Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


torsdag, oktober 16, 2014

Känslornas dag

I morse sprack mina insides känslor. Om det skrev jag tidigare idag. På lunchen fuskade jag. Skulle nog haft en vilodag från träningen, men gick ner till gymmet för jag ville få utlopp för mina fysiska känslor.

Det är ju det som är så bra med ett gym på gångavstånd, bara att kila ner när behov uppstår.

På något sätt hängde morgonens bedrövelse ihop med mina lunchkänslor. Kände mig så oförklarligt arg. Så jag körde ett ganska tufft styrkepass med min absolut bästa träningskompis, Robbie Williams. Ja alltså, han är den bästa efter min hustru såklart. Puh, där räddade jag familjesituationen snyggt.

Robbie är ju såklart inte på plats rent fysiskt, bara genom mina hörlurar och iFånen.

Mina favoritalbum med Robbie är Escapology och Live at Knebworth. Högt ska det låta i örsnäckorna, riktigt högt. Laddda ner och testa du också. Ibland har jag sällskap av Bon Jovi, även han en trevlig pöjk att träna med.

Idag passade jag även på att introducera Team Rynkebys spinningledare Lars Johansson i mitt träningsprogram. Jag la till hans magövning, jag kallar den Lassemagen.


När jag kom hem blev jag förbannad igen. Fick en faktura på en vanlig årsservice på en buss. Visserligen med tillägg av diverse småfix av saker och ting som gått sönder och måste bytas.

Inte direkt samma kostnader som att ha en personbil inte. Därför kostar det också en slant att hyra en buss. Vilket härmed skulle bevisas.