... för alla presenter som ni budade till vårt kontor. Jättekul.
Den där meningen är 100 % ironi. Inte en present så långt ögat kunde nå. Jag vänder mig uppenbarligen till fel målgrupp.
Men nu glömmer vi det. Gick istället för att köpa mig en Iphone som tröst, men det var 1 månads väntetid så jag gick hem istället och åt choklad som jag fått av hustrun.
Det är dock mindre bra för kroppen, däremot vet alla att träning befrämjar hälsa och välstånd, så i morse blev det en timmes hårdkörning i gymmet. Idag var det bål, axlar och armmuskler som fick sig en genomkörare.
I går kväll gick jag en hård match i dubbeltennisligan. Mindre kul, min partner Sven och jag ledde med två game och jag ska serva. Bara 10 minuter kvar av matchen, vi spelar nämligen på tid. Hade spelat säkert i mina servgame hela matchen men nu sket det sig. Vi spelade bort gamet och de servade sedan hem sitt game så vi tappade en säker vinst till ett halvhyfsat oavgjort resultat.
Nerverna pallade inte, säger du. Yttre omständigheter utom min kontroll, säger jag.
But now, back to work. Blir en tuff dag, trafikledare Stefan hemma med feber. Hoppas det inte är den beryktade grisfebern.
