Liboichant - Campanille, 240 km
När vi kom till hotellet i går kände jag att kroppen sa ifrån. Kände mig helt tom på både kraft och energi. När jag vaknade på torsdagsmorgonen hade jag samma känsla.
Eftersom det skulle bli en väldigt lång och svår dag skulle vi starta redan kl 06. Tog beslutet att lyssna på kroppen och åkte därför i följebilen etappens första halva på ca 10 mil.
Som vanligt var världens bästa coreteam uppe 1 timme före
oss alla andra för att förbereda morgonmat och väsk-
inpackning i lastbilen.
Så här ser det ut när man sitter i följebilen
En av uppgifterna i följebilen är även att plocka
upp saker som cyklistern råkar tappa.
Kan vara en vattenflaska eller en sån här coffeinshot
som "någon" (Kapten Patrik) tappade.
När vi åkte i bilen förstod jag att jag tagit rätt beslut. Dagen började nämlien med dagens värsta stigning. Det ser du på bildens höjdkurvor.
Självklart krävde backen sina offer. Vill inte gärna hänga ut
de som inte orkade hela vägen. Men det ser ut som Jörgen
valde att promenera en liten bit.
Coreteamets egna körplan med koordinater till varenda
depå de skulle sätta upp innan vi cyklister hann dit.
Imponerande är bara förnamnet.
Vid lunch hade klungan kämpat sig ända upp på den högra av de två mittplatåerna du ser på höjdkartan. Då var det läge för Herr Demnert att återuppta cyklingen igen. Nu pigg och stark och ohyggligt taggad och cykelsugen för de sista 105 km fram till nästa hotell. Viloförmiddagen gjorde verkligen susen för att kroppen skulle återhämta sig. Ett bra och korrekt beslut av Herr Demnert.
Vi har ju nu kommit till champagndistriket och självklart
skålar vi med ett pyttelitet glas alkoholfri champagne.
Under Rynkebycykling är det nämligen nolltolerans för alkohol
under cykling.
Trots alkoholfri champagne i ett pyttelitet plastglas
gjorde Urban en smärre vurpa och skrapade upp sitt
vänsterben. Men Urban var lika glad ändå. Som vanligt.
Vi andra stog någon kilometer bort och inväntade Urban
och en hjälpryttare tills han blivit omplåstrad av sjukvårdsteamet
och kunde hoja ifatt oss. Som vanligt gäller "alla ska med"
Vid en vacker höjd tog vi en lite förlängd mikropaus.
En normal mikropaus, som vi tog var 60:e minut
varade exakt 3 minuter.
Ännu ett exempel på vad vi bjöds på vid våra fantastiska fikastopp
Sen körde vi på till vårt nästa hotell. Vi duschade, åt god mat, hade en väldigt trevlig afton tillsammans. Som belöning fick vi sovmorgon och avfärden blev satt till kl 10. För i morgon fredag, är det målgång i Paris och om den helt fantastiska och magiska etappen berättar jag om in nästa inlägg.
Det här skriver jag kl 0200 efter vår avslutningsmiddag, så ha överseende med eventuella stavfel. Orkar inte skriva mer nu.
Natti natti!