Jag ställde som vanligt in mig på att komma sist, men kände trots det en viss tillförsikt inför träningen.
Om du undrar varför jag har snören i öronen, så är det öronproppar
som hindrar att man får in vatten i öronen och därmed balanssvårigheter
Uppskattningsvis mellan 200-300 människor hade samlats.
Här vid den gemensamma genomgången.
Familjen Rynkeby finns överallt och stöttar varandra i alla idrotter.
Några av årets Rynkebyare som också ville träna,
Anna, Mr Ego, Lotta R, Linn
Eftersom vi var så många så delades vi in i tre grupper, snabb, mellan och långsam. Gissa vad jag valde? Jepp, den långsamma.
Här starten av den sista gruppen, "ankargruppen".
Tog en taktisk bra placering långt bak.
Tävling: gissa var jag är på bilden.
Efter 75 meter var jag frånsimmad. Hade max 2-3 tjejer strax bakom mig. 25 meter framför mig simmade en kille som absolut måste varit äldre än jag. Han hade till och med grått skägg, bara en sån sak.
Exakt i mitten av bilden simmar jag. Figuren framför mig är Gråskägget
som jag nu bestämde mig för att simma förbi innan mål
Precis innan målgången forsar jag förbi en trött Kapten Gråskägg.
Sen upp på land med bara Farbror Gråskägg och kanske 2-3 tjejer bakom mig. Inget att skryta med. Framför mig kämpar 200-300 supermänniskor som redan är ute och cyklar. De snabbaste har redan börjat löpningen.
Full sprint ut mot cykelbanan. Tjejen i orange tröja är Rynkeby-Lotta
som precis är klar med cyklingen och ska ut och springa
Måste lite blygsamt erkänna. Jag cyklade som en gud. Efter någon kilometer kom jag ikapp den första, sen såg jag tjogtals med cyklister som jag fullständigt blåste förbi. Jag flög förbi hur många som helst. Det var skitkul. Kul att få vara bra i någon gren i alla fall.
Tryckte på så mycket benen orkade, tänkte det var viktigt att få rejält försprång inför löpningen som inte heller den är min starkaste gren.
Det gick så fort på cykeln så kvällens fotografer Linda Malmqvist och Sofia Demnert inte ens såg mig svischa förbi där de stog och skulle fota Mr Ego i sin paradgren. Surt sa räven.
Av med cykelskorna och på med löpardojorna. Lite seg i benen men jag tror baske mig jag sprang de 2,5 kilometrarna det snabbaste jag gjort de senaste åren. Kan inte direkt påstå att jag flög fram, men jag gick inte en en enda gång utan försökte pressa på i alla lägen.
Målgångsrakan. Tjejen bakom försöker komma
förbi men jag ökar såklart. Här snackar vi spurt á la Bolt.
Mr Wet T-shirt, old boy-klassen
Det tar minsann på krafterna att spurta.
Här berättar jag i detalj för mina Rynkebykompisar Lotta
och Anna hur jag upplevde loppet.
En superglad och supernöjd Mr Ego i sponsglajjor från Bliz
Den här kvällen var så grymt kul, vet inte riktigt varför, det var bara så himla kul. En extra boost var ju såklart att jag inte kom sist, jag kom före massar av både tjejer, killar, gubbar och tanter. Det hade jag inte räknat med.
Min totaltid för 400 m simning, 7 km cykling och 2,5 km löpning blev 46:11. Spöade mitt gamla rekord som var på 51:30. Kändes kul.
Det var så jäddrans kul så nu funderar jag allvarligt på om jag under vintern ska träna stenhårt för en halv Ironman nästa år. Det skulle kunna gå faktiskt. Mer sim- och löpträning bara. Och cykling också, men det är ju numera så självklart att jag inte ens behöver nämna det.
Den här kvällen gav mig också en extra kick inför söndagens tävlingsdebut i triahtlon, Word Triathlon Series Stockholm, i supersprint motionsklassen. Ska bli hur kul som helst.
Mediaträning inför journalistuppbådet på söndag