På dagens träningsmeny fanns att välja på:
Kl 07:00 Simning i havet
Kl 07:00 Yoga på stranden
Kl 07:00 Löpteknik eller jogg på stranden
Kl 08:00 Frukost
Kl 09:15 Bergsvandring eller bergslöpning
Kl 12:00 Cykling halvdag
Kl 15:00 Fartpass simning i bassäng
Kl 15:15 Växlingsteknik triathlon
Kl 17:00 Yoga
Kl 17:45 Infomöte
Kl 18:30 Middag
Ungefär så här ser alla dagar ut men med olika menyer mellan morgonpasset och kvällsyogan. Finns alltid någonting för varje trigren att välja på alla dagar.
Någon som tror att en sån här träningsresa är rena semestern? Hand upp. Någon?
Ack nej, det är full rulle från arla morgonstund till solen går ner. Men man behöver inte göra allt. Man får ta vilodagar om man vill. Man kanske till och med ska det.
Men det hinns inte med för mig. Gäller att ta till sig så mycket som möjligt på mina sex träningsdagar. (här blev jag lite nervös att jag av misstag skulle skriva ihop de två sista orden)
Idag valde jag först morgonsimningen. Vi blev inte särskilt många den här dagen. De flesta kände sig nöjda med gårdagens långsimning, men jag kände att jag har mycket kvar att lära och öva på, så jag tyckte det kändes viktigt att passa på.
Självaste chefen och instruktören Pål, Mr Ego och Kristina.
Är jag verkligen sådär jättestor på riktigt, eller är Pål och Kristina små?
Eftersom vi bara var två blev det nästan som ett privat PT-pass. Hur lyxigt som helst. Vi tränade andningsteknik och navigering. Båda sakerna knepiga var för sig, och att göra det samtidigt är ju ännu värre. Men det gick ändå hyfsat bra. Lärde mig ännu lite mer att träna på framöver.
Jag är nog lite tjatig, men ett sånt här läger är så jäkla kul. Man lär sig hela tiden nya saker, får tips om små men viktiga pusselbitar som behöver justeras för att helheten ska bli bra och man träffar nya härliga likasinnade människor.
Det enda jag inte tränat den här veckan är löpning. Har fokuserat helt på cykling och simning.
Efter lunch valde jag cykling. Det blev en lugn och behaglig 6-milarunda i perfekt cykelväder.
Men nu ljuger jag lite. Fram till fikat, vänligen notera FIKAT, kors i taket, det blev en sån i en by som heter Campanet, så gick det väldigt lugnt och städat.
Jag och namn. Näe, men här är fikagänget.
Efter fikat delade vi upp oss i två grupper, en lugn och en snabb. Som vanligt ett svajigt självförtroende, men efter lite velande valde jag att köra med snabbisarna, som den här gången bestod av 57,14 % tjejer.
Å hej vad det gick undan. Kändes som vår eminente ledare Johan plötsligt ändrade konceptet Lugn cykling till Fullt ös medvetslös-cykling. Vi körde lagtempo och skiftade positioner lika elegant som en kniv skär genom mjukt smör. Eller nåt sånt.
Och fort gick det på vissa avsnitt. Hann slänga ett öga på hastighetsmätaren och första siffran jag såg var en fyra. Siffran pendlade nästan hela tiden mellan en trea och en fyra.
Det var så jäddrans kul så jag nästan fick ståpäls. Händer minsann inte varje dag.
Det här är vi som rockade loss rejält på hemvägen.
En allvarlig sak måste dock komma fram i ljuset. Tänk att en ledare i Team Snabbare slarvar med sin egen dyrbara cykel. Se själv här:
Du ser va? Han la ner cykeln med växelgrejset NEDÅT
Som vanligt undviker jag som bekant att hänga ut folk som gör konstiga saker, men herregud Johan, hur kunde du? Det där är ju en guldklimp med elektroniska växlar dessutom. Usch och fy.
Mer än så hände inte idag. I morgon vankas en intern liten träningstriathlontävling. Det blir kul.
Jo, en grej till. Jag har fått en rumskompis. Den här.
En mygga. En elak jävel som biter mig när jag sover. Och varje stick kliar något alldeles förskräckligt. F´låt alla djurvänner men jag tror myggan måste avlägsnas på ett för myggan alldeles oerhört obehagligt sätt.
G´natt, hörs i morrn.
Jag på triläger. Dag 2
Jag på triläger. Dag 3
Jag på triläger. Dag 4