När allt blev normalt igen så fortsatte jag med det. Men okey, lika bra att erkänna, det jag just avslöjat, vilket jag inte är särskilt stolt över, är priset man ibland får betala som småföretagare.
Allt går inte alltid som man tänkt och när pressen blir för hård så spricker man. Då öppnas en fallucka under fötterna och man faller i ilfart rätt ner i ett stort svart j-a hål. Tror det kallas helvetet.
Men allt går att övervinna och även detta lilla debacel i livet lyckades jag ta mig igenom.
Det var då, det är historia nu. Idag är idag och vi kan säga lite fint att jag försov mig. Vaknade först vid åttatiden.
Så här mår jag nuförtiden
Så det bidde inget styrkepass på gymmet idag. Inte bra. Men ikväll är det simning igen och då får jag hoppas att polletten trillar ner ordentligt så jag får till det som det ska simmas.
Men arbetsveckan började ändå väldigt trevligt. Det här mailat poppade upp när jag öppnade mailboxen:
Hej, jag vill tacka så mycket för väl utförda körningar under påsk för SOS Church i Stockholm. Vi från Mission SOS och våra gäster är väldigt nöjda med er insats. Trevliga chaufförer och allt gick smidigt.
Med vänliga hälsningar
Det är ju såna här mail som gör att man steppar upp en smula i humöret, även om det känns som evigheter innan veckan är slut och det blir mer cykling med Team Rynkeby.
Som vanligt alltså, bara att bita ihop och kämpa. Bara lite till, som är mitt mantra i uppförsbackarna. Bara lite till, sen är det över. Sen är det nedförsbacke. Om man tänker så blir allt lite lättare.