Nämen vaaaad kan det vara?
Äntligen. Företagets nya postcykel.
Av rent misstag blev det den största storleken som bara
råkar passa mig. Ajajaj vilken otur.
Att släpa så här många brev till postlådan kan vara jobbigt
utan en riktig postcykel. Och en bil är icke miljövänlig.
Särskilt som jag kör en VW.
Som av en händelse tog jag en långlunch igår. Måste ju prova nya postcykeln. Körde ett promenad- och löpspår utefter Edsvikens vackra strand bort till Ulriksdals slott. Det visade sig vara hur kul som helst.
Vackert oavsett om man promenerar eller cyklar
Upptäckte omedelbart ytterligare ett konsumtionsbehov. Stänkskydd, ryggen blev alldeles lerfläckig.
Men det var ändå en rätt stor skillnad på vanlig väg jämfört med min vanliga racermaskin. Kändes också ovant med rakt styre och med två andra sorters reglage för växling. Och att ha tre klingor fram.
Men jag kanske vänjer mig. Jo, det kommer jag att göra. Annars får jag väl uppgradera till en cyclocross.
Vet inte om du läste min ekonomiska kalkyl för inköpet av den här postcykeln. Om du missade den kan du läsa den HÄR.
När jag visade kalkylen för företagets revisor fick jag i princip en stående ovation.
Eller snarare så tolkade jag hans reaktion så. Det är ju möjligt att det var ett uttryck för frustration och besvikelse och kanske möjligen utstötte han också några ljud som eventuellt, alltså eventuellt, kunde låta som NEJ NEJ NEJ.
Sen mumlande han lite osammanhängande om skatteverk, böter, handbojor, fängelse och såna trista saker. Vad har det med min postcykel att göra?