Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


onsdag, juni 04, 2014

Payback, konsumentupplysning och Paolo Roberto

Äntligen får jag lite payback. I mitt enträgna uppdrag att låta alla nätcykelhandlare solidariskt få tjäna en slant på min cykelsatsning så har jag nu äntligen fått lite payback.

Beställde en kortärmad underställströja, en s.k. windstopper, från Rose, för en sån tröja behöver vi ju alla lite då och då, eller hur?

Och ser man på, jag fick en nykundsgåva av dem, en slags väska med oklart användningsområde. Kan inte ens definiera om det är en ryggsäck, påse eller väska. Men snygg, det är den. Så här ser den ut:


Nu har jag även kompletterat min solglasögonsamling. Glajjor med läsrutor alltså. Hittade ju ett par tidigare i våras på Sunread.se. Problemet med dem var att de är lite väl mörka när solen gömt sig. Alltså måste jag komplettera med några glajjor med gula ljusa linser OCH med läsruta. Inte det lättaste att hitta om man inte vill betala en halv förmögenhet på slipade linser.

Efter lite research hittade jag ett par perfekta på nätet hos Orienteringsspecialisten. 400 bagis inkl frakt/porto är ju rena gåvan.

Nu är valfriheten att välja rätt sort i stort sett obegränsad:


Visserligen spontanköpte jag ett par fotokromatiska sportglasögon, utan läsruta, för mindre än en månad sedan, men med dem kan jag inte läsa av vare sig min klocka eller cykeldator, och det går ju inte för sig.
Så de sålde jag (alldeles för billigt) till min dotter.

I går kväll hade jag tänkt/bestämt ta en träningstur, men regnet trillade ner och det var tennis på Eurosport så då slog latmasken till och det blev ingen träning alls.

I natt sov jag så gott, men så märkte jag att Paolo Roberto kröp ner i sängen bredvid mig strax efter kl 05. Blev allt lite förvånad, men lite stolt att han ville snacka lite med mig.

Plötsligt vrålade han rätt in i mitt öra:
"-UPP DIN LATE JÄVEL, DU FUSKADE I GÅR KVÄLL OCH OM DU BARA TRÄNAR NÄR DU HAR LUST SÅ BLIR DET FAN I MIG INGEN TRÄNING ALLS. UT OCH CYKLA RUNT EDSVIKEN. NU. NU KÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖR VI."

Bara att lyssna, så raskt upp och hoppa i träningskläderna, en snabb frukost och så ut i kylan och trampa runt Edsviken. Gick ju kalasbra och hade jag inte tappat vattenflaskan så hade rekordtiden rykt.

Börjar kännas som att jag är på väg mot en bra form inför VR. Men det är lite för tidigt att börja tokladda redan nu va? Känner mig smått barnslig men jag ser fram mot VR som en liten barn inför julafton.

Måste ju erkänna att det är en härlig känsla att träna ute tidigt på morgonen innan merparten vaknar till liv. Tyst, lugnt och behagligt. Ännu skönare känsla att komma till jobbet i vanlig tid men ändå genomfört ett bra träningspass.

Ibland är jag bättre än jag själv tror.