Känns surt. Bittert. Eländigt. Uselt. Bara en bronsplats liksom. Men som sagt, jag tog en vilomånad och bara softade lite.
Det har kommit in en ny deltagare i tävlingen, Göran Strömstedt. I Team Rynkeby Stockholm heter han Göran Den Yngre. Han tränar ju tokmycket, för han ska köra klassikern. Inte bara genomföra den, det ska ske på snabbar tider.
Jag kommer bergis aldrig mer att få en guldmedalj i den här attraktiva tävlingen. Inte om GDY ska hålla på så här.
Men det viktigaste är ju inte vinna de här månadstävlingar, det viktigaste är att en Göran tar guldet. Ibland är det skönt med en stand in.
Det lite pinsamma är att min svärson, som tidigare varit uppe och nosat på pallplatser, i oktober inte ens kom in på resultatlistan. Några timmar har han, men inte tillräckligt för att få cred på min blogg. Skärpning där.
Min "svärdotter" tränar också, men vägrar visst att vara med i den här tävlingen. Vill kanske inte avslöja hur mycket hon tränar. Eller lite.
Men jag är ändå trots allt både nöjd och stolt över mig själv. Jag snittar faktiskt 42 minuter träning per dag, det är ju inte dåligt. Tvärtom faktiskt.
Så här körde jag på gymmet, sen tillkommer ju all löpning, spinning och tennis. Fasen, jag är ju riktigt bra när allt kommer omkring. Jävligt bra för att vara mer precis.
Hello November, nu KÖÖÖÖÖÖR vi!
