rod Stewart men med mig bakom micken. Sällan har väl slutversen i ”Sailing” framförts så känslosamt och tårdrypande. Och inte heller har väl inledningen framförts så skakigt heller…!
Rock`n`roll is The Shit, som “kidsen” i rockbranschen säger.
fredag, oktober 13, 2006
Politikerförakt, frågetecken
Det susar och blåser om de stackars nyutnämnda politikerna. Obetalda TV-avgifter, svarta löner och fastigheter ägda från skatteparadis. Jo jo, det finns lite att välja på.
Och kan man tänka sig, ett helt reportage i TV om Carlgren som felaktigt hade fått för mycket i någon slags ersättning, och som han själv upptäckte, och som han själv därefter omedelbart återbetalade. Detta hände sig år 1999 och det gör man en stor grej av i oktober 2006…!
Däremot var det kanon att sossetjejen Anna Sjögren, du vet hon som fylleslogs på krogen, blev fälld på alla punkter hon anklagats för. Att småsossarna ändå låter henne sitta kvar på sin post, även om det bara är tills vidare, är fullständigt obegripligt.
Den historiens mest patetiska inslag var ju annars att Mr Stjärnadvokat Silbersky försvarade henne. Ursäkta, men det där är ju ett ärende där det går 15 på dussinet av mest varje dag.
Men nu var det ju en halvpamp bland sossarna som var i smeten och då vankades det ju publicitet och PR för Mr Stjärnadvokat. Patetiskt sa Bill. Urfånigt sa Bull.
Visserligen är Silbersky onekligen en duktig yrkesman, men han börjar ju mer och mer att likna en slags övervintrad pajas.
Och kan man tänka sig, ett helt reportage i TV om Carlgren som felaktigt hade fått för mycket i någon slags ersättning, och som han själv upptäckte, och som han själv därefter omedelbart återbetalade. Detta hände sig år 1999 och det gör man en stor grej av i oktober 2006…!
Däremot var det kanon att sossetjejen Anna Sjögren, du vet hon som fylleslogs på krogen, blev fälld på alla punkter hon anklagats för. Att småsossarna ändå låter henne sitta kvar på sin post, även om det bara är tills vidare, är fullständigt obegripligt.
Den historiens mest patetiska inslag var ju annars att Mr Stjärnadvokat Silbersky försvarade henne. Ursäkta, men det där är ju ett ärende där det går 15 på dussinet av mest varje dag.
Men nu var det ju en halvpamp bland sossarna som var i smeten och då vankades det ju publicitet och PR för Mr Stjärnadvokat. Patetiskt sa Bill. Urfånigt sa Bull.
Visserligen är Silbersky onekligen en duktig yrkesman, men han börjar ju mer och mer att likna en slags övervintrad pajas.
torsdag, oktober 12, 2006
Erkännande
Måste erkänna en sak. Jag har drabbats av mental punka. Alltså punktering på ren svenska. Jag har skrivpunka. Orden finns i skallen men når inte ut i fingrarna som ska hamra på tangenterna. Dessutom har jag blivit långhårig.
Tuffaste förklaringen är ju så klart ”-haft hur mycket som helst att göra, äntligen kan man pusta ut” och så vidare. Alltså precis samma fåniga förklaring som kära busskollegor glatt(!) meddelar när deras bussar står på gårdar och i garage och samlar damm.
Ungefär som även våra bussar gör då och då. Inget konstigt med det, högst normalt i vår bransch, men det märkliga är att så många skäms för det.
Jag tycker för övrigt att man (jag) aldrig riktigt kan pusta ut. Är det inte det ena så är det, ja, nånting annat. Men det är så det är att vara småföretagare. Men trots allt, om man (jag) tänker efter så kan man (jag) egentligen omvandla alla svårigheter och deppigheter till rejäla utmaningar och tävlingar.
Första utmaningen var att ringa till frisören. Den klarade jag galant. Tid för slåtter fick jag på måndag.
Den andra utmaningen var att skriva igen i den här bloggen, dvs påbörja lagningen av min mentala punka. Jag antog även den utmaningen men löste den inte särskilt bra. Men icke desto mindre gjorde jag det. Den stora punkan har nu reducerats till pyspunka.
Nästa utmaning var inspelningen av CD-skivan. Är nu äntligen bestämd till nu på lördag i studio "down town". Därefter brunch med mina meccenater.
Så nu "lallar" jag på mest hela tiden. (OBS där hade jag den s.k. humorspaden uppe, att lalla kan betyda fler saker här i Storstan)
Vi hörs snart igen!
Tuffaste förklaringen är ju så klart ”-haft hur mycket som helst att göra, äntligen kan man pusta ut” och så vidare. Alltså precis samma fåniga förklaring som kära busskollegor glatt(!) meddelar när deras bussar står på gårdar och i garage och samlar damm.
Ungefär som även våra bussar gör då och då. Inget konstigt med det, högst normalt i vår bransch, men det märkliga är att så många skäms för det.
Jag tycker för övrigt att man (jag) aldrig riktigt kan pusta ut. Är det inte det ena så är det, ja, nånting annat. Men det är så det är att vara småföretagare. Men trots allt, om man (jag) tänker efter så kan man (jag) egentligen omvandla alla svårigheter och deppigheter till rejäla utmaningar och tävlingar.
Första utmaningen var att ringa till frisören. Den klarade jag galant. Tid för slåtter fick jag på måndag.
Den andra utmaningen var att skriva igen i den här bloggen, dvs påbörja lagningen av min mentala punka. Jag antog även den utmaningen men löste den inte särskilt bra. Men icke desto mindre gjorde jag det. Den stora punkan har nu reducerats till pyspunka.
Nästa utmaning var inspelningen av CD-skivan. Är nu äntligen bestämd till nu på lördag i studio "down town". Därefter brunch med mina meccenater.
Så nu "lallar" jag på mest hela tiden. (OBS där hade jag den s.k. humorspaden uppe, att lalla kan betyda fler saker här i Storstan)
Vi hörs snart igen!
fredag, september 22, 2006
Vad har vi gjort?
Här gick man och röstade på alliansen i tron att nu jäklar i min lilla låda får vi företagare lite lättnad.
Men så kommer info från vår branschförening som berättar att alliansen nu sannolikt kommer att skjuta över en del av sjukvårdens kostnader till, jo just det, till trafikförsäkringarna för fordon.
Som bussåkare satte jag eftermiddagskakan i halsen när jag läste det. Enligt vår förening skulle det i runda slängar betyda en kostnadsökning på ca 8 tusen. Per buss och år.
Att alliansen gömde så lömska avsikter i valstugorna hade jag ingen aaaaaning om. Jag känner mig lurad, nu vill det till att alliansen snabbt som ögat ger mig lite positiv feedback, annars blir det andra blocket om fyra år.
Tänk om ordsstävet är sant: Det var bättre förr.
Men så kommer info från vår branschförening som berättar att alliansen nu sannolikt kommer att skjuta över en del av sjukvårdens kostnader till, jo just det, till trafikförsäkringarna för fordon.
Som bussåkare satte jag eftermiddagskakan i halsen när jag läste det. Enligt vår förening skulle det i runda slängar betyda en kostnadsökning på ca 8 tusen. Per buss och år.
Att alliansen gömde så lömska avsikter i valstugorna hade jag ingen aaaaaning om. Jag känner mig lurad, nu vill det till att alliansen snabbt som ögat ger mig lite positiv feedback, annars blir det andra blocket om fyra år.
Tänk om ordsstävet är sant: Det var bättre förr.
onsdag, september 13, 2006
Svenskt näringsliv har problem
Urban Bäckström är ju ledare i Svenskt Näringsliv. Där gör han säkert stor nytta för både små och stora företag för idag finns en hel del att ta itu med.
Ett av de största problemen vi har, som jag är lite osäker på om han har uppmärksammat, är alla dessa fakturor som inte är hålslagna i vänsterkant.
Det finns garanterat inte ett enda företag som efter sedvanlig fakturakontroll inte stoppar fakturorna i hålslaget – om man nu inte istället som en del helt enkelt slänger fakturorna i sopkorgen – för att slå hål, för att sedan arkivera i pärm.
Är detta ett dolt tilltag av Socialdemokratin för att vidmakthålla ett visst mått av sysselsättning? Detta problem har funnit lika länge som Sossarna suttit vid makten.
Jag gör därför nu ett upprop till Sveriges alla företagare: strunt samma vilket parti du röstar på, bara du stöder den kanten som vill ha en ny statsminister. Vi kommer då säker att få en tvingande lag att alla måste slå hål i fakturans vänsterkant innan man skickar iväg den.
Jag är säker på att Fredrik stöder mitt förslag. Han vill ju förenkla för alla företagare. Det här vore ett stort steg på vägen.
Själv har jag gjort en uträkning som ger vid handen att om jag slapp hålslå alla fakturor mitt företag tar emot, så skulle jag lätt få lika mycket tid över som det tar att segla Gotland runt. Med min 83-åriga mamma som gast!
Alternativt kan man åka till Mallis eller liknande några dagar istället.
Så alla bussåkare, och alla andra företagare, gör din plikt på söndag, välj fram en ny regering, så skåda vi alla ett slags företagarbarmhärtigt ljus längst bort i tunneln.
Ett av de största problemen vi har, som jag är lite osäker på om han har uppmärksammat, är alla dessa fakturor som inte är hålslagna i vänsterkant.
Det finns garanterat inte ett enda företag som efter sedvanlig fakturakontroll inte stoppar fakturorna i hålslaget – om man nu inte istället som en del helt enkelt slänger fakturorna i sopkorgen – för att slå hål, för att sedan arkivera i pärm.
Är detta ett dolt tilltag av Socialdemokratin för att vidmakthålla ett visst mått av sysselsättning? Detta problem har funnit lika länge som Sossarna suttit vid makten.
Jag gör därför nu ett upprop till Sveriges alla företagare: strunt samma vilket parti du röstar på, bara du stöder den kanten som vill ha en ny statsminister. Vi kommer då säker att få en tvingande lag att alla måste slå hål i fakturans vänsterkant innan man skickar iväg den.
Jag är säker på att Fredrik stöder mitt förslag. Han vill ju förenkla för alla företagare. Det här vore ett stort steg på vägen.
Själv har jag gjort en uträkning som ger vid handen att om jag slapp hålslå alla fakturor mitt företag tar emot, så skulle jag lätt få lika mycket tid över som det tar att segla Gotland runt. Med min 83-åriga mamma som gast!
Alternativt kan man åka till Mallis eller liknande några dagar istället.
Så alla bussåkare, och alla andra företagare, gör din plikt på söndag, välj fram en ny regering, så skåda vi alla ett slags företagarbarmhärtigt ljus längst bort i tunneln.
torsdag, september 07, 2006
Födelsedag, fortsättning
Precis innan jag idag vaknade hade jag en oerhört märklig dröm. Jag hade vunnit någon slags gubbtennistävling och som vinst fick jag en match mot Björn Borg. En annan konstig ingrediens i drömmen var att matchen skulle börja kl 5 på morgonen.
Arrangören hade ordnat limousine från mitt hotell till arenan men naturligtvis försov jag mig. Någon ringde och väckte mig - i drömmen alltså - och var minst sagt förgrymmad. Han sa att sponsorerna hade åkt därifrån men att jag ändå snabbt som ögat skulle ta mig dit, för på läktarna satt massor av pensionärer - förmodligen våra kunder på SällskapsResor - och ville se matchen.
På något sätt kom jag dit, och i första bollen gjorde jag ett serveäss på Björn. Sedan vaknade jag.
På frukostbordet stod några presenter från familjen, bla en studioinspelning av en CD-skiva! Alltså jag ska spela in en CD. Precis som vinnaren i TV:s Idol. Cool, säger jag.
CD-n är redan döpt, ”George D on fire”.
Nån som vill köpa ett bussbolag? Min nya karriär blir i artistbranschen. Någon??
Arrangören hade ordnat limousine från mitt hotell till arenan men naturligtvis försov jag mig. Någon ringde och väckte mig - i drömmen alltså - och var minst sagt förgrymmad. Han sa att sponsorerna hade åkt därifrån men att jag ändå snabbt som ögat skulle ta mig dit, för på läktarna satt massor av pensionärer - förmodligen våra kunder på SällskapsResor - och ville se matchen.
På något sätt kom jag dit, och i första bollen gjorde jag ett serveäss på Björn. Sedan vaknade jag.
På frukostbordet stod några presenter från familjen, bla en studioinspelning av en CD-skiva! Alltså jag ska spela in en CD. Precis som vinnaren i TV:s Idol. Cool, säger jag.
CD-n är redan döpt, ”George D on fire”.
Nån som vill köpa ett bussbolag? Min nya karriär blir i artistbranschen. Någon??
Grattis Göran
Följande självintervju kunde uppsnappas denna morgon.
- grattis mig själv på den stora dagen
- äsch, så stor är den väl inte
- men det är ju min födelsedag idag, hur mycket fyller jag egentligen?
- inget märkvärdigt. Jämnt men ändå ojämnt, kan man säga
- typ 35, 45, 55, 65, 75 eller så
- jo
- då är det nog läge att utbrista i ett fyrfaldigt hurra för mig, eller hur?
- tack, men idag tror jag att jag ska hylla min mor istället. Jag är nämligen hennes bästa födelsedagspresent någonsin, eftersom hon födde mig på sig egen födelsedag. Rätt fiffigt. Mor blir idag 83 år och är ibland piggare än jag själv. Hurra på dig mamsen.
- jag vill bara till sist lägga till att mor var äldre än 20 år när hon födde mig. En hel del år äldre faktiskt. Vill liksom bara nämna det.
- grattis mig själv på den stora dagen
- äsch, så stor är den väl inte
- men det är ju min födelsedag idag, hur mycket fyller jag egentligen?
- inget märkvärdigt. Jämnt men ändå ojämnt, kan man säga
- typ 35, 45, 55, 65, 75 eller så
- jo
- då är det nog läge att utbrista i ett fyrfaldigt hurra för mig, eller hur?
- tack, men idag tror jag att jag ska hylla min mor istället. Jag är nämligen hennes bästa födelsedagspresent någonsin, eftersom hon födde mig på sig egen födelsedag. Rätt fiffigt. Mor blir idag 83 år och är ibland piggare än jag själv. Hurra på dig mamsen.
- jag vill bara till sist lägga till att mor var äldre än 20 år när hon födde mig. En hel del år äldre faktiskt. Vill liksom bara nämna det.
lördag, september 02, 2006
Kvinnnor kan. Eller?
Måste ju erkänna att jag inte deltog på mässan idag, den som jag beskrev igår. Det var våra kvinnor som tog hand om den. Själv for jag ut och seglade igen. Återigen en ensamsegling. Min vän Norrmannen skulle följt med, men han fick lite plötsligt förhinder, och eftersom hustrun hade annat inplanerat så då for jag iväg själv istället.
Den här bloggen är nu skriven ”lajv” - dator och datormodem är alltid med – i lilla gästhamnen på norra Öja dvs ön där Sverige äldsta fyr, Landsort, är belägen. Byggdes redan 1648 om jag läste rätt. Tog en promenad för att beskåda denna mäktiga och stockholms skärgårds ”södraste” fyr.
Promenixen dit tog 30 minuter och när jag hade fyren inom synhåll på ca 300 meter så började det spöregna. Då gav jag upp och vände skyndsamt tillbaka till båten igen. Trist, men då finns det anledning att komma hit igen. Trots allt fick jag sammanlagt 1 timmes promenad. Behövdes, för kulan på magen ser inte bra ut.
Men det är en usel gästhamn i rådande vind. När jag kom hit var den okey, men så vred vinden till nordväst och då blev det gunga av. Nästan så man blir sjösjuk bara av att ligga still. Men att ge sig ut i blåsten och mörkret, för det blåser rätt friskt ikväll, för att leta annan hamn är ju bara överkurs.
Apropå kvinnor, det var ju det jag tänkte skriva om, vart tog kampanjen ”Kvinnor Kan” vägen? Är den nedlagd? Eller är det möjligen så att kvinnor kommit på att de inte kan, eller har de nu lärt sig allting de ville visa de kunde och inte behöver ”kampanja” om det? Många frågor, men få svar.
Mina kvinnor på kontoret kan i alla fall, de fixade mässan hur bra som helst. Sorry, det där lät oerhört onödigt mansgrisigt men jag får rimma lika uselt som den gamle finansministern, ”Nu har jag baxat bloggen ända hit, hur jag än gör så blir den sk..t”
Den här bloggen är nu skriven ”lajv” - dator och datormodem är alltid med – i lilla gästhamnen på norra Öja dvs ön där Sverige äldsta fyr, Landsort, är belägen. Byggdes redan 1648 om jag läste rätt. Tog en promenad för att beskåda denna mäktiga och stockholms skärgårds ”södraste” fyr.
Promenixen dit tog 30 minuter och när jag hade fyren inom synhåll på ca 300 meter så började det spöregna. Då gav jag upp och vände skyndsamt tillbaka till båten igen. Trist, men då finns det anledning att komma hit igen. Trots allt fick jag sammanlagt 1 timmes promenad. Behövdes, för kulan på magen ser inte bra ut.
Men det är en usel gästhamn i rådande vind. När jag kom hit var den okey, men så vred vinden till nordväst och då blev det gunga av. Nästan så man blir sjösjuk bara av att ligga still. Men att ge sig ut i blåsten och mörkret, för det blåser rätt friskt ikväll, för att leta annan hamn är ju bara överkurs.
Apropå kvinnor, det var ju det jag tänkte skriva om, vart tog kampanjen ”Kvinnor Kan” vägen? Är den nedlagd? Eller är det möjligen så att kvinnor kommit på att de inte kan, eller har de nu lärt sig allting de ville visa de kunde och inte behöver ”kampanja” om det? Många frågor, men få svar.
Mina kvinnor på kontoret kan i alla fall, de fixade mässan hur bra som helst. Sorry, det där lät oerhört onödigt mansgrisigt men jag får rimma lika uselt som den gamle finansministern, ”Nu har jag baxat bloggen ända hit, hur jag än gör så blir den sk..t”
fredag, september 01, 2006
Färgad tillvaro
Livet på vårt kontor har fått en ny innebörd. Betydligt färgrikare och mustigare än tidigare. Vi har nämligen investerat, för så måste man nog uttrycka saken, i en häftig färgskrivare.
Visserligen bytte vi upp oss för något halvår sedan till en maffig svartvit pjäs som fullkomligt sprutar ut pappren i en hiskelig fart. Allt är redan utskrivet när man kommer fram till den. Vi har t.om testat att springa fram, men nix, skrivaren vinner alltid.
Men nu har vi alltså kompletterat med färgvarianten. För oss känns det lika revolutionerande som när färg-TV:n kom. Eller när biofilmer började visas i Technicolor.
För att fira denna stora händelse utökade vi fredagsfikat med kaloribomb, denna dag extra sockriga munkar.
I morgon lördag är vår lilla trevliga resebyrå SällskapsResor utställare på mässan ”Företagens Dag” på Stinsen i Sollentuna. Kanske till och med du hittar dit?
Visserligen bytte vi upp oss för något halvår sedan till en maffig svartvit pjäs som fullkomligt sprutar ut pappren i en hiskelig fart. Allt är redan utskrivet när man kommer fram till den. Vi har t.om testat att springa fram, men nix, skrivaren vinner alltid.
Men nu har vi alltså kompletterat med färgvarianten. För oss känns det lika revolutionerande som när färg-TV:n kom. Eller när biofilmer började visas i Technicolor.
För att fira denna stora händelse utökade vi fredagsfikat med kaloribomb, denna dag extra sockriga munkar.
I morgon lördag är vår lilla trevliga resebyrå SällskapsResor utställare på mässan ”Företagens Dag” på Stinsen i Sollentuna. Kanske till och med du hittar dit?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)