I min lilla miniserie på Instagram om vad riktiga män gör har inkommit några protester. Visserligen rätt lama sådana men likväl protester.
Min hustru anser att en riktig man ser till att få upp båtskrället på land i tid och inte väntar och väntar och väntar tills det nästan är för sent.
Då säger jag bara: segelbåten, den tog jag upp i tid, till och med innan de flesta andra tog upp sina. Då tystnar diskussionen.
En annan liknande protest inkom från en bussåkare i Västra delen av vårt land. Han verkar ha tagit upp sin båt i "tid" och tyckte tydligen det var manligt.
Näe, en riktig man väntar tills skägget blir frostbitet av fartvinden, då är det läge att ta upp båten, precis innan isen lägger sig. Det är lagom.
Apropå män, KulturRallyt hade ett möte i går kväll på Teater Fyran på Brunnsgatan. Vi besåg enmansföreställningen Limpan framförd av Johannes Brost.
Stycket handlade om en man som hamnat på livets skuggsida och huvudpersonen Limpan berättade om sitt liv. Ett allvarligt och i mitt tycke annorlunda teaterstycke som var rätt bra. Av mig fick stycket 7 poäng av 10.
Men det finns också något som är ohyggligt omanligt. Det är hockeyspelare som slåss. Något fånigare och barnsligare finns knappt. Bortsett från det är hockey en kul sport där det är tuffa tag, men att slåss, det är omanligt och fjunigt. Nästan fjolligt. En riktig man tar smällen, reser sig upp och spelar vidare.
Nu är det färdigsnackat om riktiga män. Fel föresten, i helgen ska KulturRallyt besöka ännu en föreställning, Timber som ges på Hangaren nere i Alby Stockholm. En cirkusföreställning med en grupp från Kanada, Cirque Afonse. Några skogshuggartyper har någon form av nycirkusföreställning. Ska bli kul. Återkommer i ärendet.
