Dagens etapp, Wuppertal - Liege, 191 km
Ja alltså, som helhet var det ju en trevlig dag, och för de flesta andra en härlig dag. Men inte för mig personligen.
För det första blev dagen varmare än prognosen. Idag mätte vi upp 35 grader på förmiddagen och då gick det som det gick. Jag kroknade. Efter 7 mil, exakt lika långt som första dagen.
Nu har vårt läkarteam berättat varför. På grund av de mediciner jag äter orkar hjärtat inte pumpa runt blodet tillräckligt fort och mycket för att kyla ner mig inifrån. Kort och gott så blir jag överhettad inifrån, och då hjälper det inte ens att dricka vatten.
Det förklarar ett och annat för mig. Tex varför jag bonkade i diverse cykellopp förra säsongen. Just alla de loppet gick på ovanligt varma dagar. Bra att få veta.
Hursomhelst så startade vi upp dagen med Kapten Patriks morgonsamling. Vi teamade upp, som han själv uttrycker saken.
Som vanligt rullade vi iväg kl 0800, denna dag 5 genom Wuppertals rusningstrafik. Har du varit i Wuppertal? Åk aldrig dit med cykel, För att komma därifrån måste man cykla rätt upp i himlen. Men det lyckades vi med även om det var en ovanligt tuff start på dagen.
Så körde vi på och efter 7 mil, var det bock och tack för mig. Eller rättare sagt, vid ett s.k. mikrostopp la jag bara ner cykeln fort som fan och la mig lika fort ner på marken och flämtade som en yrvaken tupp. Läkarteamet var blixtsnabbt på plats och kollade puls och hällde kallt vatten på huvud och överkropp.
Kvicknade till igen efter några minuter och tog beslutet att åka följebil med aircondition till lunchstoppet. Där blev vi som vanligt serverade med ett överdådigt menyprogram,
När nöden inte har någon lag kan man hitta en
kvinna i buskarna. Vi kan kalla kvinnan Janica.
Hon heter ju ändå så.
(och ja, hon har sagt okey till att publicera bilden)
Jag passade på under lunchen att kyla ner mig lite till.
Efter lunchmaten klev jag på cykeln igen och körde vidare med teamet.
Så några Dagens Hedersomnämnanden:
Meste omkullramlare, du vet klicka ur fel fot: Jonas. Inte bara en gång utan tre (3). Jonas är dessutom en av teamets mest erfarne cyklist.
Snyggaste oljetatuering: Samma Jonas som ovan
Jonas ville även att oljetatueringsbilden också skulle publiceras.
Särskilt för att en liten bit i nedre delen av kedjeavbildningen
syns ett pyttelitet sår som det kom pyttelite blod från.
Jonas var stolt över det.
Dagens citat: Martina. "- nu har jag så j-a ont i häcken OCH i trampdynorna så nu har jag svårt att visa tecken när vi cyklar".
Dagens hjältar: Vårt coreteam. Fattar inte hur de orkar. De serverar olika läckerheter varje dag. Idag serverades t.ex vid eftermiddagsfikat en överjordiskt god rabarberpaj med vanliljsås. Jag tog dubbla portioner.
Dagens felbeslut: Mr Ego. Med två mil kvar och efter en lång jobbig stigning tog vi paus. Där kände jag att jag tog så gott som slut. Hade under dagen fått information att de sista två milen skulle vara väldigt backigt och jobbigt. Så var det inte. Den sista biten hade jag pannbensklarat med rätt information. Jävla Daniel.
I bilen satt jag och var så jävla inihelvet förbannad på mig själv så jag trodde jag skulle spricka. Men jag var inte arg på Daniel, det är en fin och snäll pojke.
Vy från bilen sista milen.
Så kommer vi då till dagens nakenchock. Brukar alltid höja läsarantalet av bloggen. Man kan säga att bilden är på allmän begäran. Gårdagens bild var inte tillräckligt vågad.
Jag skulle mer säga att det är en reklambild för Bliz, vår glasögonsponsor.
Bilden har jag döpt till "Tänkaren"
Risken är nu otroligt stor att min fru ringer mig och undrar:
"Vem fan tog bilden?"
Thats all for today folks. I morgon blir det en kort dag, lite drygt 14 mil bara. Men, säger men, då ska vi uppför Mur de Huy. Tour de France hade målgång efter den backen häromdagen. Backen är brant.
Eurosport kommentator Robert Vacci säger att backen är onödigt brant. Onödigt brant.
Godnatt!