Skål, och tack.
Jag vill gärna föregå med gott exempel,
så jag skålar med en energidryck.
Firade dagen med att lira en gubbdubbelmatch i tennis på kvällen. Oavgjort. Attans, min partner för dagen, Roffe, och jag var sååååå nära att vinna. Såååå nära.
Hade 3 matchbollar när bara sekunder var kvar av timmen men en lobb från Roffe landade typ millimetrar utanför sidlinjen, två sekunder senare ringde klockan och matchen var slut. Bollen var så nära linjen så jag hade garanterat kollat med Hawkeye (du får kolla på google om du inte vet vad det är) om hallen haft en sån. Sååå nära.
Du som glömde att gratulera är förlåten, det är helt okey om du kommer ihåg det nästa år, för då tänkte jag fira nästa viktiga ålderstal i långloppet som kallas livet. Jag ser fram mot det datumet.
Men först ska det ju hinnas med ett och annat. Typ det här, fast det visste du ju redan, men ändå, här är beviset:
Känslan att få det här meddelandet var obeskrivligt härligt,
trots att jag var med även 2015.
Känner mig lite hedrad dessutom, för vad skådade mitt norra öga när jag kollade in på den här sidan:
http://www.team-rynkeby.se/.
Jajamensan, där dyker minsann en figur upp i mitten som jag känner igen från min badrumsspegel. Känns lite kul faktiskt. Mr Ego, det är jag det.
Jag har mer grejer på gång, så jag har faktiskt redan börjat min träning inför 2016 som förhoppningsvis kommer att bli ett år utöver ett vanligt Göran-år.
Så här fint fördelat har jag lekt de senaste 30 dagarna.
