Jag - Göran Demnert - äger och driver StockholmsBuss AB sedan maj -89 och SällskapsResor AB sedan feb -05. Har bloggat sedan 2006. Många funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2014. Har sedan dess cyklat Vätternrundan 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018. Mälaren Runt 2014, 2015 och 2016. Har också cyklat ett antal mindre motionslopp.

Har även cyklat från Malmö till Paris 2015, 2016, 2017 och 2018 med Team Rynkeby och ska göra det även 2019.

Gjorde min första Halva Ironman i Pula, Kroatien i september 2016. Gick åt h-e, men var kul ändå. Ett nytt försök i Zell-am-See i augusti 2017. Gick åt fanders en gång till. Nytt försök i Ruegen i september 2018. Äntligen lyckades jag komma i mål.

måndag, juni 29, 2009

Alla uppdrag är inte trevliga

Ibland kan man ju fundera lite över hur människor är skapta i skallen. Den här kommentaren kom från en av våra förare efter en resa med ett fotbollslag. Vuxna män talar vi här om.

Det som bekymrar mig är inte förarens kommentar, utan den människa som väljer att utföra sitt behov i handfatet istället för i den fullt funktionella toaletten som finns bara några decimeter bredvid.

Frågorna blir onekligen många. Hur tänkte han, gör han så även hemma hos sig, gör han så hemma hos sina kompisar, var han ölfull, eller saknas bara några i detta sammanhang väsentliga hjärnceller i huvudet?

onsdag, juni 24, 2009

Stulen demokratrirapport

Vi kanske är lite för mesiga i Sverige. Längre söderut vet man hur man ska protestera så det märks. Nedanstående text har jag stulit från min lillebrors blogg. Han är bosatt i Bryssel och vet hur Europa ska skötas. Så det så.

Visserligen är han min lillebror, 15 år yngre, men han är både längre och framförallt några kilo tyngre än vad jag är. Här är hans rapport från maktens boning.

Stoppa pressarna! Traktorer i Bryssel!
Nyss hemkommen från ett lunchbesök på Svenska kyrkan. Ärtsoppa och fläsk. Hoppade pannkakan, grädden och sylten idag, av för vissa känd anledning.

Men det var inte det jag skulle berätta. Hela staden är blockerad av - traktorer! Folkfest! Om jag fattat saken rätt är det ett ohemult stort gäng mjölkbönder, varav väldigt många verkar vara tyska, som åkt till Bryssel för att demonstrera. Av säkerhetsskäl - EU-toppmöte idag - släpps de inte nära makten utan får hålla sig kring och i Cinquantenaire-parken, dvs precis utanför Svenska kyrkan.

Brysselborna är luttrade och vana vid att trafiken korkar igen. Är det inte ylande poliseskorter är det människor med plakat, långtradare eller traktorer som korkar igen staden. Det är faktiskt lite folkfestvarning där ute nu!


Själv vet jag inte riktigt vad jag ska tycka. Lite ballt är det. Demokrati i ett nötskal, typ. Eller på sin spets. Jag höll sånär på att skriva demokrati i ett mjölkglas, men det hade ju kunnat tolkas som nedlåtande, vilket inte är min avsikt. Tvärtom, faktiskt.

tisdag, juni 23, 2009

Sjönt

Jag vet att rubriken är felstavad så du behöver inte ringa om det. Jag tänkte nämligen skriva några ord om segling och min båt.

Det känns faktiskt skönt att superproffsseglare smäller på grund de också. Klart det ska vara skillnad, när en superamatörseglare som jag går på grund i 3 knop så smäller VolvoOcean-proffsen på i 17 knop. De ska alltid vara värst.
Så här är läget just nu, med min båt alltså, tänkte du var intresserad att se några bilder:



måndag, juni 22, 2009

Kollofrilla

Nu är det väl ändå sommar, eller hur?! Då gick jag till frisör Ulli och bad om en kollofrilla. Han är lite motsträvig till det, han tycker jag är för gammal, men bara en aning, för en sån frisyr. Men jag var stenhård i mitt beslut så han gav sig till sist.

Då blev det så här. Mmm, en del grått kan man ju skymta, men det är inget som jag hänger upp mig på. Jag är nöjd med nya looken.

söndag, juni 21, 2009

Bli en vinnare du också

Du såg väl på TV på söndagskvällen? Det gjorde inte jag. Eller rättare sagt så gjorde jag det, men i ”fel” kanal.

För i TV4 på bästa sändningstid på söndagskvällen, i Postkodmiljonären, exponerades en av våra bussar motsvarande ett ruggigt högt reklamvärde har jag nu fått veta. En av vinnarna åkte i vår buss och plötsligt kommer ett TV-team och vill filma.

Sloganen är kristallklar: Bli en vinnare du också, åk med StockholmsBuss.

Men om nu sådana reklamvärden existerar pga en denna TV-exponering så måste vi i logikens namn ladda upp med dubbel bemanning vid telefonerna i morgon och framöver.

Men nja, jag känner mig nog allt lite tveksam till värdet av en dylik exponering, men jag har gärna fel. Det är inte ofta, men nu har jag gärna det.

fredag, juni 19, 2009

På tillfälligt besök

Visserligen kan vi nog betraktas som ett storstadsföretag, men ibland händer det grejor utanför vårt kontorsfönster. Mitt i all klorofyll.
Den här gången valde vi "bättre fria än fälla" så trafikledare Stefan fick ställa undan sin älgstudsare. Tur att inte Runar Sörgaard jobbar hos oss.

torsdag, juni 18, 2009

Oj, vi brinner

Igår var jag så inne i mig själv och min tennis att jag missade DEN STORA NYHETEN. Du har väl tagit del av den va?

I branschens bästa tidning, Tidningen Bussbranschen, är vi i senaste utgåvan av den kvalitetsblaskan HÖGST UPP på Heta listan eller Strecket som den heter. Borta är konkurrenter, borta är Anna Grönlund, vi är DÄÄÄÄÄR.

Vi är nu så heta så vi brinner. Måste snart kyla ner oss med semestrar. Eller snarare bör telefonväxeln kylas ner. Det är nämligen fler än redaktör Bjarne som gillar katalogen så då är det väl korrekt att vi ligger där vi ligger. Kan man eventuellt lite anspråkslöst tycka.

Nu får vi nog prestationsångest inför nästa katalogutgåva, men vi kommer att kämpa. Tack snälla Bjarne, nu är vi extra taggade

onsdag, juni 17, 2009

Jag vet

Jo, jag vet, det har varit väldigt tyst på den här bloggen nu igen. Men saken är den att vi inte direkt har varit sysslolösa. Det bokar på väldans bra och det känns hur kul som helst med tanke på det allmänna läget i Sverige och världen.

Men den största anledningen till min tystnad är att jag gått in i mig själv. Laddat själsligt, mentalt såväl som fysiskt inför min comeback på tennisbanan. Senaste besöket på courten var när hälsenan smällde av i augusti förra året.

Själsligt har jag upprepat under djup koncentration och tystnad ”jag kan spela tennis, jag kan spela tennis, jag kan spela tennis”. Den mentala träningen har bestått av att titta på tennis på TV. Den fysiska träningen har bestått av styrketräning på gym 3 gånger i veckan sedan början av mars. Jo, det är helt sant, 3 gånger i veckan.

Kl 0700 har jag klivit upp på trampmaskinen för fem till tio minuters uppvärmning innan jag gått loss på allehanda styrkemaskiner.

Allt koreograferat av min personliga tränare som jag hyrt in för dyra men hysteriskt väl investerade pengar. Har faktiskt nog aldrig mått så bra som jag gör nu.

Nåväl, i morse kl 0700 gjorde jag comeback på tennisbanan. Klubbens frukosttennis med dubbelspel var en lämplig start. Gick väl sådär. Svårt med tajmingen, men många lysande och briljanta slag blandades med ramträffar och oprovocerade missiler som landade tre meter utanför linjerna.

Servarna var knepigast, gick inte alls bra, där har jag tappat mest. Men nu jävlar ska det bli tennisträning också tills seriestarten i augusti. Förutom gymträningen alltså, den släpper jag inte.Vet bara inte hur jag ska hinna med att jobba också.

onsdag, juni 10, 2009

Stenkastning i glashus

Eftersom jag är en nyfiken kille har jag kollat upp en i dagarna gjord bussupphandling i Stockholm.

Tio bussföretag lämnade anbud. Mitt företag avstod. En av anbudsgivarna är ett halvstort Stockholmsföretag som för en tid sedan var grymt upprörda över att ett annat icke Stockholmsföretag hade vunnit en stor upphandling. De var så upprörda att de t.o.m lyckades få vår s.k. medlemstidning att skriva ett stort reportage om det fasansfulla i att någon hade varit jättemycket billigare än andra i den upphandlingen.

Så här såg anbudsresultaten ut i den här senaste precis gjorda upphandlingen vilket ger en del intressanta fakta. Den kanske även ger ett tips att man bör vara försiktigt när man sitter i ett glashus och kastar stenbumlingar.

A: 2.297.000
B: 2.547.000
C: 2.806.000
D: 2.851.000
E: 2.932.000
F :2.974.000
G: 3.046.000
H: 3.168.000
I: 3.494.000
J: 3.589.000

Eftersom jag skriver det jag skriver just nu har du säkert redan gissat vilket bolag det är som jag kallar A. Yepp, det bolag som var upprörda till bristningsgränsen förra upphandlingen. De som vann då kallar jag här E.

Tvåan, B, är ett mycket litet bussföretag som förmodligen inte har så stor erfarenhet av stora upphandlingar. Där kan man nog ursäkta ”felräkningen”.

Merparten av övriga bolag är alla stora och erfarna anbudslämnare som vet vad saker och ting kostar. Dit hör egentligen även A. Eller i varje fall borde tillhöra.

Min bedömning är att bolag A, Westinbuss, helt enkelt har glömt en kostnadspost. Eller så lät de en nyutexaminerad gymnasist från naturlinjen räkna på anbudet. Eller så har de en joker i skjortärmen som ingen känner till. Det är förmodligen vad de själva kommer att säga. Det låter bättre.

Who knows, who cares, var och en blir salig på sin egen tro. Men roligt var det i alla fall att läsa listan. Nu har du också fått göra det. Men som sagt, sitter man i ett glashus ska man nog låta stenarna ligga kvar. Jag ska försöka komma ihåg det själv.

måndag, juni 08, 2009

Politiskt oberoende vs Money talks

Ja, det är inte lätt att veta. Jag väljer rubrikens förstnämnda. Liksom lite mer PK (politiskt korrekt). Det anses ju lite fult att vilja förvärva intäkter medelst hårt arbete.
Ursäkta min lilla utvikning, men det jag vill säga är att vi diskriminerar inga kunder oavsett politisk inriktning, hudfärg eller kön. För oss är KUNDEN viktigast.

I det här fallet, ja du ser ju själv på bilden vem kunden var, så utrustade vi till och med chauffören med en röd slips.
Så här har vi alltså kört omkring några dagar med Mona Sahlin och några av hennes partikamrater på en miniturné inför valet igår. Som sagt, politiskt oberoende är bäst för affärerna.

Hur jag röstade? Kollade först hur mycket det blå laget resp det röda laget har bokat bussar hos oss, sedan fattade jag mitt beslut.

onsdag, juni 03, 2009

End of story

Det är såklart min skyldighet att berätta slutet av min bedrövliga premiärsegling. Som jag skrev tidigare så hissades båten upp på en trailer och kördes till varvet som nu ska fixa kölen och montera ny propeller. Båten kommer nog dessvärre att bli stående på varvet minst en månad, kanske ännu längre. Begränsat kul om du frågar mig.Men först var jag tvungen att få lite bärgningshjälp att flytta båten från en pir till en annan, en sträcka på max 150 meter. Jag gick in till den lokala marinhandlaren och han skickade ut en kille med en utombordarebåt som lätt drog in mig till rätt ställe. Tog max 15 minuter från det killen lämnade affären till han var tillbaks igen. 860 bagis ville de ha för den servicen. Tugga och svälj.

Sen fick jag åka med i den maffiga kranbilen med båten på släp. Det var en stor häftig Scaniabil med fyra axlar, två fram och två bak, och vidhängande släp. Massor av elektronik, hydraulik, spakar, rattar och knappar. När jag blir stor ska jag bli lastbilsförare med jättestor lyftkran på flaket.

PS: Jag känner att jag även måste berätta att en av våra anställda, Rolle, smällde av en propeller på sin båt på samma grund som jag. Visserligen för rätt länge sedan men ändå.

Dessutom har en före detta anställd gjort samma sak på sin båt. På samma stenjävel. Men de kör buss som gudar och det är därför de jobbar resp jobbade på StockholmsBuss och inte inom marinen.

måndag, juni 01, 2009

Vet inte om jag törs berätta

Men okey, har jag sagt A får jag även säga B.

Förutom all skit med båten just nu konstaterade vi idag, varvet och jag, att båten icke längre haver någon propeller. Även om det är en segelbåt så klarar man sig inte utan motor och propeller. Kommer liksom inte ens ut ur hamnen.

När jag skulle segla iväg idag till varvet för köllagningen, så hade jag plötsligt ingen drivning med motorn varken bakåt eller framåt. Det var då sanningens minut uppdagades.

Så nu gäller i morgon: bogserhjälp 150 meter till längst in i hamnen, där väntar lastbil med jättekran, vi mastar av, lägger masten på båten, hissar upp hel båten på lastbilen och kör sedan hela ekipaget landvägen till varvet ute på Dalarö.

Näe, jag skrattar inte. Har nu letat upp skeppswhiskyn och funderar starkt på att ta en liten jäkel. Eller sju stora.

Men vi ska ju inte glömma att det är ett fantastiskt fint sommarväder. Så allt är inte negativt. Närå, foten i kläm, jajamensan. Här dansar inga halta löss. Tjofadderittan. Livet är en lek. Roligt nästan jämt.