Jag - Göran Demnert - äger och driver StockholmsBuss AB sedan maj -89 och SällskapsResor AB sedan feb -05. Har bloggat sedan 2006. Många funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2014. Har sedan dess cyklat Vätternrundan 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018. Mälaren Runt 2014, 2015 och 2016. Har också cyklat ett antal mindre motionslopp.

Har även cyklat från Malmö till Paris 2015, 2016, 2017 och 2018 med Team Rynkeby och ska göra det även 2019.

Gjorde min första Halva Ironman i Pula, Kroatien i september 2016. Gick åt h-e, men var kul ändå. Ett nytt försök i Zell-am-See i augusti 2017. Gick åt fanders en gång till. Nytt försök i Ruegen i september 2018. Äntligen lyckades jag komma i mål.

fredag, februari 26, 2010

Out of office

Stressigt som f--n. Hinner inte skriva mer. Jag tar förra årets inlägg, samma sak gäller nämligen i stora drag även i år:

Dags för årets roligaste tjänsteresa, vår traditionella sportlovsresa till landet med de höga bergen och där man joddlar joddeladeli-joddeladela i all oändlighet.

Testar nu material för fullt. Se här bara på bastestet, jacka, pjäxor, hjälm och glasögon. Den nya hjälmen, min julklapp från barnen, den är ball.

Blev dock lite orolig när jag läste bruksanvisningen för den. Många pekpinnar som rör själva hjälmens handhavande och så några ytterst märkliga pekpinnar:”Åk aldrig under påverkan av alkohol eller droger”. Vad har det med hjälmen att göra? Påverkas hjälmens slagtålighet om man tager sig en öl till lunch, det är väl då man möjligen behöver en hjälm!?

Nu kommer just jag naturligtvis inte att göra det, men någon annan med hjälm kan ju göra det. Räknas Ipren och Alvedon som drog?”

Bär aldrig något vasst eller hårt under hjälmen”. Hm, hur tänker de där? Har det hänt att någon gjort det, och i så fall, hur fick det plats?

Här en bild från testlabbet, men du måste såklart använda din fantasi. Det kan bli jobbigt, men gör ett försök.

Tänk bort fikabord. Tänk snötäckt berg.

Tänk bort lampa. Tänk strålande sol.

Tänk bort fikabordsstol. Tänk brant backe.

Tänk bort plastgolv. Tänk pudersnö.

Tänk bort kontorsmiljö. Tänk tjänsteresa.

Förresten, vad ska du göra på ditt jobb nästa vecka?

Replik (från en blondin?)

"Bäste Göran,

Jag tycker nog att fördomarna och nedklankandet på kvinnor i din blogg borde få ett slut. Du nämner t ex inget om alla förbannade jävla gubbar i 60-årsåldern som tror de äger körbanorna. De släpper inte in bilister som vill byta fil, de håller inte avståndet och de stirrar bara tomt och dumt framför sig, till synes helt omedvetna om att det existerar något sådant som medtrafikanter.

Att även dessa får visst utrymme i din blogg tycker jag är det minsta man kan begära. Sluta snacka skit om tjejerna när ni är precis lika usla själva."


Svar: men snälla rara, färga håret brunt eller svart så är problemet löst.

Ny teori och en nästan fastslagen dito

En ny teori har nått mina öron varför busskaoset uppstod i kollektivtrafiken häromdagen. Alltså det jag skrev om igår.

Ersättningstrafiken för tunnelbanan sköts alltså av tidigare nämnda bussbolag. Det uppdraget fick de sannolikt pga fördelaktigast pris, allt annat vore konstigt, om än inte 100 %-igt bekräftat.
Nu är det så att detta bussbolag har den lilla egenheten att när andra bussbolag behöver hjälp när bussar gått sönder, eller behöver hjälp med extrabussar vi beställningstoppar, så debiterar detta bussbolag precis det belopp de själva tycker är lämpligt. Inget annat bussbolag gör så, utan man kommer alltid överens om ersättningens storlek.

Då kan man ju alltså tänka sig vad som skulle skett på debiteringsfronten om Westinbuss började ringa runt bland bussbolagen i Stockholm och vädja om hjälp. Sannolikt skulle de då få fakturor som vida överstiger deras egna debiteringar gentemot MTR. Då är det ju så mycket enklare att i media ljuga lite och säga att man dammsugit bussmarknaden för att hitta lediga bussar. Vilket de alltså inte gjort.

Om den övriga teorin är sann eller falsk vet jag såklart inte, men en intressant teori är det i alla fall.

Så den nästan fastslagna teorin. Du vet det där jag brukar skriva om 30-åriga blondiner som kör SUVAR. Jag har ju tidigare påstått att dessa blondiner har begränsad kompetens att köra dessa fordon.

I morse på väg till gymmet parkerade hustrun o jag som vanligt bilen på den avsedda bilparkeringen ungefär 100 meters gångväg från entrén till gymmet.

När vi påbörjat vår vandring dundrar (ok, en liten överdrift) en stor SUV förbi mig på ungefär 1 dm avstånd (ingen överdrift), och parkerar sedan på en handikappsmarkerad bilplats precis utanför entrén.

Ur bilen stiger en pigg och fräsch 30-årig blondin i träningskläder och går in i gymmet och påbörjar ett rejält 30 minuterspass på löpbandet. Handikappad? Knappast, inte ens ett parkeringstillstånd fanns i bilen, jag kollade.

Fast jag tror ändå hon hade ett visst handikapp. Det sitter nog under de blonda hårstråna och i huvudsak i tomutrymmet hon torde ha mellan öronen.

torsdag, februari 25, 2010

Mittåt, fel info

Hm, häromdagen skrev jag om SL:s oförmåga att lösa bussbristproblemet. Nu visar det sig att det var MTR, alltså företaget som är operatör för T-banan som är skurken i dramat.

De har i sin tur avtalat med ett bussbolag som ska sköta ersättningstrafiken vid T-banestörningar. Här kommer utdrag från en artikel i branschtidningen Res och Trafikforum:

…. För sådana här tillfällen har MTR ett avtal med Westin Buss om ersättningstrafik vid trafikstörningar. Men bussbolaget hade ingen möjlighet att transportera flera hundra tusen resenärer varför endast viss trafik kunde ersättas med bussar. "– Vi har alla bussar som finns ute i trafiken och dessutom har SL kallat in bussar från den ordinarie trafiken för att så gott som möjligt klara T-baneresenärerna", säger Kenneth Johansson, vd för Westin Buss.
------–
"Men vi kämpar på, vi lägger ner alla resurser som någonsin finns och det gör samtliga som är delaktiga i Stockholms kollektivtrafik. Vi gör precis allt som är möjligt att göra", säger Kenneth Johansson.

Detta är således inte sant, eftersom varken vi och många andra bussbolag aldrig ens fick frågan om vi kunde hjälpa till.

Föraning

Idag på lunchen kilade jag in i en stor butik, Expert, för att vara riktigt nog. Butiken ligger i Häggvik, vad nu den infon har att göra med min berättelse.

Hursomhelt så var det en stor ingång, massor av snö och, här kommer det, musik strömmade ut över nejden från butiken.

Vips så kändes det som att gå in i en lunchrestaurang på 2000 meters höjd i de Österrikiska alperna. Och kan du tänka dig, det är ju dit jag ska på tjänsteresa på lördag.
Nu känner jag mig förberedd och laddad inför nästa veckas lunchintag på hög höjd och i härlig oförstörd luft.

Människor är trots allt ganska enkla

Märkligt. Så fort det blir lite kaosartat i tillvaron krackelerar alla vanliga ord som hänsyn, tålmodighet och förståelse. Människor går helt enkelt tillbaka till grottstadiet när det strular lite.

Se bara på kollektivtrafiken i Stockholm. Folk slåss rent fysiskt för att kunna komma ombord på bussar. Folk tränger sig som aldrig förr i alla sorters köer. Och vi som är ett köfolk. Tjenare.

I biltrafiken har jag aldrig sett så många köra i bussfilerna som i dessa dagar. Aldrig tidigare har jag sett så många rödljuskörningar inne i stan.

Må våren snart ankomma så det blir lite ordning på folk igen.

onsdag, februari 24, 2010

Varför ljuger SL?

I går och i dag på radion säger SL att de har dammsugit hela Mälardalen efter bussar som kan hjälpa till i lokaltrafiken. De ljuger sina kunder och resenärer rakt upp i ansiktet.

T.ex. i går hade vi kunnat hjälpa till med fyra bussar, och tillsammans med alla övriga bussbeställningsbolag i Stockholm och dess närhet hade vi kunnat ställa upp med säkert 100 bussar. Om SL bara hade frågat.

Men de har inte frågat vare sig oss eller något annat bussbolag. Då ska man även tänka på att i Stockholm finns några av Sveriges största bussbeställningsbolag. Idag är jag oerhört storsint, jag tänker inte på oss, för vi är långt ifrån störst.

De här företagen har en oerhörd kompetens att lösa den här typen av problem, brist på bussar. Under sommarmånaderna jobbar de med de här problemen i stort sett varje dag. Och de löser det oftast.

Att inte vända sig till några av dem är inget mindre än tjänstefel av tjänstemännen på SL. Samma sak gäller egentligen även för SJ, även om de är en smula bättre att hitta lösningar.

Visserligen får SL sannolikt betala lite mer till de här beställningsdrakarna än t. ex till oss, men what the h…, det är ju småsmulor i det här sammanhanget.

Jag säger inte att turistbussbranschen är lösningen på nuvarande problem, men vi hade garanterat kunna hjälpa Stockholms kollektivresenärer ganska rejält. Om SL bara hade visat viljan att göra allt för sina kunder/resenärer.

söndag, februari 21, 2010

Redovisning igen

Lördagens schlageromröstning är som följer. Du vet reglerna va? Jag röstar inte på melodier, jag röstar på den snyggaste artisten.

Hittills har bara kvinnliga deltagare fått röster av mig, och banne mig så blev det så även denna vecka.

Den här veckan var svår, mest "fjortisar" deltog. Därvidlag måste även mina omröstningsregler kompletteras. För att få min röst måste man ha både ett scysst utseende tillika en ball attityd.

Direkt till min slutfinal gick därför denna gång hårdrocksbrudarna. Nu var ju dom så många så ingen fick en andra chans. Tuff luck.
Nu blev det så att jag såg bara reprisen av tävlingen och min omröstning skedde så att säga inte lajv, men jag tror ändå jag röstade tämligen rättvist.
KulturRallyt hade en övning på lördagskvällen. Vi har på Hamburger Börs, käkade dyrt, personligen drack jag Ramlösa genomgående under hela kvällen. Höjdpunkten var en föreställning av och med Maria Möller. En tokbra artist som absolut förtjänar mer TV-tid än vad hon har hittills.

Så har jag varit hemma hos mamma igen. Den här gången hann jag fota semlorna och det andra brödet som bjöds till kaffet. Rätt många bullar, eller hur? Man kan tro att halva släkten var inbjudna, men brödet var bara avsett för mig, min hustru samt min syster. Mamsen själv äter aldrig mer än en (1) bulle.

Min mamma är sån, ska det vara kaffebröd så ska det räcka till ett helt kompani. Observera även i bildens överkant sådär 10-talet ytterligare sockerkaksbitar.

Men icke desto mindre vann jag sedan kvällens tennismatch. Första segern på flera månader faktiskt. Det var egentligen det jag ville berätta om i det här inlägget.

torsdag, februari 18, 2010

Dålig form

Min bloggform är i en svacka. Precis som tennisen. Igen. Men nu ska jag berätta några saker som nog egentligen mest intresserar mina närmaste. Om ens dom. Men det är okey om även du läser vidare.

Idag har jag tränat med PT-Tompa så inihelvete hårt som jag aldrig gjort tidigare. Det jag skrev häromsistens om den jobbigaste träningen i vuxen ålder, motsvarade bara dagens uppvärmning.
Idag var det en riktig genomkörare inför sportlovsresan till Österrike om några dagar. Attans så jobbig han var Tompa. Jag var faktiskt nära att tuppa av under en övning, så hårt slet jag idag.

Nästa vecka har jag fått order att träna väldigt lugnt, då ska formtoppen infinna sig precis lagom till första racet i backen i Krimml.

Men nu har jag belöningen, jag känner mig så förbaskat nöjd med mig själv och vad jag genomfört de senaste 11 månader med all träning. Känns skitbra, du borde prova du också.

Okey, så lite om OS. Skandal-OS, börjar media nu skriva. Jösses vilka amatörmissar arrangörerna gör. Folk slår ju nästan ihjäl sig, en gjorde ju faktiskt det, pga arrangörens direkta inkompetens.

Men framförallt, ingen ger sig ostraffat på vår Anja. Nu blir Kanada av med hockeyguldet som de redan räknat hem. Nobody puts swedes in a corner.

Okey folks, this is all for today!

måndag, februari 15, 2010

Uppsnofsad och röstredovisning

Känner mig lite uppsnofsad idag med ny frisyr. Lite punk och lite rebell på en gång. Eller en påminnelse om att stora vågor och härliga skärgårdsvikar i sommarskrud är nära förestående.

Så röstredovisning av Melodifestivalen i lördags. Förra omgången övergick jag till en alternativ omröstning dvs jag röstade fram den snyggaste artisten. Då vann Jessica Andersson.

I lördags gick Hanna Lindblad direkt till final och Pauline får en andra chans faktiskt. Nu är ju inte killar min målgrupp, så de har oerhört svårt att få röster från mig.

Men jag vill ju gärna rösta med öppet sinne så jag kan väl avslöja att det var oerhört nära att både Andreas Johnsson och Erik Saade gick till andra chansen.

Spänningen stiger inför nästa deltävling.

söndag, februari 14, 2010

Alla hjärtans dag

Stor dag. Då firade vi hos morsan som bjöd på hemgjorda semlor.
Snuskigt goda. Hann inte fota dem innan jag åt upp dem.

torsdag, februari 11, 2010

Ledighetsansökan

Fick en ansökan idag från min medarbetare tillika underlydande (på arbetet), nämligen min dotter.
På något sätt for mina tankar omedelbart iväg till rubriken på mitt föregående inlägg här på bloggen.

onsdag, februari 10, 2010

Farligt avfall

Konstigt tycker jag. I år har både vi och andra länder i Europa mer snö än någonsin. Då bromsade plötsligt debatten om den globala uppvärmningen en smula.

Men en sann miljökämpe ger inte upp så lätt. Nu är snön istället att betrakta som rena kärnkraftsavfallet. Nu får vi via media reda på att det finns ingenstans att göra av snömassorna. Man kan inte köra ut det på åkrar och ängar för då förstör det förorenade smältvattnet jorden.
Man kan inte tippa det i sjöar, hav eller vattendrag för då förstör snön bottensedimenten och sjöfloran.

Så hur vi än vänder oss så har vi miljöproblem. Vilken tur att bilindustrin kämpar med näbbar och klor för att lansera den enda miljövänligare bilen än den andra.

Nu väntar vi bara med spänning på när de stora busstillverkarna lyckas göra våra bussars dieselmotorer betydligt snålare än vad de är idag. Om personbilstillverkarna lyckas få ner förbrukningen rejält borde väl även de som gör stora motorer lyckas. Kan man tycka.

lördag, februari 06, 2010

Live from TV-soffan

I år kör jag med alternativröstning. Jag röstar på den snyggaste
artisten. Min röst går till..... tada.. JESSICA ANDERSSON.

fredag, februari 05, 2010

Reflektioner och vindkantring

Det blåser nya vindar. Förr hette det när man drev företag att man var grosshandlare, åkare eller rent av direktör.

Sen blev benämningen företagare och sedan småföretagare. Så kallades vi i många år men nu är det slut med det. Nu kallas de/vi som driver företag för entreprenörer. Men bara ibland.

Entreprenör är man visst bara under en viss tid, under själva uppbyggandet av företaget, sedan blir man väl bara en vanlig småföretagare igen. Jag vet inte riktigt, det är lite knepigt att hänga med i alla facktermer som finns i alla företagstidningar som översvämmar brevlådan. Men Göran Demnert, entreprenör, visst låter det ändå lite coolt, eller hur?!

Skit samma vad det kallas, man sliter häcken av sig oavsett.

En sak till som jag inte fattar. Enligt media kommer vi som bor i hus att få värsta chocken när elräkningen för januari kommer, för då är elpriset fördubblat och vi beräknas få tusentals kronor dyrare elräkning. Min räkning var på nästan 3 tusen kronor LÄGRE än den för december! Hur gick det till? Märkligt.

Så vill jag bara poängtera att mailet från Anna Grönlund, som jag citerade i mitt förra inlägg, hade Annas välsignelse att publiceras. Jag hade nämligen, i god journalistisk anda, i motsats till kvällspressens pajaser, frågat Anna om det var okey. Och det var det.

Till sist tänder jag ett ljus för seglarvännen Christer Broddheimer som lämnat oss och seglat vidare till en annan värld. En otroligt sympatisk, humoristisk och vänlig person. Han var oerhört generös att dela med sig av både sin tid och kunskap. Inget problem var för litet eller för stort att lösa. Men det sista problemet, cancern, rådde han inte på.

Segla i frid, Christer, det är min förhoppning att du nu får en skön och behaglig slör istället för att kryssa i motvind som du fick göra det sista året.

torsdag, februari 04, 2010

Prominenta gäster gav beröm

Oups, plötsligt visade det sig att vi fick ett helt gäng med viktiga människor ombord på ett av våra uppdrag. Inte vilka människor som helst, utan riktiga tungviktare i vår bransch.

Ännu roligare blev det ju när jag fick följande mail från bussbranschens Förbundsdirektör Anna Grönlund:

"Resan gick fantastiskt, alla resenärer konstaterade att ”bussen är ju för sjutton bättre än tåget”.

Värdar för konferensen, Besöksnäringens Ledarforum, var organisationerna Svensk Turism och SHR, med företrädare som SHRs VD Mats Hulth, tillika styrelseledamot i Banverket samt Ulf Adelsson, ordförande i SHR och ordförande i SJ :-).

Mötet var en årlig samling för beslutsfattare inom turistnäring – transporter, hotell, restauranger, destinationer, turistbyråer, campingvärdar, skidanläggningar, regeringen, statliga verk m m.

Dina förare från StockholmsBuss körde fantastiskt bra, det var ett rent nöje att resa med er trots det usla vädret.

Och vi från bussnäringen fick under konferensen positiva besked kring kommande proposition kring En ny kollektivtrafiklag av regeringen och vittnesmål från flera deltagare om bussens betydelse för att turistmål över hela landet ska kunna nås av fler än bilister."

Mmm, joru, såattsäga, äschdå, vi gör ju bara så gott vi kan. Särskilt stolt är jag över det näst sista stycket i Annas mail.

onsdag, februari 03, 2010

Fel image och lite om illojalitet

Det finns de som tror att jag bara lallar runt, lirar taskig tennis, lyssnar på rock´n´roll och försöker få en kropp som Arnold S.

Fel, fel, fel.

Igår var jag t.ex synnerligen seriös och besökte en mycket värdefull och mångårig kund. Ja, inte så att själva kunden var lastgammal utan vi har samarbetat en hel del år.

På mötet fick jag bl.a reda på att det i denna stad finns ett bussbolag som har affärsidén att försöka ta över kunder som de kör som inlejda av andra bussbolag. Bla ville de att just denna vår kund, som jag alltså besökte, skulle boka bussar direkt av dem i stället för hos oss.

Har svårt att tro att något företag, oavsett bransch, vill att en samarbetspartner ska hugga en i ryggen och göra allt för att värva dess kunder. Eller har jag fel? Är det jag som är gammalmodig? Lojalitet mot en uppdragsgivare, upphörde det vid sekelskiftet?

Nåväl, om du vill veta vilket bussbolag det gäller så ska jag gärna berätta det om du hör av dig till mig.

måndag, februari 01, 2010

Aj, aj, aj


Har varit hos doktorn och gjort en servicekontroll av mig själv. Han kollade synen, lungorna och tömde mig på massor av blod för att kolla allehanda ting.

Det omedelbara resultatet var att jag hade för högt blodtryck och nu ska jag genomgå en s.k. dygnsmätning. En mockagrunk som man spänner fast runt armen och har på sig under ett helt dygn och som med jämna och ojämna mellanrum mäter mitt blodtryck och som registreras i en dosa som man också har spänt fast på sig. Sen får vi se mer exakt hur det är med den saken. Blodtrycket alltså.

Men annars mår jag utmärkt. Ja, förutom tennisen då förstås, det eviga problemet. Men det är ju så j..a kul att lira tennis så det går inte att låta bli att fundera. Nu har min serve kommit tillbaka, men vad hjälper det när plötsligt det övriga spelet inte funkar. Det är liksom inte okey att slå så bollarna hamnar några decimeter utanför linjerna. Inte alls okey.

Aldrig får man vara riktigt glad. Är det inte taskig tennisform så är det för högt blodtryck.