Det är INTE en fin regel, den är usel och borde avskaffas omgående.
Här har jag känt en idrottslig eufori ett helt dygn efter triträningen i tisdags.
I går kväll var det dags för ännu en gubbdubbelmatch i tennis. Kände mig stark, fokuserad och vinstbenägen.
Men vad hände? Jo våra motståndare på andra sidan nätet får med sig allt tur i världen och vinner ALLA avgörande gamebollar på ren tur. Okey då, en och annan planerad nätrullare, linjeslickare, ramträff och liknande hade de ju. Och möjligen en och annan passering, eller lobb. Det får man inte ta ifrån dom.
Men i det stora hela så förlorade jag och min partner på ren och skär otur. Jo så var det, på ren och skär otur. Ta mina forehands t.ex. Åtta av tio hamnade preciiiiis utanför nån linje eller fastnade i nätkanten. Är inte det ren otur så säg.
Upp som en sol, ner som en tung pannkaka som mosade alla positiva känslor. Men nästa vecka, då jäklar ska gubbarna på andra sidan nätet minsann få sig en uppläxning.
Nu något helt annat. Byxor. Träningsbyxor.
Tidigare tyckte jag s.k. kompressionsbyxor var larvigt. Inget för äldre herrar.
Nu har jag ändrat mig. Numera vill jag inte göra något som helst idrottsaktigt utan såna här. De gör säkert ingen störrre nytta, vetenskapen har i alla fall bevisat det har jag läst.
Men de är ju så sköna att ha på sig, det är bara så. Fast oftast har jag på mig ett par "riktiga" sportshort över när jag gymmar och lirar tennis. Känns bäst så.