Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


onsdag, november 13, 2013

Uj uj uj

Detta måste meddelas världen. I går kväll spelade jag nämligen en tennismatch igen. Inte särskilt förvånande i sig, men det var inte vilken tennismatch som helst minsann. Motståndaren, Jacob, är farsa till mitt barnbarn Albins absolut bästa kompis.


Barnbarnets far Marcus, alltså min son, hade liksom haussat den här fajten lite grann, typ en ung, pigg, fräsch och hyfsat vältränad farsa i 35-årsåldern mot Farfar, 60 och lite till.

Du fattar vart jag vill komma va? Yepp, den yngre farsan, dvs Jacob, blev fullständigt mosad av Farfar. Tillintetgjord. Krossad. Förnedrad. 6-0, 6-0 stod det när matchen var slut. En av mina bättre matcher faktiskt. Kunde ju inte svika Albin, så kände jag. På köpet tror jag nog min son Marcus också känner sig lite stolt. I smyg.

Ja, mycket mer att tillägga om detta finns väl inte just nu. Annt än respekt Farfar, respekt.