Det är nära nu

Ingenting är omöjligt, del 2.

Idag är jag extra kommunikativ, två inlägg samma dag. Ber om ursäkt för det.

Om du följt mig vet du att jag varit lite fundersam över om jag ska klara min målsättning, att hiva upp 150 kg i marklyft. "Mitt" gym har bara vikter för 120 kg, vilket således är mitt rekord. Allt detta skrev jag om häromdagen.

Idag tänkte jag till lite extra. Tog mina två fästremmar, som jag brukar fästa cykeln med på cykelhållaren bak på bilen, och fäste/hängde på två hantlar på själva stången, en på varje sida.

Tänkte att jag måste testa mitt max på en gång, så jag valde 20-kiloshantlarna, alltså blev det 140 kg som jag ville testa. Kanske lite dumdristigt att öka så mycket på en gång, men what the f***, lika bra att gå "all in" tänkte jag.

Här en liten snutt på mitt första försök:

Och här en liten snutt på mitt andra försök:

Nu är det nära, nu är jag rätt säker på att jag kommer att klara min målsättning. Det skulle kännas ohyggligt skönt om jag gjorde det, sen kan jag lägga det projektet åt sidan ett tag och bara ägna mig åt cykelträning.

Som sagt, jag gillar inte att förlora. Jag gillar inte att inte klara en målsättning. Jag gillar inte att ge upp.